Medierapporteringspåverkande Washingtontankesmedja I SvD
2023-03-04
https://www.svd.se/a/Q7wlGW/tankesmedja-styr-bild-av-ukrainakriget-kan-ha-agenda?fbclid=IwAR2BcjyzxseFq8rhFoa30pT2JyRklISoTOaUx3JNXt3yLfz4rYAglJfMTxg
– Kimberly Kagan, grundaren, är gift med Frederick Kagan, som är bror till Bob Kagan, som tillsammans med Bill Kristol var tunga namn i tidsskriften Weekly Standard, och utgör ärketyperna för värdekonservativa i USA. Och Bob Kagan är gift med Victoria Nuland, som är nummer fyra på amerikanska utrikesdepartementet.
" En konservativ tankesmedja baserad i Washington präglar mycket av medierapporteringen om kriget i Ukraina. Krigs- och medieexperter varnar för risk för partiskhet – men konstaterar att det är brist på bra källor. ”Väldigt svårt att få trovärdig information från kriget.”
Tankesmedja styr bild av kriget: ”Kan ha agenda”
Kort efter Rysslands invasion den 24 februari 2022 blev det en ny rutin i nyhetsvardagen. Lite som Folkhälsomyndighetens dagliga pressträffar under pandemin. Något som hjälpte till att bringa klarhet i en föränderlig tid.
Klockan fem varje morgon, svensk tid, publicerar den Washingtonbaserade tankesmedjan Institute for the study of war (ISW) sin dagliga rapport om händelseutvecklingen i Ukraina. Innehållet hämtas, enligt ISW själv, endast från öppna källor.
Matiga, men också lättöverskådliga rapporter som summerar de senaste turerna. Truppförflyttningar, militära framsteg och bakslag, utspel från politiker och generaler, siffror över sårade. Till det en notapparat som ger akademisk tyngd.
Och inte minst – detaljerade kartor som illustrerar förloppet.
Snabbt efter invasionen spreds ISW:s analyser och kartor av tunga internationella redaktioner som New York Times, CNN, The Guardian och även i svenska medier, Svenska Dagbladet inkluderat.
På det sättet har tankesmedjan kommit att prägla vår förståelse av kriget.
Ilmari Käihkö, krigsvetare vid Försvarshögskolan och en av svensk medias mest tillfrågade experter, lyfter fram dess referenssystem sist i varje krigsrapport, en lång lista med länkar.
– Det gör att man enkelt kan se vilka källor de använder sig av, och det är få andra som gör det, säger Ilmari Käihkö.
Dessutom informationen snyggt paketerad, säger han.
– Det är lätt att hitta information där.
Men han har också invändningar.
När han följde kriget i Afghanistan utgjorde ISW ”de riktiga hökarna”, enligt Käihkö.
– Deras agenda var att fortsätta eskalera kriget, vilket accepterades av den amerikanska ledningen, med kända resultat. Så det finns skäl att komma ihåg att de också haft en politisk agenda, och undra om de även nu har en politisk agenda.
Björn Ottosson, USA-forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), inleder med ett familjeträd över ISW:s kärna.
– Kimberly Kagan, grundaren, är gift med Frederick Kagan, som är bror till Bob Kagan, som tillsammans med Bill Kristol var tunga namn i tidsskriften Weekly Standard, och utgör ärketyperna för värdekonservativa i USA. Och Bob Kagan är gift med Victoria Nuland, som är nummer fyra på amerikanska utrikesdepartementet.
Slagsidan ligger åt det republikanska lägret, enligt Björn Ottosson.
– De förfäktar ju vikten av ett brett och stort amerikanskt engagemang och i deras ambition att förklara krig och betydelsen av en stark försvarsmakt så finns ju implicit att man vill se en stor försvarsmakt, för man menar att den har en så viktig betydelse, säger Björn Ottosson.
ISW har inte svarat på SvD:s förfrågningar om en intervju.
Att ISW till skillnad från många andra tankesmedjor i DC inte lobbar direkt mot kongressen, utan i första hand rapporterar om kriget – med hjälp av öppna källor – stärker samtidigt dess trovärdighet, enligt Björn Ottosson.
Han tycker ändå man ska läsa ISW:s analyser med viss skepsis.
– Men det är viktigt att se att de inte gör sina egen analyser, eller samlar in sin egen underrättelse. Det gör de i så fall i väldigt liten utsträckning.
