" Redan 2012, efter protestvågen mot Vladimir Putin i Moskva och andra städer, infördes en rysk lag som pekade ut ”utländska agenter”. Den har sedan dess använts mot människorättsaktivister, journalister, akademiker och andra som anses finansierade av Rysslands fiender i väst.

Organisationer och personer som får denna stämpel är tvungna att skylta med den. Exempelvis tvingas många oberoende medier publicera en ruta vid varje artikel eller inslag som slår fast att detta material kommer från en ”utländsk agent”. Om en stämplad person nämns i en artikel måste namnet följas av parentesen ”erkänd i Ryssland som utländsk agent”.

Från början handlade det uttryckligen om pengar och finanser.

Men nyligen klubbade duman, det ryska parlamentet, en förstärkt version av lagen som träder i kraft den 1 december. Numera behövs inga ekonomiska kopplingar, det räcker att man anses befinna sig ”under utländskt inflytande”, exempelvis genom ”press eller övertalning”.

”Agenterna” kommer från och med nu att hängas ut offentligt, och alla personuppgifter ska finnas tillgängliga på justitiedepartementets hemsida. Även släktingar och vänner kommer att finnas på en särskild lista som ”personer med koppling till utländska agenter”.

De som finns på agentlistorna har inte rätt att undervisa, ta emot statliga bidrag eller ordna offentliga möten, och om de säljer böcker eller annat material måste dessa packas in i särskilt papper med en varningsskylt.

Oppositionspolitikern Ilja Jasjin fick först stämpeln som ”utländsk agent”. Sedan dömdes han till fängelse för ”misskreditering av Rysslands väpnade styrkor”.

Ironiskt nog var den ledamot som förde fram lagförslaget själv en gammal KGB-agent – nämligen Andrej Lugovoj, efterlyst av brittisk polis för mordet på exagenten Aleksandr Litvinenko i London 2006.

Hundratals organisationer och privatpersoner har redan stämpeln som utländska agenter. Den har i själva verket blivit åtråvärd i oppositionella kretsar – där vissa öppet skryter på sociala medier om att de har hamnat på listan.

Många agentlistade medier och organisationer har sedan rätt och slätt förbjudits – ofta för att de anses ha brutit mot kraven som stämpeln medför. Det gäller till exempel tidningen Novaja Gazeta och organisationen Memorial, båda belönade med Nobels fredspris.

Bland enskilda personer på listan finns många kända namn, som rapparna Oxxxymiron och Noize MC, rocklegendaren Andrej Makarevitj och författaren Dmitrij Gluchovskij. Även tv-presentatören och komikern Maksim Galkin, känd bland annat som Alla Pugatjovas man.

När Galkin stämplades som utländsk agent gick popdivan ut på Instagram och krävde att få samma status som maken:

”Jag ber er att registrera mig som en av de utländska agenterna”, skrev hon.

Många av personerna på svarta listan befinner sig i säkerhet utomlands. De kan ostört skylta med sin status, som Pugatjova och hennes man gör från sin exil i Israel.

Men de som är kvar i Ryssland lever farligt, kan få sparken från sina jobb eller värre. Det nya offentliga agentregistret gör att de riskerar att bli uppsökta av ”patrioter” som hotar och trakasserar folk de ser som förrädare. Även släktingar och vänner kan utsättas.

Precis som många lagar i Ryssland – exempelvis den om ”extremism” – är agentlagen en gummiparagraf. Den tillämpas medvetet godtyckligt, men just den godtyckligheten gör att ingen kan känna sig riktigt säker.

Den nya lagen följer ett mönster av inskränkningar i yttrandefriheten sedan kriget mot Ukraina inleddes i februari.

Redan i början av mars blev det olagligt att ”misskreditera” den ryska militären och att kalla kriget för ett krig, i stället för ”specialoperation”. Och i slutet av november kom en lag som utvidgar förbudet mot ”hbtq-propaganda” för att ”skydda landet mot det mörker som sprids av USA och europeiska länder”. "