Så vad handlar detta om för typ av eftersökta opinionsbildingseffekter...

" Dagarna före den ryska attacken på Ukraina är säkerhetsläget hårt uppskruvat. Ryska trupper står vid gränsen, stridsvagnar markerade med ett stort Z dyker upp i sociala medier och både Tysklands Olaf Scholz och Frankrikes Emmanuel Macron varnar Vladimir Putin.

Men på börserna är det lugnt. Ända fram till eftermiddagen den 23 februari. Då backar bland annat kurserna på Frankfurtbörsen efter en cyberattack på ukrainska myndigheter som oroar militärexperter i väst och låter ana att något större kan vara på gång.

Klockan fem på morgonen dagen därpå är kriget att faktum.

Vladimir Putins ”specialoperation” har startat och börserna dyker när ryska invasionsstyrkor sätter kurs mot Kiev.

Men det finns företag som går mot trenden.

Till exempel tyska Hensoldt AG som tillverkar radar, optoelektronik och flygelektronik. På bara en vecka mer än fördubblas kursen till 25 euro. På Stockholmsbörsen rusar försvarskoncernen Saab från 212 kronor till 305 kronor och ligger i början av juni 445 kronor.

Likaså franska försvarsbjässen Thales som ökar från 83 euro till 123 euro på mindre än två veckor. Eller Lockheed Martin, som är världens största tillverkare av vapensystem, som går upp med 30 procent under samma period, medan tyska Rheinmetall klättrar 62 procent under loppet av de följande fem börsdagarna.

Sedan dess har kurserna lämnat de extrema topparna bakom sig. Men orderböckerna hos de stora vapenföretagen fylls snabbt på. Bland annat hos amerikanska Raytheon Technologies som tillverkar allt från radarsystem och kommunikationssystem till robotar och motorer för stridsflygplan som Lockheed Martins F-35.

– Vi registrerar en betydande global efterfrågan på avancerade luftvärnssystem, speciellt i Östeuropa, i takt med att konflikten dessvärre fortsätter, sa bolagets vd Greg Hayes när siffrorna för det tredje kvartalet presenterades i slutet av oktober.

Samma budskap kommer från AeroVironment, som är världsledande tillverkare av små obemannade flygfarkoster. Bland annat de så kallade kamikazedrönarna Switchblade som kan flyga i upp till tio minuter över målområdet innan det tilldelas ett slutligt mål.

– Den ökande exponeringen från kriget i Ukraina – med videofilmer på vapen i real action som regelbundet dyker upp i de sociala medierna och som har publicerats av den ukrainska regeringen – har skapat ökat intresse i andra länder, förklarade häromdagen AeroVironments vice försäljningschef Charlie Dean, i en intervju med Defense News.

I juni meddelade exempelvis Frankrike att man nu förhandlar med AeroVironment om att utrusta franska försvaret med Switchblades.

Kriget i Ukraina har på många håll också lett till beslut om att öka försvarsanslagen, inte minst i Nato där allt fler länder nu lovar att uppfylla målet att spendera minst två procent av bruttonationalprodukten på försvarsutgifter.

Även Sverige som ännu inte är medlem i Nato har beslutat att försvarsutgifterna ska öka så att de senast 2026 motsvarar 2 procent av BNP, bekräftade häromdagen försvarsminister Pål Jonson (M) i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Mest dramatisk har omsvängningen varit i Tyskland som i årtionden byggs sin politik på goda relationer till Ryssland.

Bara tre dagar efter anfallet på Ukraina meddelade förbundskansler Olaf Scholz att Tyskland ska sätta upp en ny försvarsfond på 100 miljarder euro för att köpa in bland annat nya stridsflygplan F-35 och massivt bygga ut ledningscentraler, digitalisering och cybersäkerhet.

Scholz talade om en ”Zeitenwende”, ett epokskifte och ett uppvaknande.

Sedan dess har det i Europa fattats beslut om investeringar på över 2000 miljarder kronor, enligt fredsforskningsinstitutet Sipris sammanställning i mitten av september.

– Det är en exceptionell ökning vi har sett under de senaste sex månaderna, säger Nan Tian vid Sipri, till SVT Nyheter.

