KRÖNIKA – Thomas Rolén: ”Oberoende domstolar värnar demokratin”

Krönikor

Frågan om rättsstaten och domstolarnas oberoende blossade upp ordentligt under andra halvan av 2022.

Startskottet var skriften ”Slå vakt om rättsstaten” som Advokatsamfundet tog fram och distribuerade tillsammans med tidningen Advokaten.

I denna skrift gav representanter från olika delar av rättsväsendet – däribland undertecknad – vår syn på rättsstaten.

Under slutet av året publicerades en undersökning som Rättsfonden låtit genomföra och som visade på en oroväckande låg kunskap om domstolarnas oberoende hos gymnasieungdomar.

68 procent av de tillfrågade ungdomarna svarade till exempel ja på frågan om regeringen kan ändra en dom, besluta att en rättegång ska tas om eller be riksdagen att ändra en dom.

Huruvida kunskapsnivån har sjunkit eller inte förtäljer inte undersökningen men en sak som är säker är att omvärlden har förändrats och att resultatet från undersökningen behöver ses i ljuset av den oroande utveckling vi ser runt omkring oss med demokratier på tillbakagång.

Under våren kommer jag att skriva krönikor här i Dagens Juridik på temat rättsstaten. Jag ska ge min bild av hur vår svenska rättsstat mår och vikten av oberoende domstolar.

Jag kommer att beskriva delar av det arbete som bedrivs ute på domstolarna redan idag för att stärka förtroendet för verksamheten och vad kan vi göra ytterligare.

Denna första krönika tänkte jag ägna åt att teckna problembilden, så som jag ser den.

Låt mig börja med att slå fast att enligt min mening fungerar vår svenska rättsstat väl och jag ser inga förestående hot. Sverige är en stabil demokrati.

Vi har självständiga och oberoende domstolar och åklagare, advokater och andra myndighetsföreträdare kan utöva sin verksamhet på ett oberoende sätt utan påtryckningar.

Men vi kan inte slå oss till ro och tro att det ska förbli så utan vidare ansträngningar.

Blickar vi utåt ser vi att rättsstaten är utsatt för påfrestningar runt om i vår när- och omvärld och domstolarnas situation i flera europeiska länder är mycket oroande. Låt mig ge några exempel;

I Polen har parlamentet tagit allt större grepp över domstolarna, bland annat genom att ta över besluten över vilka domare som ska ingå i det nationella domstolsrådet.

Justitieministern har ökad makt och befogenhet att tillsätta och avskeda domare i tingsrätter och hovrätter och systemet politiseras.

Det har bland annat lett till kritik från EU-kommissionen som varnat Polen för misstänkt brott mot rättsstatens principer och unionens grundläggande värderingar.

Ungern är ett annat exempel. Där har en lag antagits som gör det möjligt att skapa domstolar som lyder direkt under justitieministern som därmed har stort inflytande över vilka domare som utses liksom över domstolarnas budgetar.

EU-kommissionens årliga rapport om rättsstatsprincipen går igenom situationen i alla EU:s medlemsstater. Utöver Polen och Ungern hör Bulgarien, Rumänien, Kroatien, Slovakien och Slovenien till de länder som får kritik för att domstolstolarnas oberoende ställning är för svag.

Det finns tyvärr fler exempel på länder där domstolarnas ställning försvagas. Också i Israel ser vi att politikerna försöker stärka kontrollen över domstolarna, bland annat genom att parlamentet ska kunna sätta sig över Högsta domstolen med enkel majoritet och genom att förändra utnämningen av domare.

Runt om i världen ser vi en utveckling mot ett mer auktoritärt styre där rättsstatens principer undergrävs.

Demokratiindex sjunker. Krig i vår närvärld samt ökade motsättningar och ökad polarisering i hela vår omvärld pekar tydligt på att rättsstaten och demokratin utsätts för påfrestningar, och att förändringar i en icke-demokratisk riktning kan ske snabbt.

