" – Jag tycker att tidningar är det häftigaste vi har här. Dels kan man se tydligt hur tiderna förändrats, hur man såg på saker och ting, säger Mikael Andersson, och fortsätter:

– Om man till exempel tittar på hur vi skrev om Tyskland på tidigt 1930-tal var det ganska positivt vilket såklart ändrades när vi fick facit i hand efter 1945. Vi kan också se hur man beskrev personer i de riktigt gamla tidningarna med ett språk som nästan skulle vara straffbart i dag.

En annan kittlande faktor är att det är just i lilla Fränsta som en så stor del av historien, och gör den framtidssäkrad och mer lättåtkomlig och sökbar för kommande generationer."

Hösten 2017 framförde Mikael Andersson sina tankar om en större ombyggnation vid Riksarkivet Fränsta.

Fem år senare är målsnöret nått och de nya lokalerna redo för invigning.

– Jag är mer än nöjd med slutresultatet, säger enhetschef Mikael Andersson.

Enhetschef Mikael Andersson kan efter fem års väntan öppna dörren till Riksarkivets nyrenoverade och utbyggda lokaler i Fränsta.

Det har gått över trettio år sedan Riksarkivet startade upp sin verksamhet i Fränsta, då under namnet MKC. En storsatsning på att konvertera skrivna dokument till digitalt format, och där man under de senaste åren utfört arbetet parallellt med en omfattande ombyggnation och utbyggnad.

– Oktober 2017 tog jag första kontakten med Åfa (fastighetsägaren, reds anm.) om det här så det har tagit lite tid, men jag är mer än nöjd med slutresultatet, säger enhetschef Mikael Andersson med ett dygn kvar till den officiella invigningen av de nya lokalerna.

Det som hänt sedan bygget väl kom i gång (se historik i slutet av artikeln) är att annexet byggts om och blivit hemvist för alla kontor, medan huvudbyggnaden numera är helt är dedikerad till produktion.

– Vi har även byggt ut inlastningsdelen och utökat våran arkivkapacitet. Det var inte med i ursprungsplanen, men kom med i princip direkt när vi började prata med Åfa om det här projektet, berättar Mikael Andersson.

Ny är också den gångpassage som förbinder de båda byggnaderna, liksom den väg som löper väster om lokalerna. Allt för att skapa en så effektiv och flexibel logistik som möjligt utifrån dagens behov och förutsättningar.

– När jag började här 2003 så hade vi två uppdragsgivare och tre typer av maskiner. I år har vi haft 63 olika uppdragsgivare och en mängd olika maskiner, så vi behövde helt enkelt möjligheten att göra flexiblare anpassningar, säger Mikael Andersson.

– Sedan har vi även fått ökade säkerhetskrav på oss, vilket också har inneburit att vi behövt göra vissa förändringar, tillägger han.

I gångpassagen mellan de båda byggnaderna så finns flera sittplatser som går att använda både för vila och enklare möten.

I kontorsdelen finns även en ny matsal med variarenade sittmöjligheter.

Bild: Mikael Engström

Mot öster har en altan byggts ut för att kunna användas under soligare (och varmare) dagar.

Bild: Mikael Engström

Genom åren har allt från kyrkböcker till lantmäterihandlingar digitiserats i Fränsta, och just nu är det Kungliga biblioteket som är den största uppdragsgivaren.

– Vi håller på att digitisera alla deras dagstidningar före 1906, bland annat de tidigaste exemplaren av Sundsvall Tidning, säger Mikael Andersson.

Läs också (från 2019): MKC Fränsta skriver tidningshistoria – ska göra alla svenska dagstidningar från 1700- och 1800-talet digitala

Jag tycker att tidningar är det häftigaste vi har här

Av de cirka 330 miljoner bilder som har producerats i Fränsta så är det just också tidningar som Mikael fascineras av mest.

– Jag tycker att tidningar är det häftigaste vi har här. Dels kan man se tydligt hur tiderna förändrats, hur man såg på saker och ting, säger Mikael Andersson, och fortsätter:

– Om man till exempel tittar på hur vi skrev om Tyskland på tidigt 1930-tal var det ganska positivt vilket såklart ändrades när vi fick facit i hand efter 1945. Vi kan också se hur man beskrev personer i de riktigt gamla tidningarna med ett språk som nästan skulle vara straffbart i dag.

En annan kittlande faktor är att det är just i lilla Fränsta som en så stor del av historien, och gör den framtidssäkrad och mer lättåtkomlig och sökbar för kommande generationer.

"Det är häftigt med de möjligheterna man får att söka i materialet", säger Mikael Andersson.

– Det kanske man inte tänker på, att det är vi i Fränsta som skapar det här avtrycket. För operatörerna som sitter här och trycker på lite olika knappar kanske det inte är tydligt vad de gör, men de bidrar till att det här är möjligt. Det är häftigt, säger Mikael Andersson.

Häftigt skulle det också vara om förslaget till nationell biblioteksstrategi blir verklighet, då det med hög sannolikhet skulle skapa fler jobb i Fränsta.

I dag arbetar strax över sextio personer vid Riksarkivet Fränsta, en numerär som skulle växa om positiva beslut fattas kring återstartsutredningen eller den föreslagna biblioteksstrategin.

Samma sak med den återstartsutredning som 2021 föreslog att 800 miljoner kronor skulle satsas på digitalisering av kulturarvet.

– Jag vet att man har lämnat remissvar om den, men efter det så har det varit helt tyst, säger Mikael Andersson.

Vad som händer med återstartsutredningen efter regeringsbytet återstår att se, och det är heller inget som påverkar den milstolpe som kommer passeras under torsdagseftermiddagen.

– Då är riksarkivarie Karin Åström Iko här för att inviga våra nya lokaler, slutar Mikael Andersson.

Det här är Riksarkivet

Riksarkivet är en statlig förvaltningsmyndighet under Kulturdepartementet.

Uppdraget är att säkerställa samhällets arkivinformation och göra den möjlig att använda över tid.

Utgångspunkten för uppdraget finns i Tryckfrihetsförordningen, som ger alla rätt att ta del av allmänna handlingar.

Arbetet består i att ta emot och bevara arkiv, att göra arkivinformationen tillgänglig och besvara förfrågningar om arkiven och deras innehåll.

Riksarkivet arbetar också för att öka kunskaperna om arkivens innehåll och funktion i samhället.

Verksamheten regleras i arkivlagen, i arkivförordningen samt i Riksarkivets instruktion.