Kulturskapande & Självbetraktelse
2023-03-16
Kulturen sitter inte i väggarna
[…] culture resides in the hearts and in the soul of its people (Mahatma Gandhi)
Kommunicera | ARTIKEL | JAN 2023
bland kan du känna den när du kliver in genom dörrarna till en organisations fysiska arbetsplats: en sval blick, diskreta hälsningar, en formell vägvisning till ditt möte. Eller så möts du av ögonkontakt, värme och leenden. Olika exempel på hur den organisatoriska kulturen kan gestaltas. Kultur som den ”livsstil” som delas av medarbetarna. Och precis som länder, så skiljer sig organisationer åt i deras respektive kultur. Så en relevant fråga för alla ledare och medarbetare: vad karaktäriserar er kultur och hur bidrar du?
Kulturen odlar vi tillsammans
Det sägs att ”kulturen sitter i väggarna”… men vad händer om samtliga medarbetare lämnar kontoret och arbetar på distans från olika platser. Sitter kulturen då kvar som tavlor i kontorsbyggnaden? Knappast. Skulle vi agera annorlunda i jämförelse med om vi befann oss på samma fysiska plats? Möjligen. Och om vi skulle agera annorlunda – t ex för att digitalt distansarbete ger andra förutsättningar – så vore även det en del av den kultur vi tillsammans skapar och omskapar.
I en tidigare artikel skriver jag om Kulturen är drivkraften. Ordet kultur kommer från latinets cultura som betyder odling, bildning, bearbetning. Med andra ord, kultur är inte något som kommer av sig självt. Kultur skapas. Den skapas av oss människor i det sociala kollektivet.
Oavsett var vi fysiskt befinner oss så utvecklar vi mönster i form av beteenden och förhållningssätt som i sin tur genererar olika känslostämningar. Dessa mönster blir som en livsstil: ”så här är vi”; ”så gör vi här”; ”så gör vi inte här”; ”här är vi vänliga”; ”vi är inkluderande”. De blir till normer för hur vi agerar och är i relation till varandra. Kulturen skapar vi tillsammans… över tid, medvetet och omedvetet.
Kulturens kontextuella påverkan
Barnette Pearce och Vernon Cronen beskriver i sin modell Coordinated Management of Meaning att kulturen har en stark kontextuell påverkan. Den påverkar hur vi som individer 1) talar och agerar, vilket i sin tur påverkar 2) kvaliteten i våra relationer och därigenom även 3) vår självberättelse, dvs vår egen och andras uppfattning om ”vem vi är”. Genom denna kedja av ömsesidiga beroenden befäster vi den kultur vi har. Detta är givetvis önskvärt när kulturen är närande och välgörande. Om vi exempelvis upplever kulturen som tillitsfull, lojal och hjälpsam så stimuleras sannolikt vårt engagemang och vår omsorg om varandra och verksamheten som bedrivs.
Om kulturen däremot präglas av handlingar som alstrar frustration, misstänksamhet och oro leder det sannolikt till det motsatta: lågt engagemang, bristande välbefinnande och otrygghet. Few will walk the extra mile, if they’ll walk all. I sådant fall finns det all anledning att fundera över vad i kulturen som behöver omformas. Även här är Pearce och Cronens modell till hjälp. Genom att förändra hur vi talar och agerar påverkas våra relationer, som påverkar synen på oss själva, som påverkar kulturen.
Kommunikation som verktyg
Utifrån Pearce och Cronens resonemang synes kultur till stor del vara en produkt av kommunikation. Med andra ord, hur vi pratar med varandra och vad vi säger lägger en grogrund för kulturen vi skapar. Det innebär också att en viktig del av kulturodlingen sker i det ”lilla”, vardagliga handlandet. En välkomnande hälsning, ett leende, uppmärksamheten och närvaron i samtalet. Att vi genom vår, icke-verbala såväl som verbala, kommunikation sår frön som växer till vackert blomster… eller till oönskat ogräs.
Och visst påverkar vår kommunikation kvaliteten i våra relationer. En vänlig gest genererar allt som oftast en vänlig gest tillbaka. Ett leende besvaras ofta med ett leende. Nyfikenhet föder nyfikenhet. Intresse framkallar intresse. Precis som en otrevlig ton kan ge en otrevlig ton tillbaka, osv.
"[…] culture resides in the hearts and in the soul of its people"
– Mahatma Gandhi
Vem vill vi vara?
Om kommunikationen är ett medel, vad är då målet? Det behöver vi givetvis utforska och en viktig utgångspunkt för kulturodling är att svara på frågan: hur vill vi att det ska vara hos oss; vilken kultur vill vi skapa? Här kan vi utgå ifrån normer vi redan har och som ger oss goda förutsättningar att leverera i linje med organisationens syfte, uppdrag och värdegrund. Vi kan också ställa oss frågor som: hur vill vi se på oss själva? hur vill vi bli uppfattade av andra? är det något vi vill förändra i den kultur vi har? Utifrån de bilder som kommer fram får vi ledtrådar till önskvärda beteenden och sätt att kommunicera.
Hur bidrar du?
Sist men inte minst… hur bidrar du till den kultur ni tillsammans skapar och omskapar. Vem vill du vara? Vad står du för? Vad är viktigt för dig? Hur vill du uppfattas av andra?
Och för att återknyta till Gandhis citat, om kulturen har sina rötter i människors själ och hjärta, vad vill du vara en del av och hur investerar du i det?
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.