EU-Ordförande Sverige & Ukraina
2022-12-30
Det blir liksom som vi har sagt så att Ukraina kommer att spela en roll för Sverige som gör att Tsunamin kommer från den Amerikanska inrikespolitiska situationen.
" Det är ingen tvekan om vilken fråga som är viktigast när Sverige blir ordförande för EU.
– Ukraina, Ukraina, Ukraina, svarar statsvetaren Jonas Tallberg.
Med en ekonomi på nedgång och oerfarna ministrar kan Sverige få svårt att hålla ihop EU närmaste halvåret.
När Sverige vid årsskiftet blir ordförande för EU är det krig i Europa. Rysslands anfall på Ukraina har fått EU att enas om sanktioner mot Ryssland, att minska beroendet av rysk energi, att ta emot massor av ukrainska flyktingar med mera. Det arbetet ärver Sverige från de två länder som varit ordförande sedan krigsutbrottet: Frankrike och Tjeckien.
– För det svenska ordförandeskapet tror jag det största måttet på framgång kommer att vara om man lyckas hålla ihop EU i den här situationen med tre parallella kriser, säger Jonas Tallberg, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Kriserna han syftar på är kriget i Ukraina, energikrisen och en begynnande ekonomisk lågkonjunktur. De hänger ihop med varandra.
– Man skulle kunna svara på frågan vad är utmaningarna? Det är Ukraina, Ukraina, Ukraina. Det är det största kriget i Europa sedan 1945. Sverige ska försöka hålla ihop ett EU som möter stora påfrestningar, säger Tallberg.
När kriget bröt ut den 24 februari var Frankrike ordförande för EU. Bara ett dygn senare var ett sanktionspaket på plats gentemot Ryssland. Tjeckien tog över stafettpinnen den 1 juli och allt eftersom tiden gått har det blivit svårare att ena EU om sanktioner. Framför allt har Ungern blockerat uppgörelser.
– När sanktionerna börjar bita gör de det inte bara i Ryssland, utan det får även återverkningar i Europa. När energikrisen intensifieras nu under vintern och vårvintern och när Europa går in i en lågkonjunktur med förväntade BNP-fall kan det bli svårare att hålla ihop kretsen än det var i den omedelbara krigsutbrottssituationen, säger Tallberg.
Göran von Sydow, chef för Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, gör samma bedömning:
– Enhällighet gäller för många av de här besluten och vi har redan sett att det blir svårare över tid, säger han.
– Samtidigt har man lyckats hittills. Men den enigheten kommer inte automatiskt, utan det ligger hårt arbete bakom.
EU har gett militärt och humanitärt stöd till Ukraina, bland annat ett stort lånepaket för nästa år som EU-länderna enades om häromveckan. Men det lär behövas mer pengar framöver, inte minst för återuppbyggnaden.
Samtidigt ska EU också stötta Ukraina i sin strävan att närma sig EU, med sikte på medlemskap någon gång i framtiden. Ett toppmöte mellan EU och Ukraina planeras till början av februari.
Dessa beslut landar nu på Sveriges bord. Därtill sådant som inte går att förutspå, när kriget snabbt ritar om den Europapolitiska kartan.
Utöver att kunna hantera oväntade kriser - vad anses som ett lyckat ordförandeskap?
– Det är ett ordförandeskap som lyckas driva frågorna som finns på EU:s agenda framåt, säger Jonas Tallberg.
Och motsatsen, vad är ett misslyckat ordförandeskap?
– Om man inte lyckas nå framåt och inte lyckas hålla ihop medlemskretsen ses det som ett misslyckande. Liksom om det är dåligt organiserat. Det är en stor utmaning att hålla ihop dagordningen över alla olika lagstiftningsområden.
Regeringen och oppositionen har gemensamt planerat för ordförandeskapet under lång tid. En utmaning för den nya regeringen, enligt Göran von Sydow, är att få ministrar har tidigare EU-erfarenhet.
– Det är väldigt få statsråd som har erfarenhet av att sitta i rådets olika konstellationer. Och att gå från ingen erfarenhet till att leda arbetet, är en stor utmaning.
Statsminister Ulf Kristerssons regering med många statsråd utan tidigare EU-erfarenheter.
Jonas Tallberg påpekar att det också ses som misslyckande om ett land tänker främst på sig självt.
– Något som kan skänka ett ordförandeskap dåligt eftermäle är när det är uppenbart att man väljer att sätta nationella intressen framför möjligheten att nå framåt gemensamt inom EU.
Ett sådant ordförandeland bryter mot ”EU-normen”, enligt honom.
