" En 43-årig man som av ryska staten pekats ut som terrorist ska inte lämnas ut, enligt Högsta domstolen.

Mannen har sedan tre år tillbaka permanent uppehållstillstånd och skulle vid en utlämning riskera att på grund av sin religionstillhörighet dömas för ett politiskt motiverat brott till ett oproportionerligt långt fängelsestraff.

Det är för lagföring av brott som Ryssland har begärt att den 43-årige ryske medborgaren ska lämnas ut. I framställningen hänvisar man till bestämmelser i den ryska strafflagen som rör deltagande i en terroristorganisations verksamhet och till ett häktningsbeslut som fattats av en rysk domstol i maj 2017.

”Rekryterat anhängare”

43-åringen anklagas för att ha deltagit i den internationella terroristorganisationen Hizb ut-Tahir al-Islami och ska på sin sida på det sociala nätverket VKontakte – som är en rysk motsvarighet till Facebook – ha publicerat information och videor som främjar terroristorganisationens ideologi. Han sägs också aktivt ha rekryterat anhängare till organisationen och ”målmedvetet arbetat för att splittra samhället”. Mannen sägs också ha handlat i terroristorganisationens namn och ha ”godkänt terror som en form av politisk kamp”.

Migrationsverket beslutade hösten 2019 att bevilja mannen permanent uppehållstillstånd och flyktingstatusförklaring, eftersom han på grund av sin religionstillhörighet riskerar att dömas för ett politiskt motiverat brott till ett oproportionerligt långt fängelsestraff.

Hinder mot utlämning

De skäl som beslutet grundats på kvarstår än idag, konstaterar Högsta domstolen. Detta innebär att en utlämning skulle stå i strid med 7 § utlämningslagen, som anger att den som på grund av sin härstamning, tillhörighet till viss samhällsgrupp, religiösa eller politiska uppfattning eller annars på grund av politiska förhållanden löper risk att i den främmande staten utsättas för förföljelse, som riktar sig mot hans eller hennes liv eller frihet eller annars är av svår beskaffenhet, inte får utlämnas.

Det finns alltså hinder mot utlämningen och saknas därmed anledning för HD att gå in på frågan om det även finns andra hinder enligt utlämningslagen eller på om en utlämning skulle vara oförenlig med Europakonventionen eller barnkonventionen. (Blendow Lexnova) "