Mannen tros vara den första ”sovande agenten” som upptäckts i Norden – men långt i från den enda som finns.

– Det är omfattande, säger Gabriel Wernstedt på Säpo, om underrättelsehotet mot Sverige.

Mannen, som är drygt 35 år gammal, anses utgöra ”ett allvarligt hot” mot Norges nationella säkerhet. Han tros vara den första så kallade ”sovande agenten”, eller illegallisten, som har upptäckts i Norden.

– Det är ovanligt att illegallister grips. De har i regel flera års utbildning i hur man håller sig dold och är därför svåra att komma åt. Vad jag har förstått verkar han ha varit aktiv i ungefär ett år, säger Tony Ingesson som forskar på underrättelseanalys vid Lunds universitet.

En möjlighet är att mannen har fungerat som kontaktperson åt andra ryska spioner. Gripandet skedde efter att ett flertal ryssar häktats i Norge misstänkta för drönarflygning framför allt i norr, nära den ryska gränsen.

– Skulle de skicka någon från ambassaden hade den troligen haft någon sorts bevakning på sig. Risken då är att bevakningen leder till att man upptäcker de andra typerna också, säger Tony Ingesson.

Så kallade ”sovande agenter” finns enligt Säkerhetspolisen även i Sverige.

– Det förekommer att underrättelseofficierare arbetar under täckmantel av annat yrke. Oftast är det en diplomatisk täckmantel men det kan också vara andra yrken, säger Gabriel Wernstedt, pressekreterare på Säkerhetspolisen.

Fakta. ”Sovande spionen” i Norge

● Har påstått sig vara brasiliansk akademiker men pekas av norsk säkerhetstjänst ut som rysk agent.

● Uppges vara 37 år och greps i Tromsø i måndags.

● Har bland annat arbetat med en grupp forskare som analyserar hybridkrig och metoder som cyberattacker och desinformationskampanjer. Beskrivs av kolleger som ”nyfiken” och ”lättanpassad”

● Är just nu häktad i Tromsø och hotas av utvisning. Förnekar att han arbetat för Ryssland.

Läs mer: ”Brasilianske forskaren” i Norge visade sig vara rysk spion

Hotet från spioner tros ha ökat i Europa under det senaste decenniet. En studie som Michael Jonsson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI och analytikern Jakob Gustafsson publicerade i maj, visar att Ryssland ligger bakom den stora majoriteten av alla spionfall i Europa. Säkerhetstjänsten bedömer att var tredje rysk diplomat i Sverige är underrättelseofficer.

– Ryssland har en lång historia av underrättelseinhämtning mot Europa då det är både strategiskt och politiskt i deras närområde. Ryssland har också ägnat sig åt industrispionage och då är Europa en lämplig måltavla, säger Tony Ingesson.

Rekryteringen av nya spioner kan gå till på olika sätt. Det vanligaste är att man med hjälp av underrättelseofficerare rekryterar personer på plats som inledningsvis förmedlar mer eller mindre oskyldig information. Relativt okomplicerat och en metod som används av framför allt större länder, säger Tony Ingesson.

Underrättelseofficeren väljer ut en måltavla och identifierar vad som driver den. Pengar förekommer ofta men behöver inte vara den huvudsakliga drivkraften.

– Det skapar en känsla av skyldighet och gör det svårt att trassla sig ur sen. Missnöje är inte sällan en viktig drivkraft – man känner sig inte uppskattad och får inte den bekräftelsen man tycker att man förtjänar. Man bygger en relation.

Fakta. Tre svenska spioner

Stig Bergling (1937–2015)

Gjorde värnplikt som kustjägare och utbildade sig till reservofficer. Arbetade sedan som polis på Östermalmspolisen i Stockolm. Fick 1969 en tjänst vid säkerhetspolisens spaningsrotel och fortsatte därifrån till Försvarsstabens säkerhetsavdelning.

Spionerade för Sovjetunionens räkning och lämnade ut hemliga dokument om försvarsanläggningar. Greps 1979 av israeliska säkerhetstjänsten och dömdes till livstids fängelse. 1987 rymde Bergling till Moskva under en permission. Han återvände till Sverige 1994 och fängslades i ytterligare tre år. Berling dog 2015 i Stockholm.

Stig Wennerström 1906–2006

Var överste i flygvapnet och spionerade för Sovjetunionen i 15 år. Wennerström lämnade ut uppgifter om det svenska försvaret till den sovjetiska underrättelsetjänsten fram till gripandet den 25 juni 1963. Han fick kodnamnet ”Örnen” och för att gripa honom värvade säkerhetstjänsten hans städhjälp. Wennerström dömdes till livstids fängelse som sedan tidsbestämdes till 20 års fängelse. Han beviljades villkorlig frigivning efter halva strafftiden. 2006 avled han 99 år gammal.

Bertil Ströberg 1932–2012

Greps 1983 och dömdes av en oenig domstol till sex års fängelse för grovt spioneri för Polens räkning. Detta efter att den polska ambassaden i Stockholm fått ett brev där de erbjöds köpa hemlig information om det svenska flygvapnet, undertecknat Bertil Strömberg.

Strömberg nekade till anklagelserna hävdade att han blivit utsatt för en konspiration. Han dömdes till sex års fängelse. Bertil Ströberg tog värvning som 17-åring och fortsatte in på officersbanan. Han var senare chef för flygstabens sambandscentral.

Källa: Försvarsmakten

Visa mindre

En underrättelseofficer har diplomatskydd och är skyddad från att åtalas för brott. Regeringen kan förklara en utländsk underrättelseofficer icke önskvärd, persona non grata, vilket i praktiken innebär utvisning. Den som rekryteras tar ofta betydligt större risker. Här kan det bli frågan om långa fängelsestraff.

Stig Bergling, en av Sveriges mest omskrivna spioner, dömdes 1979 till livstids fängelse för grovt spioneri. Bergling har för Sovjetunionens räkning lämnat ut information om Sveriges försvarsanläggningar, kustartilleribefästningar och mobiliseringsförråd.

Illegallister, som det tycks vara frågan om i det norska fallet, är någonting annat. En illegallist rekryteras och tränas i sitt hemland innan de skickas iväg. De kan exempelvis ha bakgrund i militären. I Ryssland tränas en illegallist normalt i minst två år, enligt Tony Ingesson.

Arbetet är högspecialiserat och det är för en illegallist viktigt att inte ta för stora risker.

– Chapmanringen som greps i USA 2010 hade i princip i uppgift att bara skapa förbindelser med människor som hade jobb i politiska kretsar, säger Tony Ingesson.

Han syftar på den spionhärva som 2010 nystades upp i USA. Av sammanlagt tolv ryska medborgare som greps erkände tio av dem i amerikansk domstol att de arbetade som agenter. Sju av dem hade bott under falsk identitet i USA. Den elfte som greps gjorde det på Cypern, där han släpptes mot borgen och försvann. Nästan en månad senare greps en tolfte person, som då omedelbart ska ha deporterats till Ryssland. Senare genomfördes en fångutväxling med Ryssland, där tio ryska agenter byttes mot fyra amerikanska.

Ett annat exempel på en illegallist är den ryska spion som i somras stoppades av Nederländerna från att infiltrera den internationella brottmålsdomstolen ICC i Haag. Mannen använde en brasiliansk identitet och utgav sig för att vara praktikant. I själva verket var han anställd av den ryska militära underrättelsetjänsten GRU.

– Illegallist är en typ av karriär. Lönen kan vara bra, men det är inte några svindlande summor. Helst ska illegallisten drivas av andra saker så som prestige och äventyrslust, säger Tony Ingesson.

Underrättelsehotet mot Sverige bedöms av Säkerhetspolisen som omfattande. Sverige har en högteknologisk industri och är ett politiskt intressant land som har en intressant geografisk placering. I Sverige också personer som andra länder är intresserade av att kartlägga och i vissa fall hota, enligt Säpo. Ryssland, Kina och Iran tillhör de länder som är ”extra framträdande” för underrättelsehotet.

Säpo vill inte kommentera huruvida den Natoansökan som Sverige och Finland har lämnat in påverkar underrättelsehotet mot Sverige. Det krig som pågår i Ukraina är i första hand orsaken till att det säkerhetspolitiska läget i Europa allvarligt har försämrats.