Ser du någon risk i att Sverige hamnar i det läget i några frågor?
– Inte när det gäller de övergripande prioriteringar som presenterats, men detta är svårt att avgöra på förhand, svarar Tallberg.
Sveriges EU-ambassadör i Bryssel, Lars Danielsson, säger att Sverige som ordförandeland i mesta möjliga mån kommer att undvika att rösta nej eller att lägga ned sin röst.
– Det finns ingen absolut regel. Vi kan hamna i en situation där vi måste göra det. Men det uppfattas inte som särskilt konstruktivt om ordföranden röstar nej i en fråga där man själv lett förhandlingarna, konstaterar han.
Fakta. 2001 och 2009 var Sverige också ordförande
Första halvåret 2001, under Göran Persson (S), var EU:s fokus på att ta in nya medlemsstater samt klimat och sysselsättning. De långsiktiga planer som drogs upp då hamnade i skymundan av terrorattentaten den 11 september.
Första halvåret 2009, under Fredrik Reinfeldt (M), var mitt under en pågående internationell finanskris efter den spektakulära konkursen i investmentbanken Lehman Brothers i september 2008."
Försvar och säkerhet. Ukrainakriget gör att det behövs mer pengar i den så kallade Europeiska fredsfaciliteten, en fond som ska täcka EU:s krishantering i omvärlden. Att lösa den finansieringen blir en huvuduppgift för Sverige liksom frågan om att samordna EU:s försvarsförmåga. Det handlar exempelvis om att samverka i upphandling av försvarsmateriel.
Klimat och miljö. EU ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 55 procent till 2030. Flera lagförslag för att kunna nå målet är färdigförhandlade under det nuvarande tjeckiska ordförandeskapet. För Sverige återstår bland annat användandet av förnybara energikällor och hur energiprodukter ska beskattas. På miljöområdet är en av de centrala frågorna hur förstörd natur ska återställas.
Energi. Höga el- och gaspriser plågar företag och invånare i EU. Många länder har infört olika nationella subventioner som skapar viss splittring och är dessutom oeniga om hur, eller ifall, hela systemet med prissättning av energi ska läggas om. Energifrågorna lär fortsätta att vara i fokus under vintern, särskilt om kylan tar ett grepp om kontinenten.
Migration och asyl. EU-kommissionär Ylva Johansson presenterade ett nytt förslag till asyl- och migrationspakt hösten 2020. Medlemsstaterna är överens i några av frågorna och Sverige ska försöka ta ytterligare steg på vägen. Svårast är fortfarande att hitta enighet om hur asylsökanden ska fördelas mellan de olika EU-länderna.
Ekonomi. Europa har halkat efter USA, Kina med flera i konkurrensen, samtidigt som en lågkonjunktur står för dörren. För att möta detta talas om lättnader i statsstödsregler liksom samordnade investeringar på europeisk nivå. Kommissionen ska i början av 2023 lägga fram sin plan på hur EU:s konkurrenskraft ska stärkas. Sverige lär då få hantera flera kontroversiella förslag.
Så beslutas lagar i EU
1. EU-kommissionen lägger fram ett förslag.
2. EU-parlamentet enas om sin ståndpunkt. Ministerrådet (de 27 EU-ländernas regeringar) enas om sin ståndpunkt.
3. EU-kommissionen, EU-parlamentet och ministerrådet förhandlar med varandra (kallas trilog eller trepartssamtal).
4. Kompromissen antas av parlamentet och rådet.
Viktiga datum under Sveriges ordförandeskap
12-13 januari. EU-kommissionen med ordförande Ursula von der Leyen i spetsen besöker Kiruna.
17 januari. Statsminister Ulf Kristersson presenterar svenska ordförandeprogrammet i EU-parlamentet i Strasbourg och debatterar med ledamöterna.
25-27 januari. Informella möten i Arlandastad med EU-ländernas migrations-, justitie- och inrikesministrar.
3 februari. Toppmöte mellan EU och Ukraina.
9-10 februari. Extrainsatt EU-toppmöte i Bryssel om bland annat migration.
1-3 mars. Informella möten i Arlandastad med EU-ländernas utrikes- och försvarsministrar.
23-24 mars. EU-toppmöte i Bryssel om bland annat Europas konkurrenskraft.
18-19 april. Informellt miljöministermöte Arlandastad.
28-29 april. Informellt finansministermöte Arlandastad.
21-22 juni. Stockholmssymposium om rättsstatsprincipen.
29-30 juni. EU-toppmöte i Bryssel.
1 juli. Spanien tar över som ordförande.
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.