" Under 2017 sänkte regeringen energiskatten för serverhallar med hela 97 procent, nivåer som sedan tidigare hade gällt för annan elintensiv industri av mer traditionellt slag. Men givet den rådande energikrisen föreslog Socialdemokraterna redan före valet i september att skattenedsättningen skulle slopas, vilket den nya moderatledda regeringen senare valt att gå vidare med. Rabatten förväntas nu slopas från den 1 juli nästa år.

Den amerikanska teknikjätten Microsoft offentliggjorde i slutet av 2018 att de köpt mark i Gävle och Sandviken, vilket 2019 följdes upp av ännu ett markköp i skånska Staffanstorp, och i fjol invigde man datacenter på de olika orterna. Dessa hjälper till att driva Microsofts molnplattform Azure, som andra företag köper för att bygga och driva olika digitala tjänster.

Svensken Patrik Öhlund är energi- och hållbarhetschef för Microsofts datacenter i hela Europa, Mellanöstern och Afrika. Han menar att teknikjätten både är ”förvånade och bekymrade” över den slopade skattenedsättningen för branschen.

”Vi anser att förslaget är dåligt genomarbetat, baserat på felaktiga antaganden och bristande underlag”, säger han i en intervju med Di.

Patrik Öhlund uppger att Microsoft hittills har investerat ”mångmiljardbelopp” i Sverige. Det beslutet fattades baserat på en förväntan om att Sverige hade ett stabilt och förutsägbart regelverk, som han beskriver det.

”Men det visar ju sig nu inte riktigt stämma, trots att man 2017 fick känslan att det var en långsiktig justering som var här för att stanna. För Microsoft utgör energi en väsentlig del av våra produktionskostnader, så vi kommer nu så klart behöva räkna om i vår affärsplan och utvärdera hur det påverkar vår framtida investeringsvilja.”

Många varnar för att Sveriges konkurrenskraft minskar, stämmer det?

”I Norden finns det relativt mycket och billig mark, om man jämför med till exempel London eller Frankfurt, och fossilfri el till konkurrenskraftiga priser. Fram till nu har Danmark, Finland, Norge och Sverige haft en likvärdig skattesats, men när Sverige nu ensidigt väljer att höja den försämras ju så klart attraktionskraften”, säger Patrik Öhlund.

Microsoft skickade in ett kritiskt remissvar till lagförslaget tidigare i höstas. Bolaget motsätter sig inte minst teorin om att en slopad skattenedsättning skulle leda till att datacenter i Sverige blir mer energieffektiva.

I branschen använts ofta måttet PUE för att mäta hur energieffektiv en serverhall är. Patrik Öhlund menar att hela branschen de senaste 10-15 åren redan har jobbat hårt för att sänka sin förbrukning. PUE-talet har i snitt sjunkit från ungefär 2,5–3 till 1,6–1,8 i Europa, enligt Patrik Öhlund, som tillägger att Microsofts anläggningar i Sverige ligger på 1,15–1,2.

”Eftersom energi är en betydande kostnad för hela branschen finns det redan i dag starka incitament att energieffektivisera. Antagandet om att en förändring av energiskatten skulle leda till ytterligare effektiviseringar tycker vi är baserat på lösa grunder”, säger han.

PUE-MÅTTET

Måttet ”Power Usage Effectiveness”, eller PUE, används av datacenterbranschen för att mäta hur effektiv en anläggning är.

Det innebär att den totala tillförda energin divideras med den energi som endast förbrukas av servrarna.

Ju närmare PUE-talet kommer 1, desto mer effektiv är anläggningen.

Ett värde på 2 innebär till exempel att för varje två watt som går in i datacentret används endast en watt till servrarna, medan resten går till kylning, ventilation och den övriga infrastrukturen.

Skattenedsättningen till datacenterindustrin har också fått kritik för att den ofta skapar färre direkta arbetstillfällen i jämförelse med traditionella fabriker. Patrik Öhlund menar dock att skillnaderna inte är så stora. Han berättar att Microsoft i dag har runt 250 anställda som sköter den dagliga driften vid deras fyra anläggningar i Sverige, utöver de arbetstillfällen som skapades när de väl byggdes.

”Mot bakgrund av det hävdar vi att vi är någorlunda jämförbara med övrig elintensiv industri i Sverige, så det antagandet haltar”, säger han.

Patrik Öhlunds uppfattning är att energitillgången i Sverige i dag generellt ”är väldigt god”, även om han skriver under på att kapacitetsbristen i vissa delar av landet skapar problem. Svenska kraftnäts prognos är att datacenterindustrin kommer att stå för cirka 4 procent av Sveriges elanvändning vid år 2045, en ökning från dagens nivåer om knappt 1 procent.

”Allt som går att mäta i hela procent är så klart signifikant, men samtidigt måste man komma ihåg att datacenter bidrar med stor samhällsnytta. Om vi inte vill fortsätta med papper, penna och kulram kommer vi behöva allokera en del av vår energianvändning till den digitala infrastrukturen, för att spetsa till det litegrann”, säger Patrik Öhlund.

Men kan du inte förstå att politikerna känner sig tvungna att agera?

”Absolut, vi har en väldigt stor förståelse och måste vara ödmjuka inför att det är en utmaning. Vi är också oroade över elsituationen i Europa, generellt är det bra att politikerna agerar och att EU kliver fram och försöker minska energianvändningen.”

Microsoft menar själva att molntjänster kan innebära energibesparingar på 50 till 90 procent, jämfört med om kundföretagen själva skulle driva egna serverhallar.

”Microsoft är en av världens största köpare av förnybar energi. Vi vill använda vår köpkraft och vår börs för att stimulera utbyggnaden av fossilfri elproduktion, vilket vi hoppas andra företag också gör”, säger han.

Sedan skattenedsättningen infördes 2017 har subventionerna totalt uppgått till ungefär 1,3 miljarder kronor, fördelat på ett 80-tal olika bolag, enligt en rapport från Riksrevisionen tidigare i år. Merparten av pengarna har dock betalats ut till ett fåtal större aktörer.

Under 2019 gjorde Skatteverket en ny tolkning som innebar att enbart aktörer som äger all hårdvara själv kunnat ta del av rabatten, till exempel Microsoft, Amazon och Facebook. Men för så kallade ”co-location”-bolag som Bahnhof, vars affärsidé är att låta företag ställa in sina egna servrar i deras hallar, försvann möjligheten till skattenedsättningen.

Förstår du kritiken om att stödet till viss del varit missriktat?

”Jag förstår absolut kritiken och tycker att den har varit berättigad. Ur ett branschneutralt perspektiv skulle det så klart vara bättre att alla datacenter, oavsett affärsform, har samma låga skattesats”, säger Patrik Öhlund."