" Natochefen Jens Stoltenberg har sagt det. Sveriges överbefälhavare också. Och de höga militärtjänstemännen får stöd av fristående experter som Rysslandskännaren och historikern Gudrun Persson.

– Vi måste våga tänka det otänkbara, sa hon under Folk och försvars konferens i Sälen tidigare i veckan.

Det otänkbara innebär i sammanhanget ett storkrig mellan Nato och Ryssland. Ett scenario som många militäranalytiker befarar kan utlösas av misstag.

– Om något går fel, så kan det gå fruktansvärt fel, sade Jens Stoltenberg i en norsk tv-intervju strax före jul.

Sveriges överbefälhavare Michael Bydèn fyllde nyligen på med att säga att det är dags att ”vakna upp” kring risken för storkrig och att Sverige inte står tillräckligt väl rustat för att klara ett angrepp av Kalla krigs-modell efter millennieskiftets bantning av försvarsresurser:

– I efterhand är det uppenbart att vi tog nedrustningen för långt, sa Michael Bydén till SvD i tisdags.

Från svensk horisont är mardrömmen att den väpnade konflikten spiller över till de baltiska staterna eller Finland. De befintliga försvarsöverenskommelserna skulle då dra med svenska styrkor redan vid en begränsad konflikt.

Svenska stridsflyget skulle hamna i direktkontakt med fiendeplan under sin patrullering av luftrummet. Detsamma gäller marinens fartyg och ubåtar på Östersjön. Svensk trupp stationerad i Baltikum eller Finland skulle kunna bli föremål för direkt beskjutning.

Det är ett scenario som ännu inte inträffat, men det är sådana realiteter planerarna på Försvarsstaben förbereder sig för. I dag finns inga svenska styrkor fast stationerade på andra sidan Östersjön. Men Försvarsmakten har både övat och planerat för sådana utlandsstyrkor vid ett svenskt Nato-inträde.

– Att skicka något eller några kompanier utgör inga problem, sammanfattade försvarets nye operationschef Carl-Johan Edström till SvD tidigare i veckan.

Så hur rädd ska man vara för ett storkrig i Europa eller Sverige?

Oscar Jonsson, forskare vid Försvarshögskolan och expert på rysk krigföring, tonar ner risken för ett storkrig.

– Risken är större i dag än för ett år sedan men jag ser den inte som överhängande. Det scenario som skulle kunna leda fram till en eskalering är om Ryssland använder massförstörelsevapen och att väst känner att man måste dra en röd linje och reagera på det, säger han.

Det finns flera faktorer som talar emot en sådan utveckling. Bland annat att de ryska lagren av krigsmateriel tycks mindre än planerat. Mycket lite tyder i dag på att Ryssland har kapacitet att gå i krig med Nato.

– När man under våren talade om att Ryssland skulle få slut på kryssningsrobotar utgick man till exempel ifrån att de ville behålla hälften för en eventuellt kommande konflikt med Nato. Här verkar det som om Ryssland gjort sig av med långt mer än man önskat och det talar emot en konflikt med Nato.

Enligt CNN har de ryska styrkorna dessutom tvingats skära ner på sin artilleribeskjutning med hela 75 procent sedan kriget började, på grund av ammunitionsbrist.

Många experter som varnat för att kriget i Ukraina kan utlösa en världsomfattande konflikt har lyft fram risken för att kriget eskalerar av misstag. Så som skedde när första världskriget svämmade över alla bräddar i augusti 1914.

– Första augusti trodde de att de skulle vara hemma till skörden och alla är jätteglada. Fyra år senare och miljoner, miljoner döda, sa Gudrun Persson vid Folk och försvar.

Hon betonade att om historien lärt oss något är det att vi aldrig lärt oss förutse den faktiska händelseutvecklingen i krig.

Första världskriget inleddes dock i en situation där alla inblandade stormakter redan fattat skarpa och oåterkalleliga beslut om mobilisering när deras trösklar och röda linjer överskreds.

De hade rustat i åratal och hade miljontals stridsberedda soldater till sitt förfogande när kriget började.

Deras stora felbedömning låg i att de underskattade fiendens förmåga att göra exakt samma sak som de själva.

Det mesta tyder på att både Ryssland och Nato gör allt de kan för att undvika ett storkrig idag, säger Oscar Jonsson. Han tror inte att kriget i Ukraina kan eskalera på samma sätt som under första världskriget.

– Eskalering sker sällan av sig självt. Det krävs två sidor som är beredda på det för att en upptrappning ska kunna ske.

Det är inte bara västmakterna som har mycket att förlora på ett krig som sprider sig till Europa eller andra delar av världen. För Rysslands egen del finns flera mardrömsscenarion som skulle kunna bli aktuella om kriget spiller ut över Ukrainas gränser.

– En av de största rädslorna i Ryssland sedan 1990-talet är inhemska separatiströrelser främst i Kaukasus som skulle splittra federationen likt Jugoslavien. Vid mobiliseringen i september såg vi de mest omfattande protesterna i Dagestan och Rysslands etniska minoriteter har de högsta dödstalen, säger Oscar Jonsson."