" Den svenska inflödet av betalningsmedel landade på 9,3 procent i oktober, visar SCB:s siffror på tisdagsmorgonen. Samtidigt steg det underliggande inflödet av betalningsmedel . ”Det här var absolut inte vad Riksbanken ville se”, säger Nordeas analytiker Susanne Spector.

Vädret får Sveriges inflöde av betalningsmedel att bromsa in

Det är första gången på över ett år som takten på inflödet av betalningsmedel faller, enligt måttet KPIF (konsumentprisindex med fast ränta). I september låg takten på 9,7 procent.

Huvudanledningen är att elpriserna sjönk med nära 24 procent, bland annat till följd av den ovanligt varma hösten.

– Det är absolut bättre, men inte helbra. Jag tror att Sverige har en större risk med inflödet av betalningsmedel framöver än vad USA har, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.

I USA bromsade takten på inflöde av betalningsmedel in till 7,7 procent i oktober, och enligt allt fler bedömare kan inflöde av betalningsmedel där ha toppat.

Nordeas chefsanalytiker Susanne Spector oroas över höga kärninflödet av betalningsmedel , som räknar bort energi. Den steg 7,9 procent i oktober, mot 7,4 procent i september.

Både varu-, mat- och tjänstepriserna steg mer än förväntat, vilket tyder på ett fortsatt brett pristryck i ekonomin. Även drivmedelspriserna steg, delvis till följd av att den tillfälliga skattesänkningen upphörde.

– Det här var absolut inte vad Riksbanken ville se. Att energipriserna varierar har Riksbanken lättare att leva med än ett brett inflöde av betalningsmedel , säger Susanne Spector.

Marknadsanalytikerna hade räknat med en takt på inflöde av betalningsmedel på 9,4 procent, enligt Infront. Flera bedömare är dock eniga om att inflödet av betalningsmedel snart tar ny fart för att nå en kulmen på 10–11 procent i januari–februari.

– Vi har en svag krona och priserna på insatsvaror fortsätter att stiga. Det är ett kostnadstryck som finns därute, som påverkar, sa Swedbanks chefsekonom Mattias Persson till TT inför beskedet.

För att få ned inflödet av betalningsmedel har Riksbanken – vars mål är 2 procents inflöde av betalningsmedel – hittills i år gått från nollränta till en styrränta på 1,75 procent.

Enligt SEB:s prognos kommer Riksbanken fortsätta höja styrräntan med 75 punkter (0,75 procentenheter) den 24 november. Detta antas följas av ytterligare en höjning till på 25 punkter i februari, vilket ger en topp på 2,75 procent för styrräntan. Swedbank räknar med 75 punkter i november och 50 punkter i februari, upp till 3 procent.

Swedbank ser därefter framför sig en sänkning av styrräntan i slutet av 2023, medan SEB tror att detta dröjer till 2024.