Mystiskt Saknat Svenskt Enerigibolagsintäktstak
2023-02-21
https://www.svd.se/a/LlW2aP/intaktstak-pa-energibolagens-vinster-har-inte-inforts-i-sverige?fbclid=IwAR3ZBY5Ohdkf6u6wipG9_-dfTNmVJq3NsZLspPe7YHcYPtKnf22YUZaL4RA
"Det är något lurt med att Sverige skulle vara det enda EU-land som ännu inte infört det intäktstak för energibolag som unionens 27 energiministrar klubbade i slutet av september – något som DN rapporterat om.
Intäktstaket är en krisåtgärd, en tillfällig EU-förordning som går ut på att övervinster i energiförsäljningen inte ska gå till elbolagen, utan pytsas tillbaka till hushållen och industrierna, vars elräkningar skjutit i höjden på grund av Ukrainakriget.
Taket har lagts på 180 euro per megawattimme. Vinster ovanpå den summan ska, i stort sett, beslagtas av staten. Sedan kan pengarna antingen gå direkt från statskassorna till konsumenterna, eller läggas på andra slags elbidrag.
Intäktstaket skulle börja gälla den 1 december förra året, och löpa ut den 30 juni i år. Av de 27 EU-länderna var det bara Ungern som röstade emot förordningen. Tyskland, som länge varit motvilligt, röstade till slut ja, efter påtryckningar från sina största industrier. Mest ivriga att införa intäktstaket var Belgien, Italien, Grekland, Spanien och Polen.
Sverige var inte direkt överförtjust – svenska regeringar brukar sällan applådera statliga ingrepp på privata företags verksamheter och vinster – men sade inte heller nej.
Sedan dess har hushållen i Belgien fått statliga stödpengar till elräkningen direkt på sina bankkonton. Frankrike, Nederländerna och Spanien har satt pristak på el, rakt av. Nederländerna beslutade att gå längre än intäktstak-förordningen stipulerade, och lägger i dag beslag på elbolagsvinster som skjuter över 130 euro per megawattimme.
Sverige däremot är ett mysterium. Regeringen har inte implementerat förordningen, även om den skulle skrivits in i svenska regelböcker före den 8 oktober och börja gälla den 1 december. I stället kommer taket att införas den 1 mars – tre månader efter startdatum.
Intäktstaket är en EU-förordning – inte ett EU-direktiv. För den som inte förstår EU-byråkratiska, så är skillnaden denna: ett direktiv får man lov att tolka lita olika i olika länder, och man får oftast ett par år på sig att införa dem.
En förordning däremot, ska man införa direkt. Den ger inte utrymme för olika tolkningar.
Sverige brukar inte slarva med implementeringen av EU-överenskommelser. När årsstatistiken över vilka länder som punktligast överfört EU-bestämmelser till sina nationella lagböcker och regelverk brukar svenskarna visserligen hamna bakom exempelvis Danmark, som brukar vara bäst eller näst bäst i klassen. Men Sverige hamnar i alla fall gott och väl bland den översta halvan i tabellen.
Just implementeringen av intäktstaket var faktiskt även danskarna sena med. Danmark hade precis som Sverige ett regeringsskifte under hösten. I ärlighetens namn är det inte så ovanligt att parlamentsval och regeringsbyten försenar EU-regler i medlemsländerna.
Diplomatkällor i Bryssel som SvD talat med förklarar också att det fanns många undantag inskrivna i förordningen som kunde gälla Sverige. Som att vissa energislag var undantagna från intäktstaket – exempelvis olika slags vattenkraft.
Att en del stater – troligtvis är Sverige ett av dem, menar en diplomatkälla – skrivit långa, bindande kontrakt om fasta priser med elbolagen, kan vara en annan förklaring till att Sverige inte infört taket. Om priserna är spikade för en lång tid framåt kan elbolagen inte plötsligt chockhöja dem, oavsett krig. Då blir det inte så många plötsliga övervinster för energibolagen att tala om, sade källan.
Men att Sverige skulle vara det enda EU-landet med sådana, långa kontrakt, ristade i sten, låter orimligt. Frågan återstår därmed: varför har Sverige inte infört intäktstaket, och, som andra EU-länder, givit sina skattebetalare en smula hjälp till elräkningarna?"
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.