Putinpenningjagande Svensken Anders Ahnlid
2023-03-20
https://www.dn.se/sverige/svensken-som-ska-leda-jakten-pa-putins-pengar/?fbclid=IwAR2osT2DOxQ2e73U-hdnYBAN1HZ-09X5eZbtY9diU2-C8vaADRbnchX49_U
" När Ryssland för drygt ett år sedan inledde sitt angreppskrig mot Ukraina agerade EU-länderna snabbt. Både privata och statliga tillgångar frystes och är i dag oåtkomliga för sina ryska ägare. Ingen vet exakt hur mycket det rör sig om men det handlar om enorma summor, inte minst de statliga placeringarna. Beräkningar som gjorts utifrån den ryska centralbankens egna uppgifter pekar mot att 300 miljarder dollar kan finnas låsta i EU och i G7-länderna.
Samtidigt kommer behoven att vara gigantiska när Ukraina en dag ska återuppbyggas. Därför har EU börjat snegla på de ryska centralbankspengarna för att se om det på något sätt går att beslagta dem och öronmärka medlen till återuppbyggnaden.
Om det lyckas kan det rita om hela världsordningen och ompröva folkrätten. Det vore unikt om andra länder kan gå in och konfiskera tillgångar från en krigförande stat på det här sättet.
– Men när ett land flagrant bryter mot FN-stadgarna och den europeiska säkerhetsordningen så måste de länder som upprätthåller rättstatens principer kunna agera, säger Anders Ahnlid som i mitten av februari utsågs till att leda den grupp som ska jaga Putins pengar.
Det kan finnas så mycket som 300 miljarder dollar i frysta ryska tillgångar i EU och G7-länderna.
Han har bland annat en bakgrund som svensk EU-ambassadör och är i dag generaldirektör för Kommerskollegium. En lågmäld man i övre medelåldern som vigt sitt liv till statlig tjänst och själv blev förvånad när han tillfrågades om uppdraget.
– Men jag har viss rutin när det gäller att hantera EU-förhandlingar. Sedan har Kommerskollegium blivit något av en sanktionsmyndighet sedan den 24 februari förra året. Det gör att vi har viss kompetens på det här området.
Gruppen han ska leda består av experter från övriga EU-länder och hade sitt första möte i början av mars. Europeiska rådet och EU-kommissionen med ordförande Ursula von der Leyen i spetsen är ivriga påhejare till försöken att komma åt de ryska pengarna.
Fakta. Anders Ahnlid
Född 1960 i Vetlanda.
Bor i Stockholm.
Anställdes av Kommerskollegium 1986.
Övergick till Utrikesdepartementet 1987 och har därefter haft en rad internationella uppdrag, bland annat som Sveriges EU-ambassadör 2013-2016.
Var ambassadör i Helsingfors 2016-2020.
Generaldirektör för Kommerskollegium sedan 2020.
Utsågs i februari 2023 av regeringen till att leda en EU-grupp som ska hantera frysta ryska tillgångar.
Men det kommer inte att bli lätt. Anders Ahnlid pekar på två inledande knäckfrågor: Hur mycket pengar finns det och hur ska man komma åt dem utan att bryta mot internationella lagar?
– Där kommer den stora utmaningen. Enligt uppdraget vi har så ska vi göra det i enlighet med EU-rätten och folkrätten. Då finns det ramar för vad vi kan och inte kan göra. Det är krångligt det här.
Världsordningen kan ritas om ifall EU lyckas beslagta Rysslands pengar.
För även om EU fryst de ryska tillgångarna går det inte att göra vad som helst med alla miljarder som ligger inlåsta i europeiska banker. Att pengarna omfattas av sanktioner betyder nämligen inte att den ryska äganderätten har upphört.
– Vi har skydd för äganderätt i EU som bygger på rättsstatens principer också i ett läge som detta.
Men det är de här principerna som Ahnlids grupp har i uppgift att tänja på. Flera juridiska experter har pekat på att Ryssland grovt bryter mot internationell lag genom sitt oprovocerade angrepp på Ukraina. Till det ska läggas att angreppet saknar stöd från FN och att omfattande krigsbrott mot civila har kunnat dokumenteras. Sammantaget skulle det kunna ge legalt stöd för att upphäva den ryska äganderätten över de frysta tillgångarna.
– Man ska inte förringa att det här är en väldigt speciell situation. Det finns en angripare och ett tydligt offer. Det finns flera bedömare som menar att det skulle vara möjligt att tänja på förutsättningarna av det skälet. Vi är inte där ännu men det är en möjlighet som belysts av jurister och andra.
Som om det inte vore nog med de juridiska utmaningarna finns det också betydande politiska och finansiella risker att hantera. En central fråga är hur Ryssland kommer att agera om västvärlden lägger beslag på deras pengar.
– Det är en aspekt som måste vägas in. Det finns europeiska tillgångar av olika slag kvar i Ryssland så det återstår att se.
Fakta. Ryska tillgångar.
Den ryska centralbanken (CBR) angav värdet av sina tillgångar i EU och G7-länderna den 30 juni 2021 till cirka 585 miljarder dollar.
De största placeringarna är i Euro, guld och amerikanska dollar.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade i november 2022 att EU fryst tillgångar från Ryska centralbanken till ett värde av 300 miljarder euro.
Därutöver är privata ryska tillgångar till ett värde av 19 miljarder euro frysta i EU. Det handlar om så kallade oligarkpengar och omfattar både kontanter och lyxyachter.
Lika centralt blir att bedöma hur andra auktoritära länder med pengar placerade i EU kommer att reagera. Risken är att dessa länder flyttar sina tillgångar till andra ställen och på så sätt orsakar en finansiell kris i EU. Risken är också att europeiska tillgångar i sådana länder kan beslagtas om det uppstår konflikter.
– Man kan måla upp ganska dystra scenarier om man så önskar, och man måste i alla fall väga in sådana risker.
Trots de uppenbara utmaningarna ser Anders Ahnlid möjligheter att hitta juridiska vägar för att komma åt de ryska pengarna.
– Vi har sett att framför allt folkrätten kan utvecklas i kriser. Tänjbarheten får prövas.
”Det finns med rätta höga förväntningar på oss”, säger Anders Ahnlid.
– Det finns med rätta höga förväntningar på oss. Det finns en tydlig angripare och det finns tydliga tillgångar. Det är naturligt att det här skulle kunna användas till återuppbyggnaden av Ukraina.
Anders Ahnlids uppdrag sträcker sig bara fram till halvårsskiftet när Sveriges ordförandeskap i EU upphör. Han tror inte att det finns en färdig lösning på plats redan då och räknar med att lämna över stafettpinnen till Spanien som då tar över EU-ordförandeskapet. Hur mycket av Putins pengar som kommer att kunna beslagtas ser han som öppen fråga.
– Det beror på hur innovativa och lösningsorienterade vi 27 medlemsländer lyckas vara. Vår ambition är att vi ska gå så långt som möjligt. Men jag vågar inte spekulera i hur många miljarder det till slut kommer att röra sig om."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.