" – Nya personer kommer till Sverige medan andra åker härifrån efter att ha förhörts och vi får kontakt med andra personer genom dem. Det flyter in ny information i utredningen.

Finns det någon misstänkt person i nuläget?

– Nej, det gör det inte. Grundidén med den här typen av så kallade strukturella förundersökningar är inte heller i första hand att ha en utpekad misstänkt i den utredningen. Om det uppkommer misstankar mot en person i utredningen så bryts de ut till en egen utredning.

– I stället handlar det om att, inom ramen för en förundersökning, kunna hålla förhör och använda oss av andra utredningsåtgärder i syfte att säkra information för egna eller andra länders utredningar.

– Det är ett arbetssätt som har uppkommit efter lärdomarna från det forna Jugoslavien och Rwanda. Då hade det varit av stort värde om någon hade säkrat uppgifterna när de var färska och inte 24 år senare…

Är det alltså ett nytt sätt att arbeta på?

– Ja, i viss mån. Vi har gjort samma sak när det gäller Syrien sedan år 2016. Det har visat sig vara mycket produktivt och värdefullt för både oss och våra internationella samarbetspartners.

– Att arbeta så här gagnar alla när det gäller både effektivitet och rättssäkerhet och oavsett om det slutar med att vi använder bevisningen i svensk domstol eller delar med oss av den till andra länder.

Hur bedömer du möjligheten till lagföring i Sverige för krigsförbrytelser från Ukraina?

– Det är väldigt svårt att säga men det är i vart fall inte uteslutet att vi över tid skulle kunna få information som kan leda till att vi kan starta en separat förundersökning mot en misstänkt person för konkreta gärningar. Det har vi ju gjort när det gäller till exempel Syrien."