" Hanteringen efter jordbävningarna blir avgörande för den turkiska presidentens framtid. Erdogan har utlyst undantagstillstånd fram till valet. ”Vid första anblick ser det mycket märkligt ut”, säger experten Paul Levin.

Erdogans beslut väcker frågor: ”Ser märkligt ut”

Över 7 000 personer har bekräftats döda efter de massiva jordbävningarna i Syrien och Turkiet, men fortfarande är det okänt vilka proportioner katastrofen har lett till i verkligheten.

Den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdogan har utlyst undantagstillstånd i flera berörda provinser under kommande tre månader – strax före det planerade turkiska valet den 14 maj.

Om valet fortfarande kan genomföras då återstår att se, menar Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

– Vid en första anblick ser det mycket märkligt ut.

Undantagstillståndet ger presidenten utökade befogenheter att begränsa människors yttrandefrihet och rättigheter, skriver nyhetsbyrån Reuters. Paul Levin säger att en undantagstillstånd kan vara befogat för att hjälpa myndigheter att hjälpa drabbade, men ifrågasätter tidsfristen.

– Det är problematiskt att det läggs ut så pass länge fram till valet, när det är tänkt att kampanja.

Det ser mycket jämnt ut i opinionsmätningarna och Erdogan utmanas av en spretig koalition av flera partier.

Det finns en rättsprocess som syftar till att förbjuda pro-kurdiska partiet HDP som ser ut att kunna få en vågmästarroll efter valet. Paul Levin påpekar att det i stor utsträckning är kurdiska områden som drabbats av katastrofen och som nu omfattas av undantagstillståndet.

– Det skulle kunna påverka valet på en otillbörligt sätt, säger han.

Använder Erdogan undantagstillståndet för att det gynnar honom i valet?

– Man får hoppas att hans fokus är att rädda människoliv och hantera katastrofen. Han lär också bedömas på det i valet. Samtidigt står mycket på spel för honom, det handlar om vinna eller försvinna. Han tänker nog alltid på hur hans chanser i valet påverkas, oavsett om det är svensk Natoansökan eller jordbävning.

Erdogan har utlyst undantagstillstånd förut. Till exempel efter militärkuppförsöket 2016, men också året före då strider mot terrorklassade PKK bröt ut. Efter det ökade stödet för presidenten.

– Oavsett syftet så hjälpte undantagstillståndet Erdogan, säger Paul Levin.

Enligt Paul Levin går det inte att avgöra hur jordbävningarna och dess fasansfulla konsekvenser kommer att påverka stödet för Erdogan. Turkietkännaren tycker dessutom att fokus bör ligga på stödet till de drabbade.

– Många tiotusentals människor ligger under rasmassorna. Det är regn, kalla temperaturer och hjälp som inte kommer fram. Men om man lyfter blicken är det klart att katastrofen kommer att få politiska konsekvenser. Om regimen hanterar det på ett bra sätt kan det stärka bilden av Erdogan, säger han och fortsätter:

– Det finns också initiala tecken på att hjälp inte når fram och att det finns ilska och frustration. Och om det dessutom visar sig finnas många fuskbyggen kan det påverka regimen negativt.

När det kommer till den svenska Natoanslutningen, som Erdogan för närvarande blockerar, så är det mycket svårt att säga vad som kommer att hända. Paul Levin berättar däremot om hur den frostiga relationen mellan Grekland och Turkiet tinades upp efter en stor jordbävning i turkiska Izmit 1999.

– Då kom Grekland till undsättning och sedan vid en annan jordbävning i Aten så hjälpte Turkiet Grekland. Det hjälpte delvis till att förbättra relation så pass mycket att Grekland kunde lyfta sitt veto mot turkiskt kandidatstatus till ett EU-medlemskap, säger Paul Levin."