"Vi tänker oss att Jimmie Åkesson sitter i baren på Titanic, lugnt sippande på ett glas vin, slottsvin förstås. Folk omkring honom springer runt i panik och ropar att en katastrof är nära. Rädde sig den som kan!

Åkesson har fått igenom mycket av sitt partis politik, inte minst i hjärtefrågan ”Stoppa utvandringen!”.

Åkesson bryr sig inte särskilt mycket om uppståndelsen och säger: ”Katastrof? Jag har inte sett några tecken på en katastrof. Ni hör väl att orkestern spelar fortfarande, då kan det inte vara någon fara. Det står dessutom i rederiets broschyr att det här skeppet är osänkbart.”

Åkesson är vid den här tiden partiordförande i Lantmannapartiet (r) och har gjort ett bra val med löften om sänkt pris på hästfoder. Han har just lämnat fartygets stora konferenssal där han under kristallkronorna förhandlat fram Sveriges nya regering, bland annat tillsammans med Ulf Hammarskjöld som befinner sig på kommandobryggan givande diverse order samt liberalen Johan Staaf som för säkerhets skull lämnat baren och sökt sig ut på akterdäck där de serverar korv.

Åkesson har fått igenom mycket av sitt partis politik, inte minst i hjärtefrågan ”Stoppa utvandringen!”. Här står nu landet inför ett paradigmskifte med flera radikala förslag. Ett är att tvinga svenskar i Amerika till återvandring, ett annat att skärpa kraven för utresetillstånd, bland annat genom att införa ett språktest i engelska. Anhörigutvandringen ska också stoppas. Man menar att den förra regeringen ledd av Magdalena Branting misslyckats med utegrationen, det vill säga att förhindra det som Åkesson kallar ”massutvandringen”, genom att inte stänga gränserna.

Detta var en allegori. Året är inte 1912 vilket ni säkert redan har koll på. Det där med Titanic lånade jag från filmen om fartyget som gick på ett isberg och sjönk. Ganska osannolik historia egentligen. Var får de allt ifrån i Hollywood?

Att vara politiker 1912 var nog lite mera okomplicerat, även om det fanns en del som påminner om vår tid. Till exempel näthandeln som tar kunder från traditionella affärer, men 1912 var det gårdfarihandeln som ökade vilket ledde till avbräck för övriga handeln.

Å andra sidan behövde politikerna på den tiden inte bry sig så mycket om klimatkris. I dag är det en betydligt tyngre fråga. Fast så mycket uträttat blir det inte.

Jag tycker inte att man ska blanda ihop klimat och politik. Det blir bara rörigt och framförallt sämre för klimatet. Det är väl för övrigt något som den nuvarande regeringen tagit åt sig.

Vi återvänder till 1912. Hur går det för Åkesson? Jo, han sitter kvar på sin barstol och sippar på en gin och tonic. Han har fått sällskap av partikollegan Richard Katastrofhof som dricker en lokalproducerad Tidöl.

Åkesson är fortfarande helt oberörd, trots att golvet nu lutar betänkligt. Han talar om naturlig sjögång och ropar: ”Hovmästarn! Kan man få lite mera is till drinken här? Något säger mig att ni har ganska gott om is. Hö, hö!”

Tallyho!