" En ny försvarsberedning ska tillsättas under ledning av moderaten Hans Wallmark, meddelar regeringen på en pressträff.

Bakgrunden är det allvarliga säkerhetspolitiska läget efter Rysslands invasion av Ukraina.

– Om Ryssland skulle vinna det här kriget får det enorma konsekvenser för mycket lång tid, säger statsminister Ulf Kristersson på pressträffen.

Rysslands agerande mot Ukraina och det kommande svenska medlemskapet i Nato är två bakomliggande faktorer till att regeringen beslutat om att tillsätta en ny försvarsberedning som ska enas om det militära och civila försvaret.

Det uppger statsminister Ulf Kristersson, försvarsminister Pål Jonson (M) och Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, på en pressträff.

Försvarsberedningen ska ledas av Hans Wallmark (M) som i dag är ordförande i EU-nämnden och tidigare har varit ledamot i försvarsberedningen.

Försvarsberedningen är regeringens samrådsorgan där alla riksdagspartier ingår. Sverigedemokraterna får två ledamöter i försvarsberedningen liksom Moderaterna och Socialdemokraterna. Tidigare har partiet endast haft en ledamot. De övriga riksdagspartierna får en representant per parti.

Kan få enorma konsekvenser

Målet är att försvarsberedningens första rapport ska vara klar i juni 2023 och en andra rapport ska komma i april 2024.

– Det är det allvarligaste säkerhetspolitiska läget som vi har varit med om sedan andra världskriget med Rysslands fullskaliga invasion mot Ukraina, säger statsminister Ulf Kristersson och fortsätter:

– Ryssland testar nu hela den västliga säkerhetsarkitekturen. Om Ryssland skulle vinna det här kriget får det enorma konsekvenser för mycket lång tid.

Kristersson pekar ut den svenska försvars- och säkerhetspolitiken i fyra steg. Det första handlar om att Sverige nu går med i Nato, det andra steget handlar om utrikespolitikens fokus, där Kristersson betonar vikten om att slå vakt om de svenska intressena.

”Långsiktig resa”

Det tredje steget handlar om att stärka det svenska försvaret där man har nått en överenskommelse om två procent av BNP under 2026. Det fjärde steget handlar om ett utökat stöd till Ukraina från Sverige och EU.

Försvarsberedningens arbete ska bland annat inriktas på att analysera omvärldsförändringar i närområdet, redovisa bedömningen av omvärldsutvecklingens konsekvenser för svensk försvars- och säkerhetspolitik och analysera följderna av det svenska Natomedlemskapet, meddelar försvarsminister Pål Jonson (M).

– Det här är en långsiktig resa, det tar tid att återbygga det vi inte har just nu. Därför kommer vi ha driv i steget och därför har vi bråttom, säger statsminister Ulf Kristersson."