Joakim Agerback förvaltar den globala säkerhetsfonden Finserve Global Security Fund med innehav i både traditionella försvarsbolag och tillväxtbolag i cybersektorn. Han konstaterar att utvecklingen ”självklart” gynnar bolagen i försvarssektorn.

”Det kommer att krävas enorma investeringar i försvarsmateriel”, skriver han på fondens hemsida. Men det kommer att dröja innan detta reflekteras i tillverkarnas kassaflöden och resultat eftersom beställningar som läggs nu i många fall inte levereras förrän om två till fem år.

Enligt Joakim Agerback är uppvärderingen av bolagen inom försvarsindustrin och inom cybersäkerhet bara i sin linda. ”På sikt kommer sektorn att vara en vinnare”, tror han.

Under tiden har några av vapensystemen som satts in på slagfältet i Ukraina fått kultstatus. Bland annat det svenska handburna granatgeväret Carl Gustaf som har slagit ut toppmoderna ryska stridsvagnar som T-90M.

Eller amerikanska pansarvärnsroboten Javelin, FGM-148, som i videofilmer från fronten ses förinta ryska pansarfordon på löpande band.

Javelin har i Ukraina blivit så populär att den numera kallas Saint Javelin. På webben säljs det t-shirts med ett helgon som bär pansarroboten i sin famn som motiv.

Det ukrainska försvarsdepartementen publicerade i somras en lista på Twitter som kallades Ukraine's Thirteen, med en anspelning på Steven Soderberghs film Ocean’s Thirteen. Den visar de 13 mest hyllade vapensystemen från väst med bland annat Saabs närpansarvärnsrobot NLAW, granatgeväret Carl Gustaf, roboten Javelin och det amerikanska raketartilleri-systemet HIMARS.

Vapenleveranserna från väst har sedan dess inte bara ökat i volym utan också kommit att omfatta allt mer avancerade system. Tyskland har exempelvis börjat leverera luftvärnssystemet IRIS-T SLM som inte ens tyska försvarsmakten förfogar över. ”En ny epok i Ukrainas luftvärn har inletts”, jublade försvarsminister Oleksij Reznikov. Tyskland har tidigare redan levererat bandhaubitsen PzH 2000 och luftvärnskanonvagnen Gepard.

I topp ligger dock de amerikanska vapenleveranserna. Det senaste stödpaketet som tillkännagavs den 10 november uppgår till 400 miljoner dollar.

Sedan Ryssland invaderade Ukraina har USA gett militärt stöd på 18,6 miljarder dollar. USA har levererat bland annat 1600 luftvärnsrobotar Stinger, 8500 pansarvärnsrobotar Javelin, 142 haubitsar, 38 HIMARS, 8 markbaserade luftförsvarssystem NASAM, flera hundra pansarfordon, precisionsstyrd ammunition och 700 drönare Switchblade.

Samtidigt har Ukraina utvecklats till ett nav för militär teknik och cybersäkerhet. Investmentbank Goldman Sachs skriver efter ett möte med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i slutet av oktober att ett 30-tal nya tillverkare av drönare har etablerats. ”Alla uppköpare av försvarsmateriel är här”, framhåller bankens vice president John F. W. Rogers.

För även om kriget till stor del utkämpas med konventionella vapen så har artificiell intelligens, satellitövervakning, utvärdering av sociala medier och ett cyberkrig som utspelas i det fördolda haft en avgörande roll.

Enligt Microsofts vice ordförande Brad Smith rör det sig om en ”ny front i kriget”. De första granaterna i kriget avfyrades i cyberrymden.

– Och vi på Microsoft var de första som såg detta, sa han på i somras på en konferens i London.

Microsoft har liksom många andra teknikföretag arbetat bakom kulisserna i Ukraina, sa Brad Smith. Till företagen som har varit involverade hör Cisco, BitDefender, ESET, Google och Sophos, enligt en rapport från tankesmedjan Carnegie.

Samtidigt har Ukraina haft ett massivt stöd från nästan 500 000 frivilliga hackare och cyberkrigare, som samverkar i chattkanaler som Telegram och kallar sig IT Army of Ukraine."