Det där med att man sanerar bort legoknektarna över hela linjen kommer liksom inte med i svadan..

" Natten mellan onsdag och torsdag stod det klart. En ny rysk offensiv har påbörjats i Luhansk. På torsdagsmorgonen ryckte marktrupper från flera utvilade ryska regementen fram mot försvarslinjerna mellan Svatove-Kreminna i kölvattnet på den 90:e stridsvagnsdivisionen.

Den amerikanska tankesmedjan ISW beskriver det som att Putin har återtagit initiativet i kriget. Som väntat tränger angriparna in genom Luhansk och stridsvagnarna förutspås få en större betydelse när kriget nu går in i en ny fas.

Ryssland har börjat skicka in nyare stridsvagnar än de föråldrade T72:or från kalla kriget som tidigare använts. Men de vagnar av T90-modell som nu sätts in är bara marginellt modernare.

Och det experterna nu tittar på är inte stridsvagnarna i första hand – utan det som följer efter dem.

Vad skiljer den nya fasen i kriget från den gamla? Enligt överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som följer kriget dag för dag i sin roll som lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, är den största skillnaden som syns på rysk sida antalet soldater.

– Hälften av de 300 000 som mobiliserades i höstas har inte satts in ännu. De har övats i Ryssland och Belarus och här finns alltså stora förband som bör vara relativt väl utbildade och utrustade jämfört med vad vi såg för ett knappt år sedan, säger Joakim Paasikivi.

Uppgraderingen av stridsvagnsparken är inte oväsentlig. Men Ryssland hade överlägsna pansarstyrkor även vid det första angreppet mot Kiev, som misslyckades och låste ryska armén i ett utnötningskrig. Ett krig som redan i dag ser ut att bli det blodigaste Europa upplevt sedan andra världskriget.

En orsak till att det blivit så är att de ryska styrkorna tycktes helt oförmögna att försvara sina egna stridsvagnar under framryckning.

I november och december förra året kom ukrainska medier över dokument som visade hur dåligt rustad en rysk styrka kan vara även vid ett planerat angrepp. I detta fall vid striderna utanför Cherson i augusti.

Den ryska styrka som beskrivs i detalj bestod av tusen soldater, fem stridsvagnar och elva pansarskyttefordon. Enligt rysk praxis borde den ha haft ett fyrtiotal pansarskyttefordon vid sidan av stridsvagnarna.

Samma brist på pansarskyttefordon visar sig sedan i flera av anfallsplanerna i dokumenten.

Jag tror att man från ukrainsk sida fortfarande håller igen inför våren

Om bristen på pansarskyttefordon kvarstår kommer Ryssland att få problem även med uppgraderade stridsvagnar, säger Joakim Paasikivi.

– Det gör att stridsvagnarna måste skickas fram oskyddade. Mekaniserad strid går ut på att alla styrkor ska kunna skickas framåt i samma tempo, säger han.

Om soldaterna som ska skydda stridsvagnarna mot pansarskott och andra pansarvärnsvapen rycker fram till fots kommer de att röra sig för långsamt. Alternativt tvingas stridsvagnarna förflytta sig så sakta att de blir lätta måltavlor för artilleri eller drönare.

– Möjligen är det detta vi sett effekterna av i Bachmut. Man skickar fram personal i stället.

På den ukrainska sidan kan situationen, med en lätt förenkling, sägas vara den omvända. Man har relativt gott om pansarskyttefordon och trupptransporter men väntar fortfarande på modernare stridsvagnar. De tyska Leopard-stridsvagnarna och de amerikanska Abrams-vagnarna som utlovats beräknas inte vara på plats förrän senare i vår.

– Jag tror att man från ukrainsk sida fortfarande håller igen inför våren, säger Joakim Paasikivi. Man förbereder och utbildar. Väntar på stridsvagnar.

De största striderna som nu rasar pågår kring Luhansk i Ukrainas östra delar. De försvaras till stora delar av hemvärnsförband. De ukrainska trupper som utbildas för att hantera de nya vapensystemen finns ofta i landets västra delar.

Minst en av de ryska framstötarna som genomförts de senaste dygnen ser ut att ha lyckats, enligt tankesmedjan ISW. Det gäller Dvorichne-området nära ryska gränsen, på vägen mellan Luhansk och Charkiv.

Men tankesmedjan räknar med att de ryska framryckningarna kommer att stanna i de delar av östra Ukraina man ännu inte kontrollerar. Det brittiska försvarsdepartementet anser inte heller att Rysslands militära kapacitet räcker för en längre kampanj in i landet.

Det som saknas, enligt försvarsdepartementet, är ammunition och fordon för snabba framryckningar i större skala.

Joakim Paasikivi:

– Det Ryssland nu sätter in kan säkert göra skillnad på begränsade frontavsnitt. Men jag tror inte att det man sätter in nu räcker för att öppna en helt ny front."