Att systemen har utsatts för Hackningsattacker trots att de inte får vara anslutna till Internet, det är så dumt att klockarna tar time-out... stannar.

" Bilden av att hela demokratin står på spel har reproducerats i tidningarna. Nyanseranden har fått lite utrymme. En stor del av analyserna har i takt med att opinionsundersökningarna pekat åt Republikanernas favör skuldbelagt väljarna mer än Demokraterna.

Att förenklat säga att väljarna bryr sig mer om pengar än värderingar är att misstänkliggöra deras moral och missförstå deras bevekelsegrund.

Det stämmer att inflationen för vanliga, icke-priviligerade amerikaner är mer än ett samtalsämne vid middagsbordet. Den är verklig. Plånboksfrågorna är viktiga.

Samma sak med kriminaliteten. Vissa amerikanska dagstidningar skrev så sent som på valdagen att det är ”rubrikerna” som fått väljarna att frukta brottsligheten. Men invånare i amerikanska storstäder behöver inte läsa tidningen för att se kriminalitet som ett problem och sätta trygghet högt på priolistan. Prata med amerikaner på gatan i New York, Los Angeles, Chicago, Portland, San Francisco, Seattle och de ger sina egna exempel på varför.

Det stämmer inte heller att väljarna inte bryr sig om värderingsfrågor. Frågan är bara vilka. På valdagen visade sig abortfrågan, till Demokraternas lycka, hamna högre på agendan än den gjort i opinionsmätningarna inför. Men upptagenhet kring värderingsfrågor, som den om vikten av en hälsosam demokrati, innebär inte per automatik en röst på Demokraterna. Det beror på vem du frågar.

En klassiskt amerikansk värdering är förresten uppriktighet.

De demokrater som försökt vara uppriktiga med hur saker ser ut har dock kritiserats. New Yorks demokratiska borgmästare Eric Adams har till exempel anklagats för att vara dystopisk när han omtalat kriminaliteten i New York som ett stort problem.

Partiets taktik har hela tiden varit att behålla optimismen utåt.

Så sent som på valdagen sa talmannen Nancy Pelosi att hon trodde att hennes parti skulle överraska.

Problemet är att trovärdigheten försvinner när överraskningen uteblir.

Demokraterna har en oangenäm tid av självrannsakan framför sig. En eftervalsanalys av svidande frågor av sorten: Har vi tappat kontakten med väljarna? Har vi svikit dem genom att ignorera de frågor de finner viktigast? Har Biden agerat som den president för både demokrater och republikaner han svor att han skulle vara? Var valresultatet lika mycket ett hot mot demokratin som ett hot mot oss?

Provocerande frågor som ändå förtjänas att ställas.

Majoriteten av de republikanska kandidaterna i mellanårsvalet förnekar eller ifrågasätter valresultatet 2020. Ett förhållande som Demokraterna med rätta låter varningsklockorna ringa kring.

Men att framställa det som att hundratals republikanska kandidater tror på omfattande valfusk och det egna partiet är demokratins fanbärare är ingen lätt väg framåt. Speciellt inte mot bakgrund av att också demokratiska makthavare ifrågasatt valresultat och system och principer som burit den amerikanska demokratin i sekler. Valsäkerheten är dessutom en fråga som många väljare tar på allvar utan att för den skull köpa allt Trump påstår. Att avfärda dessa väljare som valförnekare hjälper inte långt. På samma sätt som det inte hjälper att byta samtalsämne när väljarna tar upp saker man egentligen inte vill prata om.

Om Demokraterna inte inser detta kommer det bli svårt för dem att återvinna väljarnas förtroende.

Florida tjänar som avskräckande exempel för Demokraterna.

Ron DeSantis återvaldes inte bara som delstatens guvernör utan knep också distrikten Miami-Dade och Palm beach, som historiskt varit säkra demokratiska fästen.

Amerikaner som aldrig hade kunnat tänka sig att rösta republikanskt tidigare gjorde det nu."