Att använda civila till skydd för paramilitär verksamhet är definitivt ett brott mot krigets lagar...

"Dödssiffran stiger efter helgens robotattack mot staden Dnipro i de centrala delarna av Ukraina. Hittills har 40 döda människor grävts fram ur rasmassorna, medan uppskattningsvis lika många ännu saknas sedan bostadshusets nio våningar kollapsat.

”Chansen att hitta flera överlevande är minimal. Jag tror att dödstalet kan öka med dussintals,” har Dnipros borgmästare Borys Filatov sagt.

Det skulle göra attacken till en av de blodigaste hittills under Rysslands invasionskrig.

Under natten mot måndagen träffades även Zaporizjzja av robotbeskjutning med omfattande skador på bostäder och anläggningar för infrastruktur, enligt regionens administrative ledare Oleksandr Starukh. Inga dödsfall har rapporterats, däremot skadades två barn under 18 år och fördes till sjukhus.

Den våldsamma robotnedslaget i Dnipro, Ukrainas fjärde största stad med cirka en miljon innevånare och stor industrinäring, väcker förundran för målet för attacken.

Bedömare i väst har svårt att lägga vikt vid det ryska försvarsministeriets påstående att ”alla identifierade mål” träffades under helgens attacker.

Inte bara Oleksy Arestovitj, militär rådgivare till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, anser att det tilltänkta målet troligtvis var något annat än höghuset i Dnipro. En möjlig anledning kan vara att roboten kom ur kurs när ukrainskt luftförsvar försökte skjuta ner den.

Även tidigare under kriget har ryska robotar träffat mål som analyserats inte varit dess avsikt. Som i midsommartid när en robot slog ner i ett köpcentrum i staden Krementjuk och dödade 20 människor.

Det brittiska försvarsministeriet skrev då i sin analys att det fanns en realistisk möjlighet att robotattacken var menad att slå ut ett närliggande infrastrukturmål.

– Det är fullt möjligt att Ryssland siktade på något annat även nu. Men det spelar ju egentligen igen roll. Man fortsätter att skjuta urskiljningslöst, konstaterar militärexperten Joakim Paasikivi.

Enligt Ukrainas försvarsledning var det den nästan tolv meter långa sjömålsroboten Kh-35, en uppgradering av 60-talsroboten Kh-22, som träffade höghuset. Den bär med sig en stridsspets som väger nästan 1 000 kilo. Projektilen kan även laddas med kärnvapen.

Roboten har en räckvidd på 600 kilometer och är konstruerad för att avfyras i en svärm, riktad mot en grupp hangarfartyg.

Roboten har en begränsad precision när den avfyras mot markmål från stora avstånd.

– Där finns så många fler störande medel i den omgivningen än på öppet hav. Det medför att träffsäkerheten då bara är cirka 50 procent inom en yta av 600 meter, berättar Joakim Paasikivi.

Det är inte klarlagt varifrån, eller på vilket sätt, roboten i fråga avfyrades. Den kan ha släppts från ett strategiskt bombflygplan, men kan även avfyras från ramper på marken eller från fartygsdäck.

Uppgifter förmedlade av nyhetsbyrån Reuters om att Ryssland sedan nyår fört över transport-, stridsflygplan och attackhelikoptrar till Belarus har väckt viss oro om en ny offensiv över gränsen mot närbelägna huvudstaden Kiev.

– Det är möjligt att man genom övningar försöker skapa ett gemensamt flygvapen, men jag bedömer att man inte har tillräcklig trupp för att hota Kiev. Allt ska nog mest ses som att man försöker hålla trycket upp på Ukraina, säger Joakim Paasikivi.

Den amerikanska tankesmedjan ISW (Institute for the study of war) gör i sin senaste analys ändå bedömningen att strategiska dispositioner om nya divisioner på slagfältet, förändringar i den militära ledningen och återkommande krav på höjd inkallelseålder ska ses som tecken på att Ryssland förbereder en ny större offensiv inom det närmaste halvåret.

Man nämner att den övre åldersgränsen för värnplikt kan höjas från 27 till 30 år, samt att generalen Valerij Gerasimov befordrats till högsta befälhavare över de väpnade styrkorna, som anledningar."