Regeringen kan tvingas skriva till riksdagen i vår och förklara varför den offentliga skulden har blivit för låg. Något finansministern också kan komma att frågas ut om i finansutskottet, eftersom skulden bryter mot regelverket.

Budgeten som presenterades på tisdagen innebär att Sveriges offentliga skuld hamnar på 29,5 procent. Det gör den för låg, enligt regelverket för finanspolitiken.

Så här ser reglerna nämligen ut. I dessa har ett så kallat skuldankare satts till 35 procent av storleken på ekonomin, mätt i BNP. Bakgrunden är att man varken vill att staten ska få för stor eller för liten skuld. En för stor skuld innebär att man lånar för mycket och riskerar att ta för stora risker. En för liten skuld kan istället indikera att det investeras för lite i landet som kan få ekonomin att växa på sikt.

Tvingas förklara sig

Om denna skuld avviker från skuldankaret med mer än 5 procent av BNP, som nu, enligt utfallet i nationalräkenskaperna för det föregående året eller enligt prognoserna för det innevarande året eller budgetåret i den ekonomiska vårpropositionen, ska regeringen lämna en skrivelse till riksdagen samtidigt som den ekonomiska vårpropositionen lämnas.

I skrivelsen ska regeringen redogöra för vad som orsakat avvikelsen och hur regeringen kommer att hantera den. En sådan skrivelse kommer att behandlas i finansutskottet, som kan besluta om en offentlig utfrågning av finansministern om skuldsituationen.