" 0,6 procent. Så hög var inflationen när Stefan Ingves gick in som chef på Riksbanken i januari 2006.

Nu, 17 år senare och efter flera internationella kriser och svåra perioder i världsekonomin, kliver han ut genom glasportarna på Brunkebergstorg i Stockholm. Inflationen i Sverige noteras en bit över 10 procent. Det är den högsta nivån sedan inflationsmålet på 2 procent infördes på 1990-talet.

Under tiden har det hänt väldigt mycket, konstaterar Stefan Ingves när DN möter honom. Han städar fortfarande ut sina saker på Riksbanken. Är på väg att ta sig därifrån under ordnade former, som han uttrycker det.

När du tillträdde, tänkte du då att vi skulle få tvåsiffrig inflation igen?

– Nej, inte i siffror så. Men tanken fanns där att det kommer en dag när inflationsmålet testas. Då kommer det att ta emot. Väldigt många kommer att bli väldigt arga, för räntorna kommer naturligtvis att stiga. Uppdraget är klart och man får vara mentalt förberedd på det, säger han.

Hela perioden som svensk riksbankschef summerar han nu i tre faser.

Den första fasen präglas av ett bedrägligt ekonomiskt lugn som får ett snabbt slut med finanskrisen. Problemen i USA sprids, kryper närmare Sverige. Men även om krisen blir global lyckas världsekonomin häva sig ur de akuta problemen.

Så kommer nästa fas.

– Vi föreställer oss kanske att det ska bli ”som vanligt” igen. Men det blir det inte.

Nu inleds eran med noll- och minusräntor. Stefan Ingves beskriver problemen som den stora överraskningen i hans karriär.

– Jag jobbade även på Riksbanken under en period på 90-talet, när inflationsmålet sjösattes. Frågeställningen då var, hur sjutton får vi ner inflationen? 20 år senare inträffar det omvända, att inflationen är för låg och vi får kämpa med det. Då har vi bytt tillstånd i världen fullständigt!

Riksbankens styrränta träffar nollstrecket i slutet av 2014. Kort efteråt sätts den för första gången till minus.

– I Sverige dras vi inte in i eurokrisen, men inflationen är låg och realräntorna är låga i världen. Givet inflationsmålet som vi har behöver vi få upp inflationen. Då blir det aktuellt med minusränta.

Stefan Ingves vill understryka att svensk penningpolitik under de här åren inte är extrem. Riksbanken blir visserligen pionjärer med sin minusränta. Men Ingves beskriver nivån som ”lagom” eftersom man aldrig går längre än minus 0,5 procent.

Som ett komplement börjar Riksbanken också med stora köp av statsobligationer, det som ibland kallas kvantitativa lättnader.

– Sverige ser ju inte så förskräckligt annorlunda ut, även om vi köper mindre statsobligationer än andra länder.

Och det fungerar, hävdar Stefan Ingves.

– Vi får inflationen ungefär dit vi vill.

Eran med låg inflation och minusränta blir trots allt ”synpunktsrik”, som Stefan Ingves ibland säger. Från flera håll riktas kritik mot stimulanspolitiken.

En kritik handlar om att ett litet land som Sverige är i händerna på globala ekonomiska krafter som Riksbanken inte rår över. Att den tolkar sitt mål alldeles för nitiskt, och att jakten på 2 procent inflation leder till lönlösa överdrifter.

Den kritiken återkommer också nu, när inflationschocken mycket har sin grund i ett utländskt krig och en internationell energikris.

Kan Riksbanken verkligen styra svensk inflation?

– Vi ställs ju inför ett val, ska vi göra något eller sitta med armarna i kors? Om vi sitter med armarna i kors och det visar sig att vi har fel, då blir det en väldig uppförsbacke att rätta till det längre fram. Så länge man har en egen valuta ska man alltid försöka nå det mål man har.

En annan kritik handlar om att Riksbanken har dopat bostadspriser och aktiemarknaden och eldat på förmögenhetsklyftorna.

– Det är väldigt mycket en fråga om vilket tidsperspektiv man har. Om räntorna faller, då stiger tillgångspriserna. Men när räntan stiger, då faller tillgångspriserna igen. I Riksbankens senaste rapport räknade vi med att bostadspriserna faller med 20 procent från topp till botten.

Ekonomi är att välja. Man kan inte alltid uppnå allt.

