" Medan den svenska regeringen försöker pricka av punkterna på Turkiets kravlista tar amerikanska politiker och debattörer bladet från munnen.

Kongressens tyngsta utrikespolitiker riktar hård kritik mot Erdogan och Trumps tidigare säkerhetsrådgivare tycker att Nato ska hota med uteslutning.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

USA har en stark övertygelse om att Sverige och Finland är redo att gå med i Nato. Och USA tycker att det är viktigt att återstående länder skyndsamt godkänner utvidgningen.

Så löd budskapet när den amerikanske utrikesministern Antony Blinken pratade med sin svenska kollega Tobias Billström i torsdags, enligt ett uttalande från det amerikanska utrikesdepartementet.

Turkiet nämns inte konkret i pressmeddelandet. Men vi kan ana vad samtalet egentligen handlade om och vi kan ana att Washington är på väg att tappa tålamodet med Ankara.

I förra veckan avslöjade Wall Street Journal att Bidenadministrationen har planer på att sälja F-16-stridsflyg till Turkiet. Officiellt har det ingenting med Sveriges och Finlands väg in i Nato att göra. Formellt pågår ingen byteshandel mellan USA och Turkiet om Natoutvidgningen. Dessa olika frågor ska inte relateras till varandra, betonade den turkiske utrikesministern Mevlut Cavusoglu när han besökte i Washington i onsdags.

I praktiken har Vita huset all anledning att sätta press. USA:s president Joe Biden var en varm anhängare av Natos utvidgning österut på 90-talet. I en debatt i senaten sa han sig vara beredd att satsa en årslön på att amerikanerna hellre skulle försvara Polen än Turkiet. Nu betraktar han Sverige och Finlands omsvängning i synen på Nato som en triumf för västmakterna.

Och medan Vita huset arbetar bakom kulisserna, och medan svenska politiker försöker bocka av konkreta punkter på Turkiets kravlista, växer kritiken mot Erdogans beteende i USA.

Demokraten Bob Menendez, ordförande i senatens mäktiga utrikesutskott, vill inte höra talas om en vapenaffär förrän Turkiets president Recep Tayyip Erdogan friger fängslade journalister och oppositionspolitiker och börjar uppträda som en pålitlig allierad. I ett uttalande i New York Times säger Menendez att den turkiske presidenten ”fortsätter att undergräva folkrätten, åsidosätta mänskliga rättigheter och demokratiska normer, och ägna sig åt oroväckande och destabiliserande beteende i Turkiet och mot Natoallierade grannar”.

Relationerna mellan Ankara och Washington har länge varit frostiga. USA:s stöd till stridande kurdiska grupper i Syrien och Turkiets val att köpa det ryska luftvärnssystemet S-400 år 2017 är två orsaker.

I Wall Street Journal går Trumps tidigare nationella säkerhetsrådgivare John Bolton till skarp attack mot Erdogan, med den ”skurkaktiga” behandlingen av Sverige och Finland som ett exempel. Bolton tycker att västmakterna ska hota att kasta ut Turkiet ur försvarsalliansen. Saker och ting blir bara värre om alliansen misslyckas med att konfrontera Erdogans giftiga beteende, hävdar han.

I en konversation i utrikesmagasinet Foreign Policy är kolumnisten Emma Ashford inne på liknande tankegångar. Hon har svårt att förstå varför ledarna i väst tolererar Turkiets veto. Och i en artikel i samma tidskrift konstaterar Turkietkännaren Steven Cook att Erdogans försök att återupprätta relationerna med Assadregimen i Syrien kan skapa ännu mer friktion i relationerna mellan Ankara och Washington.

Men han tror inte att Turkiet egentligen vill byta sida och alliera sig med Ryssland. Snarare är de turkiska toppolitikerna måna om att undvika en repris av det kalla kriget - Turkiet vill inte betraktas som ett bihang på Natos sydöstra flank, utan som en regional stormakt.

Det är ombytta roller i världspolitiken, på flera sätt.

Samtidigt som toppolitikerna i Stockholm suddar ut de sista spåren av alliansfriheten och fördjupar samarbetet med Washington, försöker regimen i Ankara att ge sig in i en allt djärvare balansakt mellan öst och väst.

Och samtidigt som den svenska regeringen uttrycker sig mycket diplomatiskt om Turkiet, väljer amerikanska toppolitiker att ta bladet från munnen och tala om mänskliga rättigheter. Menendez har inte sagt att han är nöjd, bara Erdogan backar om Sverige, Finland och Nato."