" Sveriges Natoansökan

Sverige mötte Turkiet på örlogsbas – Nato-inträde kan dröja

Sveriges Nato-ansökan kan läggas på is i närmare ett år – om en ratificering inte blir av i februari-mars.

Det har turkiska företrädare gjort gällande under möten med Sverige under hösten, senast på örlogsbasen Muskö i november, enligt uppgifter till Aftonbladet.

– Om inte det här löser sig under de närmaste månaderna så hamnar det i den turkiska valrörelsen, säger tidigare ambassadören i Ankara, Michael Sahlin.

Sveriges Nato-ansökan riskerar att bli en långdragen historia.

Enligt uppgifter till Aftonbladet har det framgått under flera möten som hållits mellan svenska och turkiska företrädare under hösten och vintern.

Det mest avgörande mötet skedde inom ramen för det turk-svensk-finska samarbetet den 25 november och enligt Aftonbladets uppgifter ägde det rum på örlogsbasen Muskö utanför Stockholm.

Inget genombrott

I den säkerhetsklassade anläggningen där mötet hölls med Turkiet och Finland finns såväl marinens ledning som underjordiska hamnar för ubåtar och andra fartyg.

Enligt ett pressmeddelande från UD deltog företrädare för respektive lands regering, såsom den turkiske vice utrikesministern Sedan Önal, men också befattningshavare från ländernas polismyndigheter och säkerhetstjänster.

Efteråt publicerades ett gemensamt uttalande där länderna konstaterade att det har gjorts framsteg utifrån det man kommit överens om i det gemensamma avtalet från Madrid-toppmötet.

Men något genombrott ska inte ha skett under mötet.

– Vi anser att det finns anledning för Turkiet att så smått titta på, och röra sig mot, en ratificering av Sverige och Finland, sa regeringens chefsförhandlare Oscar Stenström till SR efteråt.

Enligt uppgifter till Aftonbladet har turkiska företrädare under vintern börjat tala om en möjlig tidtabell rörande Turkiets ratificering av Sveriges och Finlands Nato-ansökningar.

Uppgifterna gör gällande att Turkiet pekat ut februari-mars som ett ”window of opportunity” för ett möjligt turkiskt godkännande och det handlar om att det turkiska parlamentet därefter, i slutet av mars upplöses inför valet.

”Finns ett tidsfönster”

Men för att möjligheten till en ratificering ska kunna bli verklighet har de turkiska företrädarna upprepat samma krav som tidigare om konkreta åtgärder rörande flera utlämningar och mer vapenexport.

Enligt samma uppgiftslämnare ska turkiska företrädare har uppgett att om en ratificering inte äger rum senast i mars, så kommer det att dröja nästan ett år, till tidigast oktober, då det nya turkiska parlamentet öppnar efter sommaruppehållet.

Den tidigare Turkiet-ambassadören Michael Sahlin säger till Aftonbladet att den turkiska tidslinjen låter rimlig med tanke på det turkiska parlamentets verksamhet under ett valår.

– Jag gör ungefär samma värdering, det finns ett tidsfönster här i februari, mars, och går inte det så är det sen valkampanj och risk för politisering av den här frågan, risk för ytterligare strul med andra Nato-länder och risk för utbrott av stark turkisk nationalism som en del av valrörelsen.

– Och jag tror också att det finns en risk att dröjer till nästa höst efter parlamentets öppnande om det inte blir nu i senvinter."