Men det fanns också en tid före minusräntan då Stefan Ingves ville undvika att sänka räntan för mycket. Tanken var just att inte elda på överdriven skuldsättning och andra utsvävningar i ekonomin.

Ångrar du nu att ni övergav den linjen?

– Det blev en omöjlighet givet det inflationsmål vi har. Ekonomi är att välja. Man kan inte alltid uppnå allt.

Samtidigt avvisar Stefan Ingves inte kritiken helt. Visst har Riksbanken ansvar.

– På centralbanken, det är där pengar skapas. Och så skapar vi en väldig massa pengar, och det kan gå över styr någonstans, till exempel bostadsmarknaden. Jag tror inte att man då efteråt kan hävda att vi inte hade något med det att göra.

”Vi har gjort vad vi har kunnat i Sverige de senaste 25 åren för att inte ställa till det på egen hand”, summerar Stefan Ingves utvecklingen i svensk ekonomi.

Varför avviker svenska bostadspriser och skulder så mycket när man tittar internationellt?

– Det är olika typer av ekonomisk politik över lång tid, där varje åtgärd kanske tedde sig rimlig. Men när vi summerar över 30 år, 40 år och 50 år, då har det blivit något annat. Sedan är det väldigt svårt politiskt att hantera eftersom det har att göra med insiders och outsiders. Åtgärder har gynnat de som är inne på bostadsmarknaden.

De sista åren av Stefan Ingves tid som riksbankschef innebär också en ny fas som börjar med pandemin. Den för med sig en stor ekonomisk chock, som övergår i snabb återhämtning. Och så får vi krig i Europa.

– Vi går från frågan, går det att få upp inflationen? På ganska kort tid visar det sig att ja, plötsligt är den 10 procent!

– Det är länge sedan det har varit ”som vanligt”, säger han och citerar Europeiska centralbankens chefsekonom Philip Lane.

När han själv summerar utvecklingen i svensk ekonomi de senaste decennierna är omdömet trots allt gott.

– Vi har gjort vad vi har kunnat i Sverige de senaste 25 åren för att inte ställa till det på egen hand. Vi drog lärdomar av 90-talskrisen. Men i en liten, extremt öppen ekonomi så får man leva med att allt möjligt kommer farande och så får man hantera det utifrån bästa förmåga. Även om vi har haft besvärliga perioder har det varit möjligt att föra tillbaka Sverige till en god utveckling.

Ett beslut som Sverige fattade på 1990-talet var att släppa kronans fasta växelkurs. Senare valde vi behålla kronan, stå utanför eurosamarbetet.

Stefan Ingves vill inte svara på vad han skulle rösta på om det hålls en ny folkomröstning om valutan. Men han är kritisk mot den svenska attityden till EU.

– Det vore värdefullt om det utmejslades någon slags vision utöver att bara säga nej till allting. Resten av världen står ju inte still. Det är också skillnad på att göra aktiva ställningstaganden och att inte göra någonting, och sedan upptäcka att vi inte har något att säga till om.

Tror du att Riksbanken kan repa förtroendet efter den här senaste inflationschocken?

– Man får gno på, helt enkelt, säger Stefan Ingves.

Fakta. Stefan Ingves

Familj: Hustrun Deborah och tre barn.

Karriär i urval:

1984: Ekonomie doktor, Handelshögskolan i Stockholm.

1984–1986: Bankdirektör, Centrala fond och finansavdelningen, Svenska Handelsbanken.

1987: Vd, Sweden’s options and futures exchange.

1988–1992: Departementsråd/finansråd och chef, finansmarknadsavdelningen, finansdepartementet.

1993–1994: Generaldirektör, Bankstödsnämnden.

1994–1998: Vice riksbankschef, med inriktning på finansmarknader.

1999–2005: Avdelningschef, Internationella valutafonden.

2011–2017: Ordförande i Europeiska systemrisknämndens rådgivande tekniska kommitté.

2011–2019: Ordförande i Baselkommittén för banktillsyn.

2006–2022: Riksbankschef, medlem i Europeiska centralbankens allmänna råd, Sveriges guvernör i Internationella valutafonden.

Källa: Sveriges riksbank och Stefan Ingves

Stefan Ingves om tiden efter sin avgång:

– Jag har stort globalt kontaktnät. Någonting ska jag nog hitta på som är lämpligt att göra, säger han."