Riksdagen röstar igenom förslaget, rörande den omtalade spionlagen. Endast Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstar emot förslaget.

De hade hellre sett att riksdagen vilandeförklarade omröstningen ett år.

I dag, onsdag, röstar riksdagen till att ändra i grundlagen. Eftersom förslaget, rörande den omtalade spionlagen, i vissa delar gäller ändringar i grundlagar krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna.

Det första beslutet om grundlagsförslaget togs den 6 april 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

Inför riksdagens andra omröstning i frågan har Konstitutionsutskottet rekommenderat riksdagen att säga ja till regeringens förslag till lagändringar och grundlagsändringar.

Lagförslagen innebär bland annat att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri kriminaliseras och förs in i brottsbalken.

Utskottet föreslår också att riksdagen säger ja till det vilande förslaget om ändringar i de två grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Ändringarna innebär bland annat att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri även blir kriminaliserat som tryck- och yttrandefrihetsbrott.

Lagändringarna innebär även begränsningar av meddelarfriheten och anskaffarfriheten, alltså rätten att meddela och anskaffa uppgifter för publicering i grundlagsskyddade medieformer.

Debatten innan röstningen

I debatten under onsdagen är det Sverigedemokraterna, SD, som är först ut. Lars Andersson säger bland annat att ”han inte ser detta som en inskränkning på yttrande- och tryckfriheten överhuvudtaget”.

Jan Riise, Miljöpartiet, uppger bland annat att MP röstade ja tidigare i år framförallt med avsikt att tappa till hål i spionerilagstiftningen, men att MP nu beslutat att rösta nej.

Han anser att det kan behövas en ny betänketid då det varit allt för bråttom att gå igenom detta. Han uppger bland annat att ”vi kan ju inte ha ett samhälle där media inte litar på lagstiftaren”. Han anser att det är rimligt med en vilandeförklaring.

På tisdagen lämnade Vänsterpartiet och Miljöpartiet in en begäran att lagförslagen ska vila i ett år. De hänvisar till att lagförslagen innebär begränsningar av meddelar- och anskaffarfriheten och därför behöver utredas noggrannare.

Även Erik Ottosson, Moderaterna, M, uppger att partiet kommer rösta ja för förslaget och att ”han har oerhört svårt att se de orosmoln som har tornat upp sig”.

Malin Björk, Centerpartiet, C, uppger att det finns en lucka i spionerilagstiftningen och därför kommer partiet rösta för förslaget. Malin Björk, som har arbetat som åklagare, uppger att det finns en risk att spioner kan använda våra medier men även bloggar för att sprida information.

På en replik från Vänsterpartiets Jessica Wetterling uppger Malin Björk att det inte är sannolikt att det kommer att ske avlyssning av journalister på grund av lagändringen och pekar på att det är en kedja av prövningar som måste ske för att detta ska kunna äga rum. ”En massavlyssning av journalister är en verklighetsfrämmande bild”, säger hon.

Gudrun Brunegård från Kristdemokraterna, KD, meddelar att partier röstar för bifall. Hon uppger samtidigt att det är viktigt att framhålla att en visselblåsare är skyddad av lagen.

Liberalernas Malin Danielsson uppger att lagens syfte är att förhindra att YGL utnyttjas av främmande makt. L ser ett behov av en ny lagstiftning.

”Spioner ska inte gå fria genom agera under journalistisk täckmantel”, säger hon. Hon uppger att partiet har under beredningen uppgett att förslaget ska genomlysas men att man inte fått gehör.

”Vår slutsats blir att med tanke på omvärldsläget som ändrats så finns det behov av att täcka till de luckor som finns i lagstiftningen.

Med det sagt så kvarstår våra farhågor”, säger Malin Danielsson och uppger även att partiet kommer följa detta för att se så att lagändringarna inte får några oönskade konsekvenser.

Hårt motstånd från mediebranschen

Lagförslaget har mött hårt motstånd från mediebranschen där kritiker varnar för att lagförslaget kan leda till att granskande journalistik tystnar då Säpo kan komma att utreda reportrar som publicerar sekretessbelagda uppgifter som skadar Sveriges förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation. Kritiker reagerar inte minst mot att det är ytterst luddigt hur lagen ska tillämpas i praktiken.

Enligt regeringen finns det luckor i den svenska spionerilagstiftningen som gör att känsliga uppgifter måste skyddas bättre, med tanke på internationella samarbeten som Nato eller FN. Regeringen vill alltså att brottet utlandsspioneri, obehörig befattning och vårdslöshet med hemlig uppgift införs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Detta innebär exempelvis att det blir straffbart att röja en uppgift som kan skada Sveriges förhållande till en annan stat eller mellanfolklig organisation.

Liberalerna och Vänsterpartiet gick emot förslaget i april men efter valet har L svängt och partiledaren Johan Pehrson har hänvisat till att omvärldsläget har förändrats kraftigt. Miljöpartiet uppger samtidigt att de kommer att rösta nej, och menar att förslaget är luddigt.

Yttrandefrihetsexperten om lagförslaget

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke uppger i en debattartikel i Svenska Dagbladet att tankegångarna i lagförslaget påminner om maktutövningen under 1800-talet då kungen på mycket lösa grunder kunde ”dra in utgivningsbeviset för tidningar om de bedömdes vådliga för säkerheten eller på annat sätt smädliga”.

Han pekar även på propositionen om en ny radio- och tv-lag 2019 då regeringen beklagade att det saknades en möjlighet att återkalla ett tillstånd för radio- och tv-sändningar ”vars innehåll utgör en fara för Sveriges säkerhet”.

Enligt det nu framlagda förslaget, som handlar om just en sådan möjlighet, behöver det inte ha uppstått en faktisk skada, utan återkallelse av tillstånd ska kunna ske om det förelegat ”en viss sannolikhet” för skada och att det är ”rimligt från objektiv synpunkt att förvänta” att det uppstår en risk för Sveriges säkerhet, uppger Funcke i SvD Debatt.

Han pekar även på att systemet med ansvarig utgivare kommer rundas då bedömningen även ska innefatta ägarförhållandena och vilka som finansierar innehållet.

Lagändringarna föreslås börja gälla 1 januari 2023.