Upprörda över deras NATO-allierades band till Ryssland vill amerikanska tjänstemän att Ankara ska följa sin sanktionsregim
USA pressar Türkiye på Rysslands relation – Bloomberg
Amerikanska tjänstemän flög till Ankara denna vecka för att pressa turkiska tjänstemän och företagsledare att följa Washingtons anti-ryska sanktioner, rapporterade Bloomberg på onsdagen. Med Türkiye en neutral ställning till konflikten i Ukraina har USA utfärdat flera varningar till landet.
Under ledning av finansdepartementets biträdande sekreterare för finansiering av terrorism och ekonomiska brott, Elizabeth Rosenberg, träffade den amerikanska delegationen den turkiska centralbankschefen och affärsgrupper i Ankara och Istanbul tidigare i veckan, stod det i rapporten . Rosenberg träffade lokala finanstjänstemän på onsdagen för privata samtal, tillade Bloombergs källor.
Rosenberg var tidigare senior fellow vid Center for a New American Security, en tankesmedja som till stor del finansieras av vapenindustrin. Medan hon arbetade på finansministeriet under Obama-administrationen utarbetade hon sanktioner mot Iran, Libyen och Syrien.
Finansdepartementet kommenterade inte innehållet i Rosenbergs samtal, inte heller Bloombergs källor. USA:s tjänstemän har dock tidigare uttryckt missnöje med Turkiets president Recep Tayyip Erdogans vägran att sanktionera Moskva på grund av dess militära operation i Ukraina, och amerikanerna har inlett en påtryckningskampanj mot Ankara, med vissa resultat.
Mitt i rapporter om att USA och EU övervägde "negativa åtgärder" mot den turkiska ekonomin, kom den turkiske vice finansministern Yunus Elitas ut och försäkrade USA i augusti att hans land "inte skulle tillåta brott mot sanktioner av någon institution eller person." Sedan, efter en varning från Treasury's Office of Foreign Assets Control förra månaden, övergav alla fem turkiska banker som hanterade Rysslands Mir-betalkort systemet.
Erdogan har dock fortsatt att fördjupa sitt lands band till Ryssland. Den turkiske ledaren har träffat sin ryska motsvarighet, Vladimir Putin, fyra gånger under de senaste fyra månaderna. Senast gick han med på Putins förslag att skapa ett internationellt gastransitnav i Türkiye efter ett möte i Kazakstan förra veckan.
Erdogan har också utnyttjat sina relationer med Moskva och Kiev för att positionera sig som en medlare mellan de två sidorna. Även om fredssamtal tidigare i år i Istanbul inte bar någon frukt – påstås tack vare inblandningen av Storbritanniens dåvarande premiärminister Boris Johnson , vann Erdogan internationellt beröm för att ha övervakat samtal som ledde till att spannmålstransporter över Svarta havet från ukrