" I skrivande stund pågår skytteltrafik mellan Stockholm och Ankara för att få Turkiet att godkänna Sveriges Nato-medlemskap. Efter statsminister Ulf Kristerssons besök hos president Erdogan härom veckan, väntas ett omvänt besök inom kort.

– Jag är ganska säker på att min kära vän Kristersson förstår mig i den här frågan nu, sa Erdogan vid mötet, enligt TT, apropå diskussioner om olika kurdiska organisationer och Gülenrörelsen.

Allt detta sker samtidigt som Turkiet befinner sig i det internationella rampljuset av ett annat skäl: landets ekonomi.

Nyligen meddelades att inflationen i oktober passerat 85 procent i årstakt.

För ett år sedan var inflationen ”bara” 20 procent.

Erik Meyersson är ekonom på Handelsbanken, tidigare forskare på Handelshögskolan och mångårig Turkietkännare. Enligt honom kan det ekonomiska läget och de turkiska käpparna i det svenska Nato-hjulet hänga ihop.

Meyersson anser att Erdogan behöver kunna visa upp för sin befolkning att han är en stark ledare.

Natofrågan dök upp som ”en gåva från ovan”.

– Turkiet hamnar i ropet och Erdogans väljare kan tänka: Här är en ledare som ser till att Turkiet hamnar främst.

För president Recep Tayyip Erdogan verkar det, enligt Erik Meyersson, vara främst en sak som gäller: Att bli återvald i det turkiska valet i juni nästa år.

Genom att göra sig till en spelare i internationella frågor – såsom Sveriges och Finlands Natomedlemskap – kan han avleda allmänhetens och mediers uppmärksamhet bort från tillståndet i ekonomin. Erdogan och hans Turkiet har till exempel också agerat i Rysslands krig mot Ukraina, där landet bland annat agerat medlare men även varit part i det avtal som slutits för att möjliggöra export av spannmål från Ukraina.

Turkiets BNP växte snabbt under 2000-talet och hade länge gott anseende hos utländska investerare. Även de senaste åren har landet haft en stadig ekonomisk tillväxt.

Sedan 2011 har Turkiets BNP ökat i genomsnitt med 5,6 procent per år enligt data från IMF, betydligt mer än för avancerade ekonomier, men också mer än många andra tillväxtekonomier.

Dock har många varnat att denna tillväxt inte varit hållbar, och pekar på att den främst drivits av importerad konsumtion och därför drivit upp inflationstrycket.

Enligt Världsbanken, rapporterar Reuters, var det 12 procent som levde i fattigdom i landet år 2020, en ökning med hela 2 procentenheter på bara ett år.

En stor anledning till den ökade misären på senare år är den kraftigt stigande inflationen som tillfört enorma prisökningar bland annat på livsmedel och energi.

– I västvärlden talar vi om att inflationen breddas, men i Turkiet skyller de på externa faktorer som energikris. Då åsidosätts att den egna kärninflationen är otroligt hög, som i dag är på 70 procent, säger Erik Meyersson.

Trots inflationskaoset har turkiska centralbanken valt att fortsätta sänka räntan. Under andra halvan av 2021 låg räntan på 19 procent och i juli i år låg den på 14 procent. I dag ligger räntan på 10,5 procent och vissa analytiker förväntar sig att centralbanken sänker räntan ytterligare fram till och med årsslutet.

En sådan sänkning på totalt 5 procentenheter från och med augusti i år står i stark kontrast till merparten av andra länders centralbanker som i stället har stramat åt penningpolitiken markant.

– Turkiet har inte velat använda penningpolitiken för att sakta ner ekonomin, de borde förstås höjt räntan och sett till att efterfrågan gått ner. Det krävs väldigt mycket för att rätta till detta, inflationsmålet är ju 5 procent.

Inflationen skapar ytterligare problem för invånarna, med ständiga prishöjningar som skapar osäkerhet vilket påverkar konsumtion och framtidsutsikter, säger Meyersson.

– Inflationen har satt sig i lönetillväxten, det finns ingen möjlighet för löner att matcha en inflation på 85 procent. Det blir en realinkomstsänkning.

