" Att man får bränna koranen i Sverige kan han inte riktigt begripa.

– Helt ärligt så hittar du ingen förståelse i Polen för den här typen av publika ställningstaganden, där människors religiösa känslor kan såras, säger Zbigniew Rau. Han svarar ett kort nej på frågan om den danske provokatören Rasmus Paludan hade kunnat få tillstånd att bränna en koran i Polen. Det har Rau svårt att se.

I stället börjar utrikesministern prata om att det är uppenbart att det finns utomstående krafter bakom de provokationer vi har sett mot Turkiet och den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan.

– Vi var... hur ska jag uttrycka det... förvånade över tilltaget. Men, vi har all anledning att tro att en tredje part kan ha varit drivande bakom. Vi behöver vara intellektuellt hederliga och se det här som del av ett hybridkrig, säger Zbigniew Rau, utan att närmare vilja gå in på vad det är han för information och vad som ligger bakom uttalandet.

Då pratar han hellre om Sveriges framtida Natomedlemskap, som är en av anledningarna till Stockholmsbesöket och till träffen nyligen med hans svenska motsvarighet Tobias Billström. Polen var ett av de länder som först ratificerade Sveriges ansökan och Zbigniew Rau är entusiastisk över vad ett svenskt och finländskt deltagande i försvarsalliansen betyder, för såväl Polens som hela Östersjöregionens säkerhet.

– Det är starten på en helt ny säkerhetsarkitektur, som byggs mot Ryssland, säger han och lägger extra tonvikt på ordet ”mot”. Polen är tillsammans med de tre baltstaterna de länder i Europa som ända sedan murens fall mest högljutt varnat för den ryska björnen, och för att Rysslands imperieambitioner aldrig försvunnit.

Under intervjun upprepar Zbigniew Rau också olika varianter på ”det här har vi varnat för hela tiden” när vi talar om Ryssland.

Utrikesministern fortsätter sedan att räkna upp vad Sverige kan bidra med för att stärka Natos nordöstra flank, och beklagar den uppkomna situationen med Turkiet. Zbigniew Rau säger att Polen har ”mycket goda relationer” med Turkiet och att man gör allt man kan för att hjälpa oss.

– I alla kontakter vi har med Turkiet så påpekar vi hur viktigt ert medlemskap är. Att det är en del av Polens säkerhet och vår gemensamma säkerhet. Dessutom argumenterar vi för att det leder till ett högre välstånd, för oss alla, när tryggheten ökar, säger Rau.

Ett högre välstånd behövs med tanke på alla de tusentals miljarder som nu plöjs ner i många länders försvar. Polen är en av de nationer, inte bara i Nato och EU, utan i världen som satsar allra mest.

Den polska försvarsmakten har tecknat kontrakt på allt från 96 amerikanska Apachehelikoptrar, 250 Abramsstridsvagnar och 32 stycken F35-flygplan, till 1 000 koreanska K2-stridsvagnar – för att bara nämna en del.

Moderniseringen var på gång redan innan det ryska anfallskriget, men utgiftsökningen har sedan dess gått spikrakt uppåt och nyheterna om ökade polska militäranslag har avlöst varandra.

Häromveckan kom så den senaste. Då meddelade premiärminister Mateusz Morawieck att Polen i år kommer att lägga 4 procent av BNP på sitt försvar, inte de 3 procent som kommunicerades i höstas.

– Vi kommer att bli en av de största militärmakterna i Nato. Anledningen är kristallklar, geografiskt ligger vi mitt på Natos östflank och vi har inte råd att vara säkerhetsmottagare. Vi känner en skyldighet som lojala Natomedlemmar att bidra, säger Rau.

Polen har länge utpekats som något av EU:s sorgebarn i internationell press. Landet har jämte Ungern gång på gång kritiserats av EU-kommissionen och övriga medlemsländer, bland annat för att man inskränker demokratin och politiserar rättsväsendet.

Men sedan kriget startade har tongångarna varit annorlunda. De gånger Polen nämns i omvärlden, handlar det snarare om landets starka stöd till Ukraina och att man driver Tyskland framför sig för att landet ska göra mer – inte minst när det gäller att ge Kiev de tysktillverkade stridsvagnarna Leopard 2.

Zbigniew Rau avbryter först med ett lätt irriterat ”det beror på vilka tidningar man läser” när han hör frågan om han upplever att synen på Polen förändrats, och om landet fått mer status i takt med att man blir starkare militärt?

– Vi har inte förändrats, däremot så har bilden av oss förändrats, säger Rau och ger sig in på en utläggning om vad han uppenbarligen tycker är en orättvis behandling från EU-kommissionens sida – ett ämne vi inte ska fördjupa oss i här.

Han välkomnar ändå att även Tyskland nu stärker sin försvarsmakt, Bundeswehr, och säger att de båda länderna har en bra relation. Och det trots att den polska regeringen i höstas krävde grannlandet på skadestånd efter andra världskriget på mer än 15 000 miljarder kronor. Ett krav som omedelbart avvisades i Berlin.

– De hävdar att det kapitlet är stängt, men det har aldrig varit öppet. Polen har aldrig fått sitta med vid bordet när det har diskuterats. Vi förlorade 5,8 miljoner människor som mördades, två miljoner togs med våld till Tyskland och tvingades tvångsarbeta, hälften av dem dog. Vi förlorade östra delen av vårt land...

... men där kompenserades Polen med att ni fick delar av vad som då var Tyskland, västerut. Vad säger du om de som hävdar att ditt parti, Lag och Rättvisa, gör den här frågan till del av årets valkamp?

– Det stämmer inte. När den här frågan var uppe i parlamentet ställde sig alla utom 20 ledamöter bakom, utav 460 stycken. Om det här traumat inte diskuteras kommer det att leva vidare i Polen. Sådana trauman försvinner inte med tiden."