I oktober kom den först helt digitala domen i Sverige och bara några veckor senare lanserades en AI-driven översättningsapp för domar från Högsta domstolen.

”Rättskedjan har nått en hög grad av digitalisering” säger John Lagström, innovationsledare på Domstolsverket.

Upp till tre veckor snabbare och 90 procent lägre kostnad. Det är vinsten med den nya AI-app för att översätta domar som

Domstolsverket nyligen satte i produktion. Och först ut att använda lösningen är Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen.

– De högsta instanserna måste publicera sina avgöranden och det är ganska dyrt att översätta dokument – och det tar lång tid, säger John Lagström som är innovationsledare på Domstolsverket.

I värsta fall kan publiceringen av en översättning dröja flera veckor för att den inte är klar.

Tacksamt område

Just juridik med sitt specifika och exakta språk är på sätt och vis ett rätt tacksamt område att träna en AI på konstaterar John Lagström.

– Ja, det tror jag definitivt. Man märker också att ju mer träningsdata man förser den med inom en viss juridisk domän desto bättre blir den.

Bland de områden som det nya verktyget är lite extra bra finns EU-rätt och konkurrensrätt och det beror på att mycket av de träningsdata som används kommer från EU- domstolen där alla domar översätts till alla EU-språk inklusive svenska vilket skapar en god grund för korrekta träningsdata.

– Vi har kört enorma dumpar därifrån och det gör att den är bättre på sådant som fri rörlighet och moms än kanske lite sämre när det gäller brott, säger John Lagström.

Och faktum är att inom sina specialområden är AI-verktyget rentav bättre än mänskliga översättare.

Efter hand är tanken att även domar och andra handlingar från de lägre instanserna ska kunna översättas med AI men där är man inte riktigt ännu.

Första steg

John Lagström ser inte den här första AI-lösningen som en så avancerad funktion utan snarare som ett första steg på vägen.

På Domstolsverket försiggår också arbete med att utveckla mer avancerade AI-lösningar som exempelvis anonymisieringsfunktioner som ska kunna användas när en dom begärs ut och uppgifter kring målsägande och andra inte ska kunna utläsas.

– Vi har också en tillämpning där dataanalys ska kunna användas för verksamhetens processer på gång.

Om en domstolschef testar en ny organisation ska det gå att med objektiva data få ett beslutsunderlag där man kan se sådant som hur lång tid olika processteg tar exempelvis. Data kan peka på var du ska titta – sen så får människan kliva in.

På samma sätt ser han diskussionen om ”robotdomare” som skulle ta över domarnas roll.

– Datorer och människor är bra på olika saker. Duktiga jurister har kvaliteter som inte datorer har.

Måste lösa ett problem

Samtidigt utesluter han inte att det skulle kunna finnas situationer där en ”robotdomare” skulle kunna ta beslut – på samma sätt som andra myndigheter låter AI ta vissa enklare beslut i en automatiserad process.

– Men då måste man ha i åtanke att det ska finnas ett business case i grunden – löser det ett problem, snabbar det på mycket, ökar kvaliteten, sparar pengar?

Det ska vara lösningar som ger något och rättssäkerhet och förtroende går alltid först

En förutsättning för att kunna arbeta med innovation som Domstolsverket gör är att rättskedjan på senare tid i hög grad digitaliserats.

För ungefär en månad sedan kom den första helt digitala domen – signerad med digital underskrift.

– Det är viktiga steg inte bara för oss utan för alla myndigheter i rättskedjan – den har nått en hög grad av digitalisering nu, säger John Lagström.

– Många domstolar är helt digitala i dag och använder inte papper. Men med det sagt så har de ju en serviceskyldighet som innebär att de måste ta emot papper om en medborgare vill ha det. Vi finns till för medborgarnas skull, det är viktigt att komma ihåg.

Stort kliv

Den senaste tidens utveckling innebär stora kliv för Sveriges domstolar om man ser det historiskt.

– Den norske rättshistorikern Jørn Øyrehagen Sunde konstaterade vid ett seminarium att det gick 100 år från Gutenbergs bibel till den första lagen trycktes – sedan hände i princip ingenting i förrän vi nu fick en helt digital dom.

Innovationen på Domstolsverket är prioriterad och rullar på. Internt har man en avdelning med runt 10 personer men det är alltid fler involverade i utvecklingen av nya tillämpningar.

Det handlar om exempelvis personer utifrån domstolarna, leverantörer, forskare och studenter.

Men det finns ett juridiskt hinder som John Lagström lyfter fram.

– Vi saknar regulatoriska sandlådor, en experimentlagstiftning. Vi har gjort så att vi har en innovationsportfölj där vi tar risken i ett avgränsat scenario men avsaknaden av en effektiv experimentlagstiftning gör innovationsarbetet onödigt svårt och bromsar takten, säger han.