Handelsbanken brukar skryta med att de har en starkare ekonomisk ställning än de andra bankerna, och att Handelsbanken inte har behövt något statligt stöd.

Men ansedda finansbloggen Zerohedge.com skriver nu att Handelsbanken var en av de 35 icke-amerikanska banker som fick del av amerikanska centralbanken Federal Reserves stöd under finanskrisen.

I bloggen listas de 35 bankerna som var mottagare av stöd enligt det så kallade CPFF-programmet.

Schweiziska banken UBS, belgiska Dexia samt franska BNP-Paribas beskrivs som de banker som mottog mest av det stödprogrammet.

Men på en tiondeplats på listan kommer faktiskt Handelsbanken, och ser enligt ett stapeldiagram ut att ha fått kring 6 miljarder dollar i stöd via programmet.

Zerohedge skriver att många trott att Federal Reserve (”Fed”) bara gav stöd utanför USA via så kallade valutaswappar med utländska centralbanker som i sin tur därigenom gav stöd åt banker i sina respektive länder.

”Men det visar sig att det bara är halva sanningen”, skriver Zerohedge som menar att Fed även vidtog andra stödåtgärder genom att tillhandahålla 350 miljarder dollar i kortfristig utlåning exklusivt till 35 utomamerikanska banker med UBS, Dexia och BNP-Paribas som största mottagare.

Zerohedge skriver att eftersom stödet gavs i form av ”ultrakortfristiga” kommersiella papper så var det i praktiken detsamma som kontantfinansiering.

Stödet pågick från oktober 2008 till augusti 2009 och omfattade enligt Zerohedge 350 miljarder dollar av de amerikanska skattebetalarnas pengar, ”för att rädda 35 utländska banker”.

Financial Times har även skrivit om Feds stödpaket för utländska banker, och skriver att europeiska banker tog en stor del av Feds stöd.

Feds totala stöd under hela finanskrisen beräknas nu till 3300 miljarder dollar, och att en del av det gick till utländska banker visar hur pass global finansmarknaden har blivit skriver FT.

De nya uppgifterna om att även utländska banker som brittiska Barclays, schweiziska UBS och belgiska Dexia fick del av stödet, kan enligt tidningen irritera den amerikanska allmänheten ännu mer.

Redan tidigare har känslor rörts upp i USA över Feds generösa stöd till de amerikanska bankerna.

Amerikanska senatorn Bernie Sanders (partioberoende) är en av kritikerna till Feds agerande.

– Vi talar om enorma belopp som har gått till att rädda utländska banker. Har amerikanska centralbanken blivit världens centralbank? frågar han sig enligt FT.

Barclays kom fyra bland de banker som enligt Zerohedge deltagit i CPFF-programmet, men FT skriver att Barclays var den bank som totalt sett deltog mest i stödprogrammet TAF och lånade 232 miljarder dollar inom ramen för det.

TAF står för Term Auction Facility.

CPFF står för Commercial Paper Funding Facility, och var Feds köp av illikvida kortfristiga lån enligt FT.

UBS var totalt sett den största användaren av CPFF-programmet, medan amerikanska försäkringsbolaget AIG var tvåa skriver tidningen.

Inkluderar man både amerikanska och europeiska banker som deltog i CPFF, var fem banker europeiska enligt FT.

Banker som Barclays och RBS säger nu att de har återbetalat eller inte längre använder stöd de fått från Fed.

Realtid.se får tag på aktieanalytikern Kimmo Rämä på finska aktiemäklarfirman Evli Bank. Han bevakar Handelsbanken-aktien.

Har du hört om att Handelsbanken är med på den här listan?

– Det är första gången jag hör talas om det. Jag har inte sett några kommentarer kring det på Reuters eller så, säger han.

– Jag kan se att Handelsbanken är med på listan, men banken var inte bland de översta bankerna på listan.

– Handelsbanken har en mycket konservativ profil och en enorm likviditetsbuffert, så mot den bakgrunden låter det överraskande.

Vad har du för rekommendation för Handelsbanken-aktien?

– Vi har haft en försiktig inställning sedan ganska länge, så vår rekommendation för aktien är ”reducera”.

Är det för att Handelsbankens aktie är högt värderad?

– Ja, det är en väldigt krävande värderingsnivå på aktien.

Handelsbankens aktie handlas under torsdagen kring 210-220 kronor, vilket är i linje med var Rämä med sin riktkurs (217 kronor) anser att aktien är värd

– Vi har svårt att se någon riktig uppsida i Handelsbanken, eftersom den bedriver sin verksamhet väldigt försiktigt.

– Även under bankens senaste rapportpresentation sa de att de avser fortsätta med en sådan försiktig strategi tills vidare också.

Handelsbanken själv talar om sina framgångar genom expansion i Storbritannien.

– Jag är lite försiktig med att dra alltför stora växlar på den satsningen.

– Storbritannien är en väldigt konkurrensutsatt marknad för banker.

– Handelsbanken klarar sig mycket bra där, men jag räknar inte att det ska ge några stora effekter på kort sikt.

En uppgift är att Handelsbanken sålt kortfristiga företagslån till en så kallad SPV (Special Purpose Vehicle) som Federal Reserve satt upp, och att det är därför Handelsbanken är med på listan.

Realtid.se har sökt Handelsbanken för kommentarer.

Handelsbanken kom alltså tia på ovannämnda lista. Inga andra svenska banker är med, men däremot Danske Bank dyker upp som sjua för att ha använt kring 15 miljarder dollar av stödet.

Realtid.se söker Danske Bank för kommentarer till det.

Enligt vad Realtid.se erfar stämmer det att Danske Bank deltog i Feds ”commercial paper”-program (CPFF-programmet) som Fed även gett information om nu.

Som man kan se av den informationen har många banker deltagit i det programmet i mer eller mindre utsträckning, även Handelsbanken.

Danske använde programmet tre gånger precis i början av programmets period.

Det var ett sätt att enkelt få tillgång till dollarlikviditet i ett läge då dollarmarknaden ”fryste”.

Danske självt hade inga problem med sin likviditetssituation, men deltagandet i Fed-programmet kan betraktas som en slags ”försäkring” för att vara säker på att få likviditet.

Det finns även uppgifter om att SEB och Nordea fått stöd av Federal Reserve inom ramen för TAF-programmet, varav 8,9 miljarder dollar till SEB.

Uppgifterna om att Danske Bank skulle fått del av 15 miljarder dollar genom CPFF-programmet stämmer inte.

Den korrekta nivån ska vara 5,5 miljarder dollar, vilket framgår av Feds eget spreadsheet.

Där står det även att siffran för Handelsbanken var 5,9 miljarder dollar.

Att Danske Bank fick del av stödet innebär inte att banken var i kris.

Danske Banks likviditetsmått låg vid den tidpunkten på godkända nivåer.

Men i en situation där likviditet och dollarmarknaden blev allt svårare, deltog Danske i CPFF-försäkringen för att få så fördelaktig finansiering som möjligt.

Om Danske inte hade fått stödet från Fed inom ramen för CPFF, så hade Danske kunnat få finansieringen det på annat håll.

Så det var inte så att Danske skulle fått problem utan Fed-stödet, och det var bara tre gånger som Danske använde CPFF-stödet.

Federal Reserve Bank of New York har skrivit om CPFF i en särskild del av Feds hemsida