" Rysslands krig i Ukraina har pågått sedan 2014, och det har större delen av den tiden varit asymmetriskt: nästan all krigföring har drabbat Ukraina, medan Ryssland och dess befolkning i stort sett undgått död och förstörelse på hemmaplan.

Det har blivit än tydligare sedan Rysslands fullskaliga invasion i februari 2022; massiva terrorbombningar med artilleri, iranska självmordsdrönare och tusentals robotar har lagt stora delar av Ukraina i ruiner och drivit miljoner människor på flykt. Vardagslivet i Ryssland har däremot kunnat pågå utan några större irritationsmoment.

Men nu kan kriget ha gått in i ett nytt stadium, med de senaste attackerna mot militära flygbaser i Rjazan, Saratov och Kursk. I måndags skadades två strategiska bombplan av typen Tu-95 på flygbasen Engels utanför Saratov, enligt ryska källor av ukrainska drönare, liksom två bombplan av typ Tu-22 på Djagilevobasen utanför Rjazan. På tisdagsmorgonen stod en oljecistern i brand vid ett flygfält nära Kursk, inte långt från Ukrainas gräns.

Det ser alltså ut som om Ukraina har förmåga att nå militära mål djupt inne i Ryssland. Det ryska moderlandet – det gäller även Moskva – är nu oskyddat och ryssarna kan inte längre leva i illusionen att de befinner sig utom fara.

Officiellt har Kiev inte kommenterat attackerna. Men enligt New York Times ska en anonym ukrainsk befattningshavare ha bekräftat att ukrainska drönare låg bakom skadorna på de ryska militära flygfälten.

Det är inte första gången Ukraina har slagit till mot militära mål i Ryssland. Ända sedan i våras har gränsstaden Belgorod utsatts för angrepp, med största sannolikhet från den ukrainska sidan. Den ukrainska attacken som förstörde den ryska flygbasen Saky på Krim i augusti hör inte till detta sammanhang. De skedde på ukrainskt territorium, även om det för tillfället är ockuperat av Ryssland.

Det är anmärkningsvärt att Ukraina har förmåga att angripa mål så långt inne i Ryssland. De förarlösa planen har färdats en distans på drygt 700 kilometer och därefter kunnat träffa sina mål.

Den militära balansen jämnas ut till det ukrainska försvarets fördel. Man kan nu komma åt de ryska strategiska bombplan som bär de kryssningsrobotar som regnar över Ukraina, avlossade från tusen kilometers håll, något Moskva föreställde sig var ett tryggt avstånd.

Värt att notera är också att det ryska luftvärnet förefaller så pass skralt, på samma sätt som det visade sig vara i samband med de ukrainska angreppen mot flygbasen på Krim och senare mot Kertjbron.

Det innebär att Rysslands förmåga att föra kriget mot Ukraina på sina villkor minskar. Inte minst psykologiskt är det ett hårt slag mot Putin, som brukar skryta med att ha skapat en oövervinnerlig krigsmakt i världsklass.

Utöver den politiska chock som attackerna åsamkar Ryssland måste nu Kreml tänka om var och hur de stationerar sina militärfaciliteter. Eftersom Tu-95-planen är en del av den strategiska styrkan, och är avsedda att bära kärnvapen, har det följder också för Rysslands globala nukleära avskräckningsförmåga.

Det har fått några ryska så kallade militärbloggare att hävda att Ryssland därmed bör svara med att anfalla Ukraina med kärnvapen. De menar att ett angrepp på Rysslands strategiska anläggningar enligt den ryska militärdoktrinen kan besvaras med kärnvapenvedergällning."