I början av december greps ett 25-tal personer i Tyskland för att ha långt gångna planer på en väpnad statskupp.

Vi har också sett parlamentsbyggnaderna i USA och Brasilien stormas av anhängare till en förlorande president som vägrat att godkänna ett legitimt valresultat.

Också i Sverige ser vi tecken på att demokratin utmanas.

För några veckor sedan rapporterade tidningarna om att kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka på ett närmast kuppartat sätt röstats bort av sitt eget parti. Initiativ till misstroendevotumet kom från den lokala ABF-föreningen som också stod bakom de fritidsgårdar som kommunen stängt eftersom de var ett tillhåll för gängkriminella.

Det finns uppgifter som tyder på att den organiserade brottsligheten kan ha varit en del i avsättandet av politikern.

Detta utreds nu av det socialdemokratiska partiet men skulle det visa sig stämma, att kriminella nätverk har påverkat de interna demokratiska processerna i ett politiskt parti för att man är missnöjd med den förda politiken, då är det oerhört allvarligt.

I det till Botkyrka närliggande Södertälje ser vi att det kriminella Södertäljenätverket får ett allt större inflytande. Polisen menar att de använder sig av infiltratörer för att stärka sin maktposition.

Det kan handla om personer som till exempel arbetar på Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller på kommunen och som på olika sätt gynnar nätverket.

Det vore naivt att tro att domstolarna skulle vara fredade i detta hänseende.

Häromveckan presenterade den internationella organisationen mot korruption, Transparency International, sitt årliga korruptionsindex.

Sverige är det femte minst korrupta landet i världen, tillsammans med Singapore, men noterbart är att vi tappar två placeringar och noteras för vår sämsta nivå på elva år.

I detta sammanhang vill jag också lyfta fram desinformation. I Svea hovrätt avgörs just nu ett mål där en iransk medborgare är åtalad för grovt folkrättsbrott.

Myndigheten för psykologiskt försvar har varnat för att Irans påverkanskampanj mot Sverige kan intensifieras i samband med att målet är uppe för prövning.

Syftet med en sådan kampanj skulle vara att beskriva felaktiga och vilseledande narrativ om prövningen och om vår svenska rättsstat. Att den är illegitim, politisk och bryter mot internationell rätt.

Att Sverige är ett islamofobiskt land. Och med det vill jag knyta an till där jag inledde den här krönikan, om bristande kunskaper om rättsstaten. För saknar man grundläggande kunskaper om den svenska rättsstaten – som att domstolarna är opolitiska och oberoende – då blir man lättare ett offer för desinformation.

Sverige är på många sätt ett av världens bästa länder och väldigt mycket fungerar väl i vårt land. Vi är en stabil demokrati sedan hundra år tillbaka. Domstolarnas ställning är grundlagsskyddad.

Vår svenska rättsstat mår bra. Men vi kan inte luta oss tillbaka och tro att det varar för evigt. Vi påverkas också av de tendenser och strömningar som utmanar den demokratiska rättsstatens principer i länder runt omkring oss.

Och de exempel som jag har givit visar att demokratin relativt enkelt kan försvagas med demokratiska medel.

Att medborgarna känner trygghet för rättsstaten är en hörnsten för att demokratin ska fungera. I dessa tider av oro och osäkerhet är det viktigare än någonsin att domstolarna är transparenta och tydliga med hur de dömer och varför, att domar finns lättillgängliga och att de invånare som har frågor kan få svar på dem på ett enkelt sätt.

För oberoende domstolar, som har allmänhetens förtroende, är ett av fundamenten i ett demokratiskt samhälle.

Vi som arbetar inom Sveriges Domstolar har ett stort ansvar för att värna, stå upp för och sprida kunskap om rättsstaten.

Men uppgiften är större än så och som med så mycket annat är det ett arbete som utförs bäst tillsammans.

Thomas Rolén, generaldirektör på Domstolsverket, kommer under våren skriva krönikor i Dagens Juridik med jämna mellanrum. Det här är den fösta.