– De sammanställer mycket material som de snappar upp, så frågan är hur mycket som är egen analys och hur mycket att de skapar den här lägesbilden baserad på massa andra källor, säger Björn Ottosson.
Ingen av de krigsanalytiker SvD talat kan peka på något egentligt felsteg från ISW:s sida under krigets första år, och bedömer dess analyser som trovärdiga i stort.
Men de delar Björn Ottossons fara för att dra för stora växlar av ISW:s rapporter och kartor.
Amerikanska källor präglas ofta av en geografisk och kulturell distans till Europa – som fått se basen för den säkerhetspolitiska ordningen rubbad, säger Peter Lidén, lärare vid Försvarshögskolan och Sveriges förre försvarsattaché i Ukraina.
Som svensk ska man, enligt Lidén, ha i bakhuvudet att även vi är färgade av vårt narrativ och vår kultur. Inga svenska tankesmedjor levererar lika omfattande och frekventa rapporter om krigsutvecklingen. Det gör inte heller Must, till skillnad från den brittiska militära underrättelsetjänsten som twittrar ut en daglig rapport.
– Då blir det ofta engelskspråkiga källor, eftersom det upplevs lättillgängligt och vi utgår från att de är mer lika oss i utgångspunkten, än andra. Det är säkert rätt, men man ska ha med sig att det inte alltid är det svenska perspektivet är fritt från partiskhet heller.
En annan risk med att ett fåtal inflytelserika aktörer får alltför stort inflytande är att man sållar bort andra viktiga faktorer. Peter Lidén exemplifierar med den långa kolonn av ryska fordon som var på väg mot Kiev förra våren.
– Det hände en massa saker parallellt som inte fick uppmärksamhet, för all kollektiv medieuppmärksamhet låg på den, som ju gjorde sig bra på bild.
USA-forskaren Björn Ottosson beskriver ISW:s ledning som armétung, vilket gör att markstriderna får stort genomslag i dess rapportering.
Och enligt Peter Lidén tenderar vi att stirra oss blinda just på den militära delen.
– Men det är 7-8 andra aspekter av kriget – som politiska, ekonomiska, sociala, informationsmässiga och infrastrukturella delar av krigföringen – som kanske är väl så viktiga för att avgöra kriget, men som inte gör sig på bild.
Hur navigerar du i detta informationsflöde?
– Jag försöker skapa en bild genom att i mitt fall läsa även ukrainska medier och andra källor, och sedan jämföra det med ISW och brittisk underrättelsetjänst. Det handlar alltså om att läsa så mycket som möjlig och försöka hitta någon medelväg i det. Men det är inte enkelt.
Helst hade nyhetsredaktionerna i större utsträckningen velat sprida de källor de hämtade sin information ifrån, säger Orla Vigsö, professor i journalistik vid Göteborgs universitet.
– Men det är klart att den önskan står emot det faktum att det är väldigt svårt att få trovärdig information från kriget, men också att man jobbar under tidspress. Om man vet att man kan gå till den här källan och får det, så gör man det, därför att det går snabbare, säger Orla Vigsö.
Det är ett problem, åtminstone i teorin.
– Därför att det kan ge argumentation, bränsle, åt de som säger att det här är lögner. Det är lättare att få folk att tro på att någonting är lögn om man själv har upptäckt att väldigt mycket kommer från det ena hållet. Det är lite farligt.
Detta till trots anser Orla Vigsö att svenska medier skött sig ”ganska bra” under krigets första år. Flera redaktioner har skickat journalister till Ukraina och därmed samlat in förstahandsinformation.
En annan faktor är att konflikten tydligt är uppdelad i ett gott och ett ont.
– Man är klart partisk, och det kan man ju inte riktigt anklaga medierna för. De är i linje med befolkningen skulle jag tro, säger Orla Vigsö.
Att verifiera information från Ryssland har visat nära omöjligt. Ingen av de experter SvD talat med tror att det kommer ändras i närtid.
– Det är svårt för journalister att arbeta i Ryssland. Och vissa saker kan man inte skriva för då hamnar man i fängelse. Den här bilden vi har av kriget är inte komplett, vi saknar många viktiga delar, säger Ilmari Käihkö.
Vår bild av kriget kommer i hög utsträckning fortsatt att styras från Washington DC, spår Björn Ottosson.
– De har inte gjort några stora misstag, och därför har de så hög trovärdighet. Så de gör ju ett gott jobb så.
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.