Cervenka Serverar Förtroendekollapstugga
2023-03-17
https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/4or4mG/fortroendet-for-riksbanken-tycks-inte-riktigt-vara-pa-topp?fbclid=IwAR1ERHsK5xHPhoNs9L9YXrsYyVwhOG_dyHRh_isHH9tW_nOXCdlgpgBnO2A
" Centralbanker som Riksbanken och Federal Reserve utgör den yttersta försvarslinjen mot kaos i ekonomin.
Skyddet fungerar bara om människor litar på att dessa institutioner gör sitt jobb.
Nu är trovärdigheten i gungning.
”Pengars värde vilar på allmänhetens förtroende. Det som vi valt som pengar ska fungera som värdebevarare, det vill säga pengarnas värde ska vara stabilt över tid”.
Så står det på Riksbankens hemsida.
Det där förtroendet verkar inte riktigt vara på topp.
Uttryckt i purjolök har till exempel pengar tappat 80 procent av sitt värde det senaste året, visade onsdagens inflationssiffror från Statistiska Centralbyrån. Mätt i paprikor har köpkraften för kronan halverats.
Inflationen var i februari 12 procent, upp från 11,7 procent i januari.
Vad är det då som egentligen gör att allt tycks bli dyrare för varje dag som går?
Riksbankens standardförklaring är pandemin och Rysslands invasion av Ukraina.
Den mest stabila siffran i svensk ekonomi tycks vara den som visar Riksbankens eget ansvar för den uppkomna situationen. Den är alltid noll.
På myndighetens hemsida finns flera texter som är tänkta att förklara för allmänheten hur det här med ekonomi fungerar.
Bland annat konstateras att de 700 miljarder kronor som användes för att köpa värdepapper under pandemin skapades av Riksbanken.
”En centralbank kan dock inte skapa pengar hur som helst. Skapar man för mycket pengar kan det leda till stigande priser (inflation)...”.
Hoppsan.
Har då Riksbanken tillverkat ovanligt mycket pengar på sistone? Det får man ändå säga.
I februari 2015 började Riksbanken köpa statsobligationer som ett sätt att försöka få upp inflationen. Mellan 2015 och 2019 växte Riksbankens balansräkning, ett mått på pengaskapandet, från 500 till 900 miljarder kronor.
Detta fick mycket riktigt fart på prisökningarna, men inte på paprika och bananer utan finansiella tillgångar som bostäder och aktier.
Under pandemin tog Riksbanken i ännu mer. Från inledningen av 2020 till början av 2023 växte bankens tillgångar från 900 till 1600 miljarder, en ökning som saknar motstycke i historien.
Mängden pengar som snurrar runt på konton i det svenska banksystemet ökade under samma tid från 3 700 till 5 000 miljarder, en uppgång med hela 35 procent, också det rekord.
Att detta kan ha påverkat inflationen är ingen hemmasnickrad teori, det finns ekonomer som skulle hävda att själva definitionen av inflation är att mängden pengar ökar.
Oavsett hur det ligger till verkar Riksbanken vare sig ha klurat ut vad inflationen beror på eller hur den bäst ska bekämpas, vilket är synd eftersom det är myndighetens enda jobb.
Ännu mer bekymrande är att svenskarna inte verkar lita på att Riksbanken klarar sin uppgift. I sin senaste prognos spådde banken att inflationen ska falla till 3,6 procent nästa år och 2,4 procent 2025.
Frågar man svenska hushåll uppfattar de att den verkliga inflationen är hela 19,7 procent och att den kommer vara 10 procent om ett år, enligt en undersökning från Konjunkturinstitutet i februari.
En enkät bland aktörer på finans- och arbetsmarknaden som publicerades på torsdagen visar dock på större förtroende, med en förväntad inflation på 5,7 procent om ett år och 3,1 procent om två år.
Frågorna ställdes dock innan onsdagens chocksiffror.
Inte heller omvärlden verkar tro på Riksbanken. En bidragande orsak till den envist höga inflationen är den svaga kronan. För sex veckor sedan uttalade riksbankschefen Erik Thedéen att den borde stärkas. Det fungerade till en början, men nu har kronan fallit tillbaka till samma rekordlåga nivå.
Nordeas Henrik Unell förklarade i ett marknadsbrev att ”Riksbankens kronkärlek inte är äkta” och att myndighetens agerande det senaste decenniet torpederat förtroendet. Henrik Unell pratar om en ”valutakollaps i slow motion”. När kronan tappat 65 procent av sitt värde mot dollarn på tio år är det svårt att inte hålla med.
Problemet med sviktande förtroende är dock betydligt större än bara Sverige och Riksbanken.
Den senaste tidens dramatik, tre banker som gått omkull i USA och en stor global bank Credit Suisse på fallrepet i Europa, är kostnaden för först tolv års experiment med nollräntor, därefter överdrivna stimulanser under pandemin och till sist en sömnig reaktion när inflationen började stiga.
Lägg till att centralbankerna sitter på enorma förluster efter sina köp av värdepapper (Riksbanken gick back 80 miljarder ifjol) och dessa teknokrater kommer inte vinna några popularitetstävlingar framöver.
Vem som räddar centralbankerna? Den uppgiften landar (som alltid) på medborgarna.
På räntemarknaderna har det de senaste dagarna svängt upp och ner på ett sätt som inte setts sedan finanskrisen.
Orsaken är närmast total förvirring kring vad centralbankerna kommer göra: fortsätta höja räntan för att få ned inflationen eller börja sänka för att undvika en finanskris?
Oavsett vad de väljer kommer kostnaden bli hög för många människor. Och inte bara i form av halvkriminella priser på grönsaker."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.