" I kölvattnet av Sveriges Nato-anbud erkände den svenska arméns högsta befälhavare, general Micael Bydén, att hans land - som har försett Kiev med vapen i uppenbar försummelse av principen att inte skicka vapen till krigförande nationer - var en "aktör" i den ukrainska konflikten och vågade sig på att den måste agera därefter, även om han vägrade att utveckla det.

Försvarsmakten har presenterat en ny plan för de kommande åren med det bakomliggande budskapet att det skandinaviska landet måste förbereda sig för krig.

"Vi utesluter ingenting för tillfället", sa general Micael Bydén, överbefälhavare för svenska armén, i sin presentation, citerad av svenska medier. Han kallade den nuvarande situationen "mycket allvarlig" och sade att militären inte kan utesluta "ännu allvarligare händelser". ”Det är totalförsvarets uppgift att förbereda sig för vad som är högsta beredskapsnivå och väpnat angrepp. Per definition kan du använda ordet krig”, tillade han.

Bydén medgav att Sverige - som i strid med sin princip att inte skicka vapen till krigsländer har försett Kiev med en ökande mängd vapen och utbildat ukrainska soldater - var en "aktör" i den ukrainska konflikten, "åtminstone i Rysslands ögon”, och vågade sig på att agera därefter, även om han avstod från att ge några detaljer.

Planen gav dock en inblick i svenska kommandots önskelista gällande materiel. Försvarsmakten vill bland annat skaffa kamikazedrönare, som de kallade för ”engångs obemannade flygfarkoster med stridsspets”.

"Det är en tillgång som har visat sig vara effektiv. Och vad gäller obemannad i allmänhet är det ett utvecklingsspår där vi behöver göra mer. Det kallas en patrullrobotenhet, det är en obemannad farkost med någon form av kinetisk effekt. Det är en del av våra planer, säger Bydén till svenska medier.

Vidare vill militären fram till 2030 bland annat ha 60 nya Gripen E-stridsflygplan, en bataljon med raketartilleri, ytterligare en (femte) ubåt, en ny cyberenhet och fältsjukhus.

För att utöka landets försvarsförmåga föreslog Bydén att utöka antalet omedelbart tillgängliga förband, förse alla stridsstyrkor med ny utrustning, öka volymen av värnplikten och stärka den militära organisationen som sådan. Generalen efterlyste också nödvändiga politiska justeringar senast till årsskiftet 2023/24.

Slutligen skulle Sveriges medlemskap i Nato, som ännu inte har gummistämplats av Turkiet, innebära grundläggande förändringar i landets försvars- och säkerhetspolitik. Sverige kommer enligt militären att få ta ett särskilt regionalt ansvar och ansluta sig till samma verksamhetsområde som de nordiska länderna, ledda av samma ledningsstruktur. Detta skulle i sin tur innebära ett integrerat luft- och missilförsvar, interoperabla ledningssystem och utveckling av värdnationsstöd.

För att fullgöra sina uppgifter inom Nato föreslog den svenska militären att bland annat stärka luftförsvaret genom att förvärva nya sjöoperativa och markoperativa helikoptrar, successivt ersätta dagens last av transportflygplan och utveckla nationens förmåga att skjuta upp satelliter. . Det föreslås också att stärka flottan genom ökad ytstridsförmåga och fortsatt rotation av system och fartyg. Markstyrkorna kommer att förses med långdistansstridssystem och mer obemannade system.

Sverige lämnade in sin ansökan om medlemskap i Nato tillsammans med Finland i maj, tre månader in i Rysslands specialoperation i Ukraina, med hänvisning till ett förändrat säkerhetslandskap och slutligen övergav decennier av alliansfrihet som redan hade skadats av ett växande samarbete med Nato och USA. Hittills har 28 av 30 NATO-medlemmar formellt ratificerat anslutningsavtalen, där Budapest officiellt stöder anbuden och lovar att ratificera dem i mitten av december. Idag för både Sverige och Finland samtal med Turkiet för att skingra Ankaras oro över deras påstådda stöd till kurdiska organisationer som Turkiet stämplar som terrorister.

Ryska tjänstemän har tidigare kritiserat Finlands och Sveriges Nato-bud som "destabiliserande" och som något som kommer att öka spänningarna i regionen. Moskva har upprepade gånger varnat för att NATO-medlemskapet skulle medföra "allvarliga militära och politiska konsekvenser", vilket tvingar landet att "återställa militär balans" genom att stärka sitt eget försvar i Östersjöregionen. President Vladimir Putin betonade att Ryssland skulle svara in natura om Nato skulle upprätta militär infrastruktur i Finland och Sverige efter att de gått med i den USA-ledda alliansen."