Frågan är då varför Erdogan inte betalar ett större politiskt pris för läget?

– Många skyller problemet på honom men han har till stor hjälp att han kontrollerar media, som gärna skriver att det inte är regeringens fel. De skriver alltså inte kritiskt om honom, och de som gör det, råkar illa ut, säger Erik Meyersson.

– Flera mediegrupper som hade en oppositionell hållning har drivits mot konkurs och sedan blivit övertagna av ägare som står närmare Erdogan.

Den höga inflationen, en centralbank som håller räntan låg och allmän ekonomisk turbulens borde leda till att utländska investerare drar öronen åt sig. Att de bland annat säljer landets valuta vars kurs då i teorin borde kollapsa.

Men så har fallet inte riktigt varit i Turkiet.

Den turkiska liran har visserligen tappat i värde. I september förra året kostade en amerikansk dollar åtta lira, och fram till i somras försvagades kursen så att priset låg på cirka 17 dollar. Men därefter har kursen hållit sig förvånansvärt stabil – mitt i en ohejdad inflationsbrasa.

Frågan är hur valutan undgått en kollaps.

Enligt Meyersson beror det delvis på att de flesta utländska investerare redan lämnat landet i tidigare valutakriser år 2018 och 2021. Och från Turkiet har man lyckats täppa till möjligheterna för utlänningar att fortsätta ta korta positioner på valutan.

Men det finns också nya regler som gör att pengarna stannar kvar i landet. Turkiet har kapitalkontroller för inhemska investerare som gör att det blir mer kostsamt att investera i utländska tillgångar.

Landet har också intervenerat kraftigt på valutamarknaden för att stabilisera liran, säger Meyersson.

Samtidigt pekar Erik Meyersson på en mystisk, stor restpost som i hög grad bidragit till att finansiera Turkiets stora bytesbalansunderskott, som indikerar ett ovanligt inflöde av kapital i landet.

– Det spekuleras om att rika individer, kanske oligarker, från Ryssland kommer in med pengar och att det finansierar Erdogans ekonomiska metod, säger han.

– Men det är ett system som inte håller i längden, hur många rika oligarker kan de få tag på egentligen? Den ekonomiska modellen står på en bräcklig grund.

Någon förändring av den ekonomiska politiken är inte att vänta, enligt Erik Meyersson. Åtminstone inte fram till valet i juni nästa år. Att slå till med en massiv åtstramning för att få bukt med inflationen är allt annat än vad Erdogan vill göra i en valrörelse.

Erdogan har också mycket att förlora, säger Erik Meyersson. Om presidenten förlorar makten skulle det enligt Meyersson kunna innebära allvarliga rättsliga konsekvenser för honom och hans familj, och den politiska eliten närmast honom.

– Turkiet har auktoritära institutioner som har lätt att sätta folk i fängelse, utan särskilda krav på bevis. Det här skapar en situation där han inte har råd att bli bortvald.

Enligt Erik Meyersson kommer Turkiet därför med stor sannolikhet inte ge med sig gällande Sveriges inträde i Nato innan valet är över.

Att Erdogan får synas med stora ledare från västvärlden ger honom för många fördelar, och det finns ingen anledning att offra dem redan nu.

– Allt handlar om att hålla motorn igång, åtminstone fram till juni nästa år.

Vad tror du är sannolikheten att Erdogan godkänner Sveriges och Finlands ansökan efter valet?

– Ifall Erdogan vinner valet lär anklagelserna om odemokratiska eller riggade val inte dröja. Man kan också förvänta sig en viss finansiell instabilitet när ekonomin behöver absorbera den föregående periodens expansiva ekonomiska politik.

Meyersson fortsätter:

– Att fortsätta neka Finland och Sverige inträde i det läget skulle då kunna bli mer av ett sänke än en tillgång, beroende av hur hårt västvärlden trycker på. Men även här kan det vara så att Erdogan behöver hållhaken kring Nato-expansionen för att släta över den diktatur som Turkiet håller på att bli."