Skifuhärvan Rullar På I Kalkutta
2023-02-27
Företaget tog mest betalt – och kommunjobben bara rullade in.
ST kan nu avslöja att bolagets ägare är mutåtalad i den så kallade Skifuhärvan.
– Skattebetalarna har uppenbarligen blivit lurade här, säger Jan Turvall, en av Sveriges ledande experter på förvaltningsrätt.
Av flera leverantörer visar det sig att den dyraste anbudslämnaren fick mest uppdrag av kommunen. Varför är oklart.
Som ST tidigare har berättat så gjorde sig Sundsvalls kommun skyldig till avtalsbrott när fel företag fick mängder av uppdrag - trots att jobben enligt upphandlingen skulle ha gått till en annat firma.
Nu ser kommunala Drakfastigheter över sina interna kontroller.
– Det finns ett behov av att se över våra rutiner. Vi har inte gjort rätt alla gånger, säger fastighetschefen Magnus Karlsson till ST.
Företaget hade lagt det högsta anbudet, när kommunen upphandlade ett nytt ramavtal av tjänster mellan 2015 och 2017. Men trots att företaget därmed rangordnades sist – och skulle tillfrågas sist – fick man hundratals jobb till ett värde av flera miljoner, framgår av ST:s granskning.
Till följd av sitt avtalsbrott är Sundsvalls kommun i princip skadeståndsskyldig
Ett av företagen som faktiskt skulle ha fått jobben, ett bolag med lokala rötter, tog till rättsliga åtgärder när beställningarna från kommunen inte kom in i förväntad omfattning. Företaget fick förra året rätt i själva sakfrågan.
"Till följd av sitt avtalsbrott är Sundsvalls kommun i princip skadeståndsskyldig", går det att läsa i tingsrättens dom från i våras. Det företag som stämde kommunen för avtalsbrott hade emellertid bevisbördan och ansågs inte tillräckligt ha förmått visa sin ekonomiska skada. Därför blev det inget skadestånd, utan företaget krävdes i stället på kommunens rättegångskostnader, 750 000 kronor. I efterspelet försatte företaget sitt driftbolag i konkurs.
Förra våren kom upplösningen i en tvist om offentlig upphandling. Kommunen slapp betala skadestånd trots flera avtalsbrott.
Samtidigt väcks frågan varför kommunen, som årligen köper in varor och tjänster för stora belopp, gjorde undantag från turordningen och sålunda begick avtalsbrott.
Nu kan vi berätta nya detaljer rörande var uppdragen – i slutänden skattebetalarnas pengar – hamnade. Det visar sig att samma firma som låg sämst till i rangordningen, men ändå fick mängder av uppdrag, ägs av en affärskompanjon till kommunala fastighetsbolaget Skifu:s mutåtalade ex-vd.
Företagaren och Skifus ex-vd hade bland annat att göra med varandra när kommunala fastigheter för ett antal år sedan såldes under marknadsvärdet, enligt interndokument. Efter att vd:n sagt upp sig och fått ett avgångsvederlag i miljonklassen bildade duon ett bolag.
Företagaren är en av de sponsorer som bidrog med pengar till fritidsaktiviteter för vd:ns anhörige samt ordnade fram en centralt belägen hyreslägenhet till vd:ns anhörige. För detta står nu mannen åtalad misstänkt för mutbrott, något han förnekar.
I det här sammanhanget har hans företag anlitats gång på gång av Sundsvalls kommun trots högst pris. I en sammanställning som lämnades in till tingsrätten i samband med rättegången rör det sig om cirka 200 uppdrag som felaktigt hamnade hos den dyraste anbudsgivaren.
När ST kommer i kontakt med företagaren för att ställa frågan om varför hans företag fick uppdragen får vi svar via mejl:
"Jag kan inte se det som min uppgift att besvara frågor kring Sundsvalls kommuns upphandlingsregler. Det har jag varken kunskap eller insyn kring", skriver han.
Har det varit avtalsbrott innebär det i realiteten att invånarna i Sundsvall har drabbats
Samma företag har även varit flitigt anlitat av Skifu under lång tid. En upphandling gjordes 2019 – hur det sett ut dessförinnan uppger sig Skifu i ett skriftligt svar till ST "med säkerhet ej" kunna uttala sig om. Sedan 2008 har bolaget fakturerat Skifu till ett värde av 68 miljoner kronor.
Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt , berättar att det då och då dyker upp situationer där någon i bestämmande ställning i en kommun har koppling till en person eller företag och försöker gynna det egna intresset. "Nu vet vi inte om det är fallet här", säger han.
Omständigheterna får Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, att reagera.
– Det är väldigt svårt att veta vad som ligger bakom. Om de knepiga kopplingarna, som du beskriver, spelar roll vet man ju inte. Någonting måste ligga bakom, säger han.
Verkar skattebetalarnas pengar ha förvaltats på bästa möjliga sätt?
– I ett ramavtal finns en prioriteringsordning. Har man inte utgått från den har man brutit mot avtalet, vilket tingsrätten konstaterat. Varför man gör så? Det kan man fundera på. Naturligtvis ska man vara varsam med kommuninvånarnas pengar. Att välja det billigaste är ingen dum idé
Jan Turvall, lektor och expert på förvaltningsrätt vid Göteborgs universitet, är inne på samma spår:
– Har det varit avtalsbrott innebär det i realiteten att invånarna i Sundsvall har drabbats. Skattebetalarna har uppenbarligen blivit lurade här, det tycker jag är alldeles tydligt. Om man har det här förfaringssättet, har köpt ifrån den dyraste, måste man ha oerhört starka argument för det. Varför skulle de vara så mycket bättre än de som har lägre pris?
... jag ska ärligt erkänna att vi inte alltid gjort rätt utifrån vad jag sett
Magnus Karlsson som i fjol tillträdde som fastighetschef på kommunala Drakfastigheter uppger att han försökt undersöka vad som hänt i det aktuella fallet. Han betonar att ärendet är rättsligt prövat i ett civilmål, och att kommunens agerande inte föranledde något skadestånd.
Men finns det någon förklaring till varför Drakfastigheter upprepade gånger, nästan systematiskt, går till den dyraste leverantören?
– Flera av de som arbetade vid Drakfastigheter har slutat så det har varit svårt att återskapa historien i det specifika fallet, men rent principiellt kan det vara så att billigaste firman inte alltid är tillgänglig att ta uppdrag. Det kan också vara så att det rör jobb som firman i fråga inte kan ta, säger han.
Samtidigt uppger Magnus Karlsson att Drakfastigheter nu ser över sina rutiner. Sedan han tillträdde har det lagts större fokus på uppföljningar och internkontroller, säger han.
– Hur vi lägger ut beställningar och vart pengarna tar vägen var en av de första frågorna jag tog tag i när jag tillträdde, och jag ska ärligt erkänna att vi inte alltid gjort rätt utifrån vad jag sett. Vi gör stora inköp och beställningar och det här är en fråga vi inom Drakfastigheter nu tar på stort allvar.
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.