Sverige och Finland delar fredspris för Natoansökan

Årets säkerhetskonferens i München leds av den tyska diplomaten Christoph Heusgen, som tidigare bland annat varit rådgivare till Angela Merkel.

Under helgens konferens kommer Sverige och Finland att tilldelas ett fredspris.

Årets säkerhetskonferens i München leds av den tyska diplomaten Christoph Heusgen, som tidigare bland annat varit rådgivare till Angela Merkel.

BERLIN. Vid säkerhetskonferensen i München i slutet av veckan kommer Sverige och Finland att ta emot ett fredspris. Skälet är att länderna, som en reaktion på Rysslands anfallskrig, bestämt sig för att gå med i Nato.

Beslutet presenterades på en presskonferens i Berlin under måndagsförmiddagen av ordföranden för den årliga säkerhetskonferensen i München, diplomaten Christoph Heusgen.

– I år kommer vi att ge priset till Sverige och Finland – på grund av det inte så lätta beslutet att ansöka om Natomedlemskap som en reaktion på Rysslands anfallskrig, sa han.

Det så kallade Ewald von Kleist-priset, som fått namn efter säkerhetskonferensens grundare, delas varje år ut till någon som ”på ett utmärkande sätt engagerat sig för fred och konfliktlösning”.

Förra året fick Jens Stoltenberg utmärkelsen för sitt arbete som Natos generalsekreterare.

Vid årets säkerhetskonferens i München, som inleds på fredag, kommer Magdalena Andersson och Ulf Kristersson att vara på plats för att ta emot priset.

Den finska statsministern Sanna Marin och presidenten Sauli Ninistöö kommer att representera Finland vid ceremonin.

– Vi förväntar oss att prisutdelningen kommer att skicka ut en signal om kraften i den transatlantiska unionen, sa Christoph Heusgen i Berlin.

Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock talar vid förra årets säkerhetskonferens i München, som på grund av coronapandemin hade färre deltagare än vanligt.

Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock talar vid förra årets säkerhetskonferens i München, som på grund av coronapandemin hade färre deltagare än vanligt.

Diplomaten hoppas att konferensen kommer att leda till att Sverige och Finland kommer närmare ett Natomedlemskap, vilket just nu blockeras av Turkiet.

Samtidigt konstaterar han att det inte är första gången som Ankara försöker utnyttja sin maktposition.

Vid presskonferensen i Berlin beskrev Christoph Heusgen händelserna 2009, då Turkiet sa nej till att utse Danmarks tidigare statsminister Anders Fogh Rasmussen till ny generalsekreterare.

Då lyckades Turkiet få flera tunga poster inom försvarsalliansen i utbyte mot att de godkände den danska kandidaten.

– Det är en tradition att Turkiet, när landet befinner sig i en maktposition, försöker få ut något av det, sa Christoph Heusgen.

Förra årets säkerhetskonferens i München hölls bara några dagar innan Rysslands anfallskrig inleddes.

Då var representanter för den ryska regimen inbjudna, men de valde själva att inte medverka. I år har ingen av Vladimir Putins medarbetare bjudits in.

På plats på säkerhetskonferensen kommer däremot en rad andra världsledare att vara. Bland namnen som hittills offentliggjorts finns USA:s vicepresident Kamala Harris, Brasiliens utrikesminister Mauro Vieira och mannen som är ytterst ansvarig för Kinas utrikespolitik – Wang Yi.

***

Fakta. Säkerhetskonferensen i München

1963, mitt under Kalla kriget, tog den tyska före detta officeren Ewald von Kleist initiativ till en konferens mellan politiker, militärer och försvarsexperter. Sedan dess har säkerhetskonferensen i München utvecklats till ett viktigt forum där världens makthavare träffas för att diskutera utrikespolitik och säkerhetsfrågor.

Konferensen genomförs i februari varje år, och leds sedan 2022 av den tyska diplomaten Christoph Heusgen, som tidigare bland annat varit rådgivare till Angela Merkel och representerat Tyskland i FN. Årets konferens inleds på fredag (den 17 februari) och avslutas på söndag.