Tur då att svenska journos vet vad Donald Trump upplever, tänker och känner

" Trump har svårt att motstå frestelsen att återväcka rörelsen som bär hans namn. Men tänder han den gnistan riskerar han släcka sitt partis chanser att ta makten.

Oviljan att inse när det är dags att lämna har många makthavare gemensam.

Fruktan för tomheten bortom positionen de innehar blir så stor att självförnekelsen tar vid och föranleder dem att hålla fast vid makten.

Donald Trump upplever sig så berättigad till makten, att han inte ger upp den.

Han lämnade motvilligt Vita huset för Mar-a-lago. Från sitt exilstyre i Florida upprätthöll han bilden av sig själv som en rättmätig men till följd av valfusk bortkuppad president. Underhöll supportrarnas hopp om revansch och behöll därmed en plats i rampljuset.

Från denna plats har han utgått i två år.

Problemet är bara att det republikanska partiet gått vidare under tiden.

Partikamrater som tidigare klamrade sig fast vid presidenten för sin väljarbas och sitt eget existensberättigandes skull, slår sig fria.

Det sägs att vi tenderar överskatta förändringar på kort sikt, och underskatta dem på lång. Stormningen av Kapitolium under Trumps sista dagar i Vita huset, ledde inte till någon upplösning av Republikanerna eller något omedelbart slut på förhållandet mellan partiet och presidenten.

Två år senare har mycket ändå förändrats. Väljarna verkar röra sig mer åt mitten än ytterkanten. Republikaner som tidigare aldrig skulle våga utmana Trump kan ha en chans mot honom. Floridas guvernör Ron Desantis karismatiska ledarskap, handlingskraft och polerade populism går hem både hos republikaner och högerdemokrater.

Den gamla sanningen att ingen annan republikan skulle ha en chans mot Donald Trump framstår som just gammal.

Huvudpersonen vet förstås om det. Mellanårsvalets uteblivna röda våg bekymrar honom utan tvekan. Det var den som skulle bana väg för hans återkomst, det var med den som fond han planerade att annonsera sin kandidatur.

Det sägs till och med att han ångrade sig, men höll fast vid sin plan eftersom han hintat om ett besked och inte ville framstå som svag genom att dra sig ur.

Frågan är hur han ska navigera från och med nu.

Personligheten som skänkte Trump framgång, håller på att ta den ifrån honom.

Att bjuda sina mest hängivna supportrar på underhållning är Trumps signum. 2016 räckte deras stöd för maktskifte. Men om Trump ska lyckas bli president igen måste han tilltala betydligt fler.

Bill Barr, Trumps tidigare justitieminister, uppmanar Trump att kliva åt sidan för att rädda partiet.

I sin ljusaste vision ser han en återupprättad ”Reagankoalition”. Ronald Reagan, påminner Barr, enade ett republikanskt parti som var ännu mer splittrat än dagens.

Barr spår att Republikanerna har en god chans. En mer sansad presidentkandidat skulle kunna ena universitetsutbildade storstadsbor, konservativ arbetarklass och liberaler som skräms av vänsterns auktoritarism.

Det är just den sortens brokiga skara Ron DeSantis enade i Florida. Barr nämner honom inte vid namn, men det är lätt att dra slutsatser.

Sakpolitiskt har Trump fortfarande ett cv att ta spjärn emot. En historiskt stark ekonomi som gjorde tillvaron drägligare för landets svagaste, en framgångsrik handelspolitik som utjämnade tidigare obalanser, en utrikespolitik som gjorde slag i tidigare administrationers löften.

Bidens förtroendesiffror är stadigt bottenlåga. Det finns ett stort missnöje med vänsterns politik och en aptit på förändring.

Men bland många är rädslan för alternativet större. Även mellanårsvalet blev en sorts folkomröstning om Donald Trump. Det spelar ingen roll att han har en av nationens starkaste ekonomier genom tiderna på sitt cv när drygt hälften av väljarna fruktar att han ska föra den mot avgrunden om han får en chans till.

Det är också svårt att föreställa sig Donald Trump omstöpa sig själv. Att han kommer sluta prata om valfusk och mobba interna och externa fiender inför publik. De som registrerat Donald Trumps impulskontroll lär hålla det för mindre sannolikt att han i en mer sansad ton skulle vända sig mot en bredare publik.

Samtidigt: Mycket har hänt på två år, och mycket kommer hände de nästföljande.

För Republikanerna står hela partiidentiteten på spel."