Tidsanpassad Paasikivi I DI
2023-02-21
https://www.di.se/nyheter/ryssland-blir-mycket-farligare-i-nasta-krig/?fbclid=IwAR0qD9bqv9EZXoOK0l0rnuh5N6MbLChwj7VJ89vqjtK4Hh6MRo2Me0s1Vfc
" ”Ukraina vinner kriget – i år”, säger Joakim Paasikivi, lärare i militär strategi vid Försvarshögskolan, med 40 års yrkeserfarenhet, däribland tolv år på underrättelsetjänsten Must.
Slutsatsen fyra dagar före årsdagen är så tydlig att den blir djärv.
”Utgången är långt ifrån given, men någonstans måste du sätta ned foten. Av de två huvudalternativen tror jag mer på Ukraina än på Ryssland. Därför att Ukraina har visat sig vara duktigare militärt och får allt starkare vapen från väst.”
Krig är att med vapenmakt gå från ett politiskt oacceptabelt läge till ett acceptabelt, påminner militärstrategen.
Kremls mål är ett ofritt Ukraina. Näst bäst är en lågintensiv konflikt, som Donbass 2014-2022 fast med ny frontlinje, menar Joakim Paasikivi.
”Då blir det som i Georgien och Transnistrien, man hindrar en demokratiutveckling genom att vara på plats och ställa till med en frusen konflikt.”
Men, fortsätter han:
”Med stridsvagnsbesluten har väst börjat inta en egen hållning: från att Ukraina inte får förlora kriget till att Ukraina måste vinna.”
I Joakim Paasikivis ögon är det mer intressant vad Ukraina gör på årsdagen. Han skulle inte bli förvånad om de förbereder ett eget drönaranfall mot ryska flygbaser eller Krimbron.
Det ökade vapenstödet gör det för dyrt för väst att låta kriget pågå månad efter månad, år efter år, resonerar Joakim Paasikivi. Utdragna krig har även inrikespolitiska kostnader. Samtidigt kan väst inte riskera det andra alternativet: att låta Kreml skriva om säkerhetsordningen.
”Allt sammantaget skapar starka incitament för väst att se till att det blir ett avgörande, och det kommer i år. Sedan stängs tidsfönstret. Men vilken månad eller hur en ukrainsk seger ser ut går inte att svara på.”
Joakim Paasikivi bedömer en rysk framryckning på årsdagen som ”möjlig” men betonar att vad som händer en viss dag i kalendern hade hänt ändå.
”Ryssarnas ökade aktivitet handlar snarare om att de vill hitta svaga punkter och förekomma en ukrainsk motoffensiv medan marken ännu är frusen än pricka in ett visst datum.”
”I mina ögon är det mer intressant vad Ukraina gör på årsdagen. Jag skulle inte bli förvånad om de förbereder ett eget drönaranfall mot ryska flygbaser eller Krimbron.”
JOAKIM PAASIKIVI
Ålder: 62 år.
Bakgrund: Född i Stockholm, svenskt och finländskt medborgarskap. Finländare på fädernet och estländare på mödernet. Farfars far var Juho Kusti Paasikivi, Finlands president 1946-1956. Estetiskt gymnasium med inriktning teckning. Värnplikt vid Nylands Brigad i Finland och på K4 i Arvidsjaur. Arbetat som yrkesmilitär i nära 40 år, varav tolv år på Must, Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst, bland annat som chef för Malidesken. Även gjort utlandsuppdrag i USA och Angola samt undervisat vid Baltic Defence College i Estland. Överstelöjtnant, lärare i militär strategi vid Försvarshögskolan i Stockholm sedan 2021.
Tjänar: 57.000 kr/mån.
Vad innebär det för Sverige om Finland går med i Nato före oss?
”Det beror på hur långt tidsglappet blir. En månad är negligerbart. Men om det drar ut i flera år blir vi norra Europas ömmaste punkt. Ryssarna älskar att trycka på ömma punkter. De lär då ta till hela skalan – från att påverka opinionen i Natonegativ riktning till allvarliga kränkningar av svenskt territorium med sabotage, spionage och giftmord däremellan.”
Om din analys håller, hur skulle ett krigsslut gå till rent praktiskt?
”Det mest troliga är förhandlingar om en tidsplan för ett fullständigt ryskt tillbakadragande – inklusive Krim och Donbass, ryskt krigsskadestånd och hur krigsförbrytare ska ställas till svars.”
Varför skulle Putin gå med på att ge upp Krim och Donbass?
”Därför att Ryssland förlorar – efter tillräckligt många bakslag på slagfältet. Frågan är hur många fler förluster som Charkiv och Cherson Ryssland kan ta?”
