Problemskapande Krislösning
2023-03-13
https://www.di.se/analys/krislosningen-hotar-skapa-varre-problem/?fbclid=IwAR28N0M8tWejOB4OyeNWN3AudYeFWlBs0nzJX_Kmr7SCB0Lvlong3CUPNKs
" Alla insättare kommer att ha tillgång till sina pengar och inga förluster kopplade till resolutionen av Silicon Valley Bank, SVB, ska bäras av skattebetalarna. Det var nyckelbudskapet i det pressmeddelande som på söndagen skickades ut gemensamt av den amerikanska centralbanken, finansdepartementet och myndigheten som ansvarar för insättningsgarantin.
Den gamla devisen ”låter det för bra för att vara sant är det förmodligen inte sant” kan med fördel tillämpas på beskedet.
För det första ska de kostnader som uppkommer vid hanteringen av SVB och Signature Bank, som kollapsade i kölvattnet, täckas med intäkter från en allmän bankavgift. Med andra ord kommer ägare – och i förlängningen troligen även kunder – till banker som inte har misskött sig att få dela på notan.
För det andra skapar centralbanken Federal Reserve en ny facilitet, Bank Term Funding Program, BTFP. Den ska kunna användas av banker och andra kreditinstitut för att säkra tillgången på likviditet. Som säkerhet kommer Fed att ta emot exempelvis statspapper och bostadsobligationer. Manövern syftar till alla insättare som vill ta ut pengar från sin bank ska känna sig säkra på att kunna göra det, med målet att ingen faktiskt ska göra det: en så kallad uttagsrusning ska undvikas.
Så långt inga konstigheter. Att säkra tillgången på likviditet är sådant centralbanker sysslar med. Det nya är att BTFP kommer att låna ut upp till 100 procent av säkerheternas nominella värde. Inga avdrag, så kallade ”hair cuts”, kommer att göras. Det är annars det normala, som ett sätt att kompensera för risken.
BTFP kommer också att backas upp av 25 miljarder dollar, motsvarande drygt 250 miljarder kronor, i statliga garantier. Helgens räddningsaktion har därmed kanske inte någon direkt kostnad för skattebetalarna här och nu men den drabbar bankkollektivet och ökar risken för skattebetalarna, som ju ytterst står bakom både Federal Reserve och den amerikanska staten. En pikant detalj är att bland andra SVB lobbade för att slippa vissa av de bankregleringar som infördes efter finanskrisen. Något som också lyckades 2018. Räddningspaketet innebär också att även belopp över 250.000 dollar – på papperet gränsen för insättningsgarantin – kommer att garanteras
Över alltihop svävar det klassiska problemet med ”moral hazard”: att den som inte tror sig behöva ta konsekvenserna fullt ut av sitt agerande tenderar att ta på sig mer risk, med negativa konsekvenser för samhällsekonomin i stort. Moral hazard är ett problem som alltid har funnits men de senaste 15 åren har det blivit en hetare potatis.
När Lehman Brothers tilläts gå omkull i september 2008 var det ett sätt att minska risken för moral hazard, att statuera exempel om man så vill. I efterhand visade det sig vara ett misstag. Kostnaderna i form av den ekonomiska kris som följde var för stora. Sedan dess har centralbanker och myndigheter generellt intagit en mjukare hållning och ofta varit lyhörda för utvecklingen på de finansiella marknaderna. Exempelvis avbröt Federal Reserve både 2013 och 2018 sina åtstramningar efter negativa marknadsreaktioner. Ett färskt svenskt exempel är Riksbankens köp av företagsobligationer våren 2020 när den marknaden frös och spararna inte kunde få ut sina pengar.
Det här vill centralbankerna komma ifrån. Exempelvis pratade vice riksbankschef Martin Flodén i ett tal i december om risken för att det ”byggs upp förväntningar om att Riksbanken regelbundet ska påverka priserna och träda in när problem uppstår”. Det är fullt möjligt – kanske rentav troligt – att helgens räddningsaktion i USA både på kort och lång sikt var rätt. Men den ökar risken för att samma situation ska uppstå igen."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.