Erik och Annelie köpte villan 2014. En tid efter tillträdet får de reda på att fullmakten som låg till grund för köpet var falsk. En bedragare hade förfalskat namnunderskrifterna och genomfört försäljningen – medan husets ägare satt i spanskt häkte.

Köpet, som SvD har granskat, slungade in Erik och Annelie i år av oro och en långdragen juridisk process om vem som har rätt till huset. 2023 är mardrömmen inte över. Om Erik och Annelie förlorar tvisten om huset riskerar de att mista sitt hem och stå kvar med mångmiljonskulder.

Samtidigt har Erik och Annelie stämt mäklaren och Svensk Fastighetsförmedling i Nacka för att ha vilselett dem. Erik och Annelie anser att mäklaren hade kunnat förhindra bluffaffären.

– Hon satt på information som vi inte hade. Om hon bara hade berättat att säljaren satt häktad i Spanien så hade inget av det här hänt, säger Erik.

Erik och Annelie anser att det finns brister i Svensk Fastighetsförmedlings hantering av försäljningsprocessen.

– Att mäklarföretaget inte en enda gång, varken före eller under förmedlingsuppdraget, hade kontakt med säljaren illustrerar vilken låg tröskel det kan vara för kriminella att komma åt bostadsspekulanter och luras.

När SvD når mäklaren vid Svenskt Fastighetsförmedling som förmedlade försäljningen beklagar hon det inträffade.

– Det ultimata utfallet hade ju varit att detta kommit fram tidigare. Vi sitter ju med facit nu, men vi hade inte den kunskapen då.

Mäklaren medger att hon fick uppgifter om att husets ägare satt frihetsberövad redan innan affären slutfördes – uppgifter som hon inte delade med sig av till Erik och Annelie. Men mäklaren anser att uppgifterna om att ägarinnan satt häktad i Spanien var osäkra vid tillfället.

– Parten som utförde bedrägeriet sa något som fick mig att reagera och leta upp henne på Interpols hemsida. Men att veta att den här personen med ett ryskt namn, och som påminner om den här personen vars id-handling jag har, är efterlyst av Interpol är inte samma sak som att veta att säljaren är i fängsligt förvar eller att det ens är den personen.

Du hade sett att hon var efterlyst av Interpol, vad skulle ha krävts för att uppgifterna skulle anses säkra?

– Det var inte bekräftade uppgifter och det är en typ av detaljfrågor som jag inte har möjlighet att kommentera nu med tanke på att det pågår en rättsprocess.

Mäklaren uppger att hon fick misstankar om att något inte stod rätt till efter att det bindande köpekontraktet var undertecknat, men före tillträde och slutbetalning. Hon hörde då av sig till en jurist på Mäklarsamfundet och fick rådet att genomföra affären.

SvD har varit i kontakt med juristen som gav rådet. Han bekräftar att han hade kontakt med mäklaren vid den aktuella tidpunkten.

– Jag gav beskedet, men utifrån vad och hur vill jag inte säga.

Enligt mäklaren skulle Erik och Annelie inte ha juridisk rätt att häva köpet eller avstå från att fullfölja sitt kontrakt utifrån obekräftad information om att en säljare var frihetsberövad utomlands vid tillträdet.

Erik och Annelie betalade 7,5 miljoner kronor i en bluffaffär mäklad av Svensk Fastighetsförmedling.

Det var den falska fullmakten som möjliggjorde köpet. Mäklaren uppger att hon gjorde vad lagen kräver för att kontrollera fullmakten. Hon framhåller att fastighetsmäklarlagen och god fastighetsmäklarsed ger mäklare rätt att förlita sig på säljarens uppgifter och att folk är dem de utger sig för att vara.

Undantaget är om det finns skäl att ifrågasätta uppgifterna.

Du hade ingen kontakt alls med säljaren som jag förstått det?

– Nej.

Är det rimligt?

– Det är lagligt. Och det är så det i många fall går till. Fullmakter används för att låta en annan person agera juridiskt å ens vägnar. Därför är det inte alltid så att man har direkt kontakt med en fullmaktsgivare, säger mäklaren.

– Skulle jag önska att det var annorlunda nu i det här fallet? Ja, det skulle jag.

Försökte du någon gång få kontakt med ägaren?

