" Polisen och Tullverket ser ett antal länder som riskdestinationer, bland annat Turkiet dit de svenska medborgare som gripits på Kastrup har varit på väg. Enligt Noa är Nederländerna Spanien och vissa östeuropeiska länder vanliga mottagarländer inom Europa när det gäller narkotikapengar.

– Vi kan också se att delar av pengarna går vidare till Libanon, Förenade Arabemiraten, Iran, Turkiet och Tunisien. Därmed inte sagt att detta är slutdestinationer, säger Linda H Staaf.

Jonas Karlsson, sakkunnig på Tullverkets rättsavdelning nämner även Somalia som ett mottagarland.

– Vi vet att det förekommer att man tar dit pengar för att betala klanledare och stödja terrorism. Det finns liknande upplägg med Syrien. Det är där man får lägga in krutet om man vill hitta kontanter, säger han.

Sverige har ingen nationell lagstiftning kring penningsmuggling på det sätt som gör att man i Danmark kan beslagta pengar. Därför prioriterar Tullverket inte att söka efter kontanter.

– Nej, det gör vi inte. Vi har ett regleringsbrev som vi får av regeringen varje år och där finns inte kontanta medel med över huvud taget. Det är inte prioriterat utan görs i mån av tid eller tips, säger Jonas Karlsson.

Men även i Sverige händer det att penningsmugglare åker fast. I somras dömdes två män till fängelse efter att tullinspektörer på Arlanda hittat 25 miljoner kronor packade i kompostpåsar i deras bagage. Åklagaren menade att männen under flera resor mellan Arlanda och Turkiet tros ha smugglat ut totalt 168 miljoner kronor.

Jonas Karlsson ser två viktiga anledningar till att de danska kollegorna upptäcker fler fall av penningsmuggling.

– Dels har de nationell lagstiftning som är mycket tuffare. Dels har de sedelhundarna som upptäcker pengarna. Där har du två viktiga saker som gör skillnad.

Jonas Karlsson säger att man från Tullverkets sida länge har försökt trycka på för hårdare påföljder för den som ertappas med misstänkta smuggelpengar.

– I EU-förordningen står det att påföljden ska bli kännbar. I Sverige får de bara lite dagsböter och sedan får de behålla pengarna. Det är inte något kännbart straff och det har vi påtalat. Men det har inte hänt något, vi står fortfarande kvar och stampar.

Man kan fråga sig varför svenska smugglare tar risken att åka via Kastrup då risken att åka fast ser ut att vara betydligt större där. Hade det inte varit enklare att åka från en svensk flygplats?

– Ja det kan man tycka. Men då är det var de här personerna bor rent geografiskt, om de bor i Malmö så åker man kanske inte upp till Arlanda, utan då chansar de och åker över bron till Kastrup i stället, säger Jonas Karlsson.

Sedan februari har 21 svenska medborgare gripits med miljontals kronor i kontanter när de försökt resa till Turkiet från Köpenhamns flygplats.

– När det rör sig om så stora belopp, där resenären inte fyllt i någon blankett, väcker det omedelbart misstankar om brottslig verksamhet. Man har något att dölja, säger Mette Helmundt på Tullstyrelsen.

Vore det inte värt en taxi upp till Arlanda om man riskerar ett par miljoner?

– Det kan man tycka, men de är kanske bekväma.

På Kastrups flygplats är stickprovskontrollen klar och Pablo har slutfört sitt uppdrag. Det blev inga pengar den här gången. För de incheckade resväskorna fortsätter färden i stället vidare till flygplanen som står redo att ge sig ut i världen vid gaterna.

Enligt Tullstyrelsens platschef Mette Helmundt bar kurirerna tidigare oftast pengarna på sig, i fickor och handbagage. Men den senaste tiden har mönstret förändrats.

– Kurirerna har lärt sig att vi gör personkontroller. Samtidigt har beloppen vuxit, vilket innebär att de måste lägga sedlarna i det incheckade bagaget för att få plats.

Det har gjort tullpersonalens arbete svårare – och sedelhundarnas uppdrag ännu viktigare.

– Tillsammans med scannrarna är de våra viktigaste vapen i kampen mot pengasmugglarna. Med dem kan vi vara en bromskloss och stoppa flödet av pengar från kriminell verksamhet, säger Mette Helmundt."