" Än så länge är det oklart när Turkiet godkänner Sverige och Finland i Nato – och förra veckans aktivistaktion har inte varit hjälpsam, menar analytiker.

Aktivistgruppen Rojavakommittéerna hängde en docka som skulle föreställa Turkiets president Recep Tayyip Erdogan upp och ner utanför Stockholms stadshus. Ankara svarade då med att ställa in ett besök av talmannen i Sveriges riksdag, Andreas Norlén.

Sverige, Finland och Turkiet har skrivit under en överenskommelse som Turkiet kräver att länderna lever upp till för att godkänna Natomedlemskap och de nordiska grannländerna har en gemensam process.

Matti Pesu, forskare på Utrikespolitiska institutet i Helsingfors, tror att det fortfarande är uteslutet för den politiska ledningen att Finland skulle gå före in i alliansen när Turkiet drar ut på tiden med Sveriges ansökan.

– För Finlands högsta ledarskap är det kristallklart att Sverige är en prioritet och om tålamod är behövligt så får det vara så. Det är en så pass viktig fråga, säger han.

Samtidigt poängterar Pesu att det kan finnas en otålighet i ”det bredare politiska landskapet” – givet hur starkt det publika trycket har varit.

– Jag tror att det är några röster som säger “varför går vi så långsamt fram?”. Men värdet av att ha Sverige med ombord är samtidigt väldigt allmänt erkänt i Finland, säger han.

Charly Salonius-Pasternak, också han forskare på Utrikespolitiska institutet i Finland, understryker att finländarna är medvetna om att det finns en gräns för vad Sverige kan göra utan att rucka på rättsstaten. Han syftar då på Turkiets krav på att Sverige ska lämna ut ett antal personer i landet som Turkiet anklagar för terrorism, vilket hanteras av domstolen.

– Precis som i Finland finns det gränser i Sverige och det är inte något som en regering kan eller borde gå in på – vad för beslut domstolen tar, säger han.

På frågan om Finland skulle kunna gå ensamma med i Nato svarar Salonius-Pasternak:

– Jag tror att solidariteten med Sverige är ganska grundmurad. Samtidigt har min position varit att det kanske inte skulle vara politiskt smart att säga att vi absolut inte skulle göra det.

Salonius-Pasternak menar att det kan finnas situationer längre fram när kriget i Ukraina tar slut och Finlands säkerhet utmanas – och ett Nato-medlemskap blir mer akut.

Enligt Matti Pesu finns det personer i Finland som skulle vara villiga att överväga att gå med ensamma om Turkiet skulle acceptera Finlands medlemskap men inte Sveriges. Samtidigt poängterar han att det ”en väldigt svår fråga” för det finska ledarskapet.

– Finland har inte råd att förlora eller underminera det ömsesidiga förtroendet med Sverige, säger han och tillägger:

– Men i en situation där Turkiet skulle gå med på Finland men inte Sverige, eller att det skulle ta månader eller till och med år för Sverige att komma in, så är det inte omöjligt att Finland tar det steget.

När det kommer till aktivistaktionen utanför Stockholms stadshus är forskarna överrens om att Finland inte kan beskylla svenska regeringen. Samtidigt säger Matti Pesu att händelsen är onödig och Salonius-Pasternak menar att det finns en gräns.

– Det finns en gräns någonstans för vad Finland eller Sverige skulle acceptera om någon annan skulle göra detsamma mot oss. Det är en stor skillnad att vi inte sett en grupp människor som har gynnats av landets, i det här fallet Sveriges, skydd på olika sätt och nu försöker äventyra Sveriges och Finlands säkerhet."