Stagflationsoro I SvD
2023-03-02
Vad som för över tio år sedan ansågs vara ett fantasibegrepp som jag själv hade hittat på och som inte gick att förklara är nu alltså det mest googlade ordet vid en internationell jämförelse...
Ja tänk så det kan bli
https://www.svd.se/a/76BgMv/stagflation-hotar-svensk-ekonomi?fbclid=IwAR2e_4DtWapRft9r3SBOeTVHDjfMHt21wjOb1oQOzKzSgUp_FjP7q9zZR8o
"Mardrömsscenariot oroar svenskarna
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) såg sammanbiten ut när hon på måndagen gav sin syn på läget i svensk ekonomi. Och det är inte så konstigt. Svensk ekonomi väntas krympa, arbetslösheten stiga och priserna öka med ytterligare 6 procent i år.
Utvecklingen för tankarna till ett begrepp som oroat ekonomer i decennier – stagflation.
Det var efter Rysslands invasion av Ukraina som begreppet fick ett uppsving igen. Sedan dess har intresset svalnat något, om man ser till antalet sökningar på Google, men inte i Sverige där farhågorna snarare har ökat.
Den senaste månaden är Sverige det land där det googlats mest på stagflation i hela världen.
Någon vedertagen exakt definition av begreppet finns inte, men stagflation är ett sätt att beskriva kombinationen av en stagnerande ekonomi och hög inflation. För att stagflation ska råda måste också arbetslösheten vara hög.
Begreppet myntades på 1960–talet, men det skulle dröja ytterligare några år innan fenomenet blev känt för en bredare allmänhet.
Bakgrunden var USA:s stöd för Israel i oktoberkriget 1973, vilket fick ett antal arabländer att införa oljeembargo mot väst. Något som fick priset på det svarta guldet att fyrdubblas på kort tid. Prischocken spred sig till andra varor, som blev dyrare att både producera och frakta. Hushållen blev fattigare, företag gick under, arbetslösheten steg. Men trots hög arbetslöshet så fortsatte inflationen att vara hög.
Världen kastades in i stagflation.
Utvecklingen chockade många. Normalt brukar inflationen sjunka tillbaka när ekonomin går dåligt och arbetslösheten stiger eftersom hushållens efterfrågan då faller och företagen därför får svårare att höja priserna. I ett sådant läge har centralbankerna möjlighet att hjälpa ekonomin och minska arbetslösheten genom att sänka räntorna och därmed göra det billigare att låna.
Men på 1970–talet stod centralbankerna helt plötsligt inför en helt nytt dilemma. Vad gör man när både inflationen och arbetslösheten är hög samtidigt? Höjer man räntan för att minska inflationen, eller sänker man för att stimulera ekonomin och trycka tillbaka arbetslösheten?
Som tur har det visat sig vara ett ovanligt problem.
Men vad är då risken för att Sverige återigen hamnar i stagflation? Dagens situation påminner en hel del om 70–talskrisen. Precis som då har ett krig föranlett stigande energipriser, vilket skadat ekonomin.
Givet definitionen av stagflation beror svaret på vad som händer med tillväxten, arbetslösheten och inflationen.
Ekonomin har redan börjat tappa fart. I USA spår många att ekonomin krymper och i Sverige har den redan slagit in på den vägen. Arbetslösheten har inte ökat, varken i Sverige eller USA, men det mesta pekar på att det bara är en tidsfråga innan den gör det.
Om vi får stagflation avgörs därför av vad som händer med inflationen.
I USA har den redan börjat falla kraftigt och i Sverige tror de flesta bedömare att prisökningarna faller tillbaka i ganska snabb takt det närmsta året. Både råvaru– och fraktpriser har fallit tillbaka rejält sedan toppen efter krigsutbrottet, samtidigt som centralbankernas räntehöjningar urholkar hushållens köpkraft. Då borde inflationen falla och stagflationsmardrömmen undvikas, resonerar de flesta ekonomer.
Samtidigt råder en aldrig tidigare skådad osäkerhet kring hur mycket inflationen kommer retirera. Här hänger mycket på centralbankerna. Hittills har de tagit i från tårna för att dämpa prisökningarna, med lärdomar från 1970-talet då allt för försiktiga centralbanker bidrog till att inflationen bet sig fast.
Så här långt har Riksbanken haft en ganska enkel resa. Trots kraftiga räntehöjningar är arbetslösheten fortsatt låg. Avvägningen mellan att dämpa inflationen utan att knäcka ekonomin har än så länge inte varit lika svår. Men vad händer om den höga inflationen fortsätter, samtidigt som arbetslösheten stiger? Kommer Riksbanken då att fortsätta sin kamp mot inflationen och riskera att knäcka ekonomin, det är frågan."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.