Utredning vill se hemliga tvångsmedel i preventivt syfte – advokat kritisk

Regeringens utredare, den tidigare lagmannen Inger Söderholm, föreslår en utökning av möjligheten till hemlig tvångsmedelsanvändning i preventivt syfte.

Det meddelade hon under en pressträff under måndagsförmiddagen.

– Detta är ingenting som är främmande för en europeisk rättsstat, säger hon under pressträffen.

Utredningen har pågått i strax ett år och letts av den tidigare lagmannen Inger Söderholm.

Under pressträffen meddelade hon att utredningen kommit fram till att det finns ett behov av en utökning av möjligheterna till hemlig tvångsmedelsanvändning i preventivt syfte.

Detta för att förhindra den allvarligaste brotts­lig­heten som begås inom krimi­nella nätverk.

Som motivering pekade hon bland annat på betydelsen av tillgång till information i ett tidigt skede, teknikutvecklingen och ”nya kommunikationsvägar”.

Ska krävas domstolsbeslut

Utredningen har tagit fram en brottskatalog där man räknar upp de brott som ska omfattas av möjligheten till hemlig tvångsmedelsanvändning i preventivt syfte.

Det rör sig om allvarlig brottslighet med tydlig koppling till kriminella nätverk i form av mord, människorov, sprängningsbrott, grova vapen- och narkotikabrott samt olovlig hantering av explosiva varor.

Den brottskatalogen, samt ett antal nya paragrafer, ska föras in i den nuvarande preventivlagen.

Samma kvalifikationskrav som idag finns i preventivlagen ska gälla även inom det utökade området och det krävs alltså att det finns en ”konkret risk för att viss allvarlig brottslig verk­sam­het kommer att utövas”.

Det ska krävas ett domstolsbeslut på begäran av åklagare och samtliga svenska tingsrätter ska ha möjlighet att fatta beslut i frågan.

Inte främmande för europeisk rättsstat

Söderholm lyfte frågan om integritet och konstaterade att det visserligen finns risker då den utökade möjligheten riskerar intrång i enskildas personliga integritet, men konstaterade samtidigt att det innebär ett skydd för enskildas personliga integritet då staten får bättre möjligheter att skydda medborgarna mot brott.

Hon pekade också på att man tagit kontakt med andra länder och frågat hur de använder sig av liknande åtgärder.

– Detta är ingenting som är främmande för en europeisk rättsstat, säger hon under pressträffen.

Utredningen föreslår att den nya lagstiftningen ska införas i januari 2024 och tidsbegränsat till en femåraperiod i syfte att skapa möjlighet för utvärdering.

Den nye justitieministern Gunnar Strömmer (M) säger sig vara nöjd med utredningens slutsatser.

– Det är ett väldigt tillfredsställande resultat sett till mina utgångspunkter, säger han under pressträffen.

Advokatexpert kritisk

Advokaten Sargon De Basso, som agerat expert i utredningen för Advokatsamfundets räkning, skriver i ett särskilt yttrande att han är kritisk till införandet.

”Mot bakgrund av att det inte föreligger ett klart och tydligt behov av preventiva tvångsmedel och att den tilltänkta effektiviteten är osäker, samt att åtgärderna utgör ett stort integritetsintrång för en- skilda, är min bedömning att det inte är proportionerligt att införa preventiva tvångsmedel.

Det kan i vart fall inte anses motiverat att utvidga brottskatalogen med brottslig verksamhet som avser annat än allvarliga brott mot liv och hälsa”, skriver han.

Sammantaget förordar han att lagstiftaren i första hand inte utvidgar preventivlagens tillämpningsområde och i andra hand att brottskatalogen kraftig begränsas till att endast avse mord.