– Nu är du inne på detaljfrågor som jag inte är bekväm med, med tanke på kommande rättegång. En rättslig prövning kommer att reda ut de här frågorna, men i juridisk mening finns det inga krav på att ta kontakt med säljaren.

Mäklaren gjorde ytterligare en affär med bedragaren efter försäljningen av villan till Erik och Annelie. Polisens efterforskningar visar att bedragaren använde pengar från Eriks och Annelies köp till att betala för en ny lägenhet.

Bedragaren skrev på sitt kontrakt dagen före Erik och Annelie avslutade sin affär visar dokument som SvD tagit del av, och bedragarens tillträde och slutbetalning var senare.

– Jag hade inte misstankar om att han använde pengar som han olagligen tillskansat sig, säger mäklaren.

Vid den här tiden hade du varit på polisförhör med anledning av försäljningen till Erik och Annelie?

– Kontraktet för den lägenheten skrevs tidigare. Och jag har inte rätt som mäklare att stoppa en affär där det inte finns fastslaget att det finns oegentligheter.

När mäklaren tittat närmare på saken tillägger hon att bedragaren skrev kontrakt på lägenheten nästan två månader innan polisen kontaktade henne.

En till synes helt vanlig husvisning blev starten på en lång mardröm för Erik och Annelie.

För Erik och Annelie har köpet av villan inneburit stor ekonomisk skada och psykisk påfrestning under många år. Något som de anser hade kunnat förhindras om det upptäckts i tid att fullmakten var förfalskad eller om mäklaren hade berättat för köparna om alla oklarheter, som att fullmakten uppgavs ha bevittnats på en fängelseanstalt.

Liza Nyberg är vd på Svensk Fastighetsförmedling. Hon uppger att fullmakter är ett viktigt verktyg för att genomföra fastighetsaffärer och att företaget arbetar enligt de regler som finns. Svensk Fastighetsförmedling har inte, med anledning av vad som hänt Erik och Annelie, förändrat hur de arbetar med fullmakter.

– Har man med bedragare att göra, och här handlar det om en person som till och med blivit dömd för grova bedrägerier, spelar det ingen roll hur mycket vi än skruvar på regler och drar åt näten. De har ändå en förmåga att ligga ett steg före och ta sig igenom.

Om jag köper ett hus via er, som säljs med fullmakt på ert brevpapper, är det då min uppgift som köpare att se till att fullmakten är ok?

– De reglerna som gäller kring fullmakt de följer vi.

Vilket ansvar tar ni som mäklarfirma vid bluffaffärer?

– Vi vidtar de åtgärder vi ska vidta enligt regelverk. Mäklaren har ett ansvar men just i detta fallet pågår en rättslig process som ligger hos tingsrätten. Vi får vänta och se vad utfallet blir.

För Erik och Annelies del har historien nu pågått i över åtta år. Under den tiden har mäklarens försäkringsbolag erbjudit sig att betala ut omkring en halv miljon kronor till Erik och Annelie. Det motsvarar det skadestånd som Fastighetsmarknadens reklamationsnämnd (FRN) rekommenderat mäklaren att betala, och var i stort sett hela det belopp som Erik och Annelie då begärde. Pengarna var ersättning för parets kostnader för att få slutbesked och nytt bygglov.

FRN utredde däremot aldrig ekonomisk skada på grund av oklarheter kring äganderätten av villan eftersom den tidigare ägaren då ännu inte hade påbörjat en juridisk process mot paret.

Men för att betala ut pengarna krävde mäklarens försäkringsbolag att Erik och Annelie inte skulle återkomma med krav i exempelvis tingsrätt på ersättning där FRN redan har gjort en bedömning i sak. Det kunde Erik och Annelie inte acceptera.

– Vi behövde verkligen pengarna, men det hade vara ödesdigert att acceptera dem. Som vi ser det var kraven de ställde bara ännu ett sätt att försöka lägga krokben för oss, säger Erik.

Erik och Annelie anser att Svensk Fastighetsförmedling inte tagit ansvar för vad som gick fel i förmedlingen av villan.

– Det är helt klart att det inte hade behövt vara så här. Det går att peka med hela handen och ha nolltolerans mot skumma bostadsaffärer och vilseledande kontrakt – om ett mäklarföretag vill det, säger Erik.