Så de militäranalytiker och Rysslandsexperter som förutspår ett mångårigt utnötningskrig har fel?
”Ja, om analysen är militär. Politiska segrar behöver som bekant inte ha kontakt med verkligheten. Kan Ryssland frysa konflikten kan det ses som en politisk seger, men det betyder inte att de har vunnit kriget.”
Måste Putin undanröjas för att få till ett varaktigt fredsavtal?
”Det är svårt att se hur Putin skulle överleva politiskt, men han måste inte dö om det är det du menar. Efterträdaren kan vara än värre för väst. Nu tycks Wagnerägaren Jevgenij Prigozjin ha åkt ut i kylan, men det var inte länge sedan som det spekulerades i om han skulle mördas eller bli nummer två.”
NATO BEKYMRAR. Skulle Finland gå med i Nato utan Sverige och det svenska medlemskapet dröja flera år lär Ryssland ta till hela skalan – från att påverka opinionen i Natonegativ riktning till allvarliga kränkningar av svenskt territorium, enligt Joakim Paasikivi, lärare i militär strategi på Försvarshögskolan sedan 2021.
Så Kreml skulle hellre kapitulera än använda kärnvapen?
”Ja, kärnvapen är en röd linje även för Ryssland.”
Fast kan Putin inte ta till så kallade taktiska kärnvapen, till skillnad från terrorbalansens strategiska kärnvapen, om han blir tillräckligt trängd?
”Nej, jag tror inte det. Taktiska kärnvapen kan användas på slagfältet för att spränga hot som står i vägen. Men Ukraina har inga mål av den digniteten och att ta till det bara för att jävlas är inte doktrinärt vettigt – vari ligger den militära nyttan i relation till den politiska och fysiska risken? Öppnar man kärnvapenburken går den inte att stänga igen. Det vet Kreml. Men de lär skicka fram Dmitrij Medvedev för att återigen hota med dem.”
Enligt Joakim Paasikivi är Ryssland bra på två saker: luftvärn och så kallad reflexiv kontroll i väst.
”Moskva talar så mycket om kärnvapen att väst, särskilt Tyskland, färgats av ryssarnas narrativ och gjort deras röda linjer till sina. Olaf Scholz sade tidigt att vi inte kan ha ett kärnvapenkrig i Europa – jättebra. Men om vi har det som utgångspunkt diskuterar vi bara tidpunkten för vår egen kapitulation.”
Var går gränsen när väst blir en stridande part?
”När väst beordrar sina medborgare till ukrainskt territorium för att bli en länk i militära skeenden. Det är bland annat därför som stridsflyg är komplext. Hur ska man få dit planen, klara löpande underhåll och dessutom undkomma ryskt luftvärn?”
Hur skulle ett krigsslut påverka oss i Sverige?
”Det finns två huvudalternativ: bra eller spännande. En ordnad reträtt utan stora ryska omvälvningar skulle vara lugnare för oss eftersom det skulle dämpa revanschhotet. Det spännande alternativet, som kan vara bättre på sikt, är om federationen faller samman och Ryssland går in i Sovjetunionens upplösning 2.0.”
VÄGRAR SKRIVA BOK. Militärstrategen Joakim Paasikivi om varför han nobbar att skriva en bok, vad han tycker om näringslivets krigsberedskap och vad han fruktar mest av allt.
Hur kommer det sig att rysk militär hittills varit så oskicklig?
”Korruption. Efter de uteblivna framgångarna i Georgien 2008 inleddes en stor reform med syftet att bli den näst mest välutbildade, välutrustade och högteknologiska krigsmakten efter USA. När pengarna gick till lyxyachter och lägenheter i väst blev Ryssland en Sovjetarmé i miniatyr, och är nu näst bäst efter Ukraina.”
Vladimir Putin fastslog den ryska trossatsen ”new rules or no rules” både 2007 och 2009.
”Utrikesminister Jevgenij Primakov, senare premiärminister, sade samma sak redan 1997. Det finns en linje här, som väst aktivt valde att blunda för – i 25 år.”
Tills bomberna detonerade utanför Kiev i gryningen den 24 februari 2022.
På frågan vad Joakim Paasikivi ser som sitt största misstag, bortom krigsåret 2022, blir svaret:
”Att tro att jag var någon annan än den jag är.”
Med tillägget:
”Ju mer kännbara misstag desto större utveckling. Ryssarna kommer att lära sig mer av det här kriget än ukrainarna. Det är farligt som fan. Ryssland blir mycket farligare i nästa krig.”
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.