" För användare är de nya AI-tjänsterna rena drömmen – de producerar bilder som är fria att använda hur som helst, även i kommersiella sammanhang.

För konstnärer och illustratörer kan tjänsterna vara en mardröm.

Dall-e, Chat GPT, Stable Diffusion är tre AI-tjänster som den senaste tiden har slagit världen med häpnad. De har förmåga att generera nya bilder och texter utifrån insamlad data av tidigare verk.

Men nu kommer kritiken.

– Det är en form av organiserad stöld, en digital skövling. De parasiterar på oss som kan skapa.

Det säger Simon Stålenhag, konstnär och dataspelsutvecklare, som gjort sig känd för sina science fiction-bilder av dystopiska verkligheter.

– Tjänsterna hade varit helt omöjliga utan alla oss som laddat upp konst på internet de senaste 20 åren. Detta är gjort utan samtycke från artisterna. Ingen kan tycka att detta är bra, säger han.

Det han pratar om är hur de nya AI-modellerna tränas genom att läsa av miljarder av bilder från internet.

Simon Stålenhag anser att bättre reglering krävs för allt som är digitalt.

Simon Stålenhag anser att bättre reglering krävs för allt som är digitalt. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Stäng

Simon Stålenhag understryker att han inte är kritisk mot tekniken i sig, men han tycker att han och alla andra konstnärer måste ges chans att ge sitt tillstånd. Bolagen ska inte lättvindigt ”skörda” alla bilder bara för att de finns på internet.

Och konstnärerna, vars verk som används för att träna en AI, borde få betalt.

– Licensenspengar vore bra, ungefär som på Spotify. Det skulle inte rädda konstnärens ekonomi, men det är en form av lösning.

Simon Stålenhag är inte ensam i sin kritik. Bildgeneratorn Stable diffusion, som skapats av bolaget Stability AI, har nyligen stämts – från två håll.

Medieföretaget Getty Images lämnade in en stämningsansökan i Storbritannien i januari och hävdar att företaget Stability AI olagligt använt bildtjänstens innehåll.

Samtidigt har tre konstnärer lämnat in en grupptalan i Kaliforniens federala domstol. De anser att användningen av deras verk bryter mot flera lagar, bland annat gällande upphovsrätt. En av konstnärernas advokater beskriver bildverktyget som ”en parasit”, vilken kommer ”att orsaka irreparabel skada för konstnärer, nu och i framtiden”.

Simon Stålenhag säger att han stöder de som stämmer, men anser också att situationen är skev.

– Resultatet blir att den part med medel till bäst advokater vinner. Men det här är ett systematiskt fel.

Han funderar över om situationen hade sett annorlunda ut om hans och andra konstnärers bilder hade varit låsta bakom en betalvägg, i stället för att finnas fritt på internet.

– Då kanske det hade varit lättare att peka på att det är ett brott. De här företagen tar verken och gör en kommersiell produkt av dem.

Det amerikanska företaget Open AI, som Microsoft investerat i, har skapat bildgenereringsverktyget Dall-e och chatt-AI:n Chat GPT. Initialt har tjänsterna varit gratis att använda, men detta har förändrats.

Den första februari lanserades en betalversion av Chat GPT. För 20 dollar i månaden får användaren bättre åtkomst till verktyget, snabbare svar och nya funktioner.

Dessutom pågår en kapprustning mellan techjättarna bakom sökmotorer – bland andra Google och Microsoft – om att infoga AI-tekniken i dessa.

Simon Stålenhag konstaterar att företagen snabbt utvecklar ”imponerande ingenjörskonst” och här krävs lagar och reglering.

– Stora system som är infrastruktur måste regleras hårt.

Hela internet borde ha en lika tydlig lagstiftning som annan infrastruktur, exempelvis för bilar och flyg, anser han.

– Jag kan ju inte bara starta ett flygbolag utan att uppfylla en rad krav. Men när det gäller appar, eller AI-teknik kan företag agera lite hur som helst.

På den andra sidan i debatten finns företagen bakom AI-tjänsterna. De säger att de lyssnar på kritiken, enligt ett inslag i CBS News. Företaget Stability AI uppger att de ska att göra det möjligt för konstnärer att avstå från att finnas i företagets framtida databaser. Och i en artikel i The Guardian konstaterar bolaget bakom appen Lensa att AI:n lär sig att generera konst på ett liknande sätt som en människa. En talesperson förnekar att appen replikerar konstnärers kreativa uttryck.

Konstnärernas Riksorganisation som företräder 3 500 yrkesverksamma bildkonstnärer, konsthantverkare och formgivare, följer AI-utvecklingen noga. Det är nyttjandet av verk i en AI:s inlärning som kan vara ett problem, enligt Sara Edström, ordförande i organisationen.

– Upphovspersonen måste få betalt, eftersom det är en användning av upphovspersonens bilder, och AI:n skulle inte kunna göra något utan dem, säger hon.

Organisationens förbundsjurist Katarina Renman Claesson bedömer att upphovsmän kommer att blockera AI-inlärning från sina webbsidor och sociala medierkonton framöver. Och att det då krävs licens för att använda sig av konsten.

– Detta kommer att få sin lösning, men fram till dess kommer vi att få se en hel del rättsfall för att utröna vad som inte är tillåtet utan licens. Så sker alltid när ny teknik introduceras, säger hon.

Simon Stålenhag tycker inte att bilder som en AI tar fram utifrån en konstnärs tidigare verk över huvud taget ska kallas konst.

– De skapar inget nytt. När man skriver in att en bild ska vara ”in the style of” är det ju per definition inte något nytänkande. Det är ju en perfekt måttstock på anti-konst.

Han har själv fått sin konst imiterad av AI. En person använde sig av tjänsten Midjourney för att ta fram bilder som därefter lades ut på Twitter, som en juridisk provokation.

– Han ville se hur lång tid det skulle ta innan jag stämde honom. Jag har ju varken tid eller pengar att dra igång en sådan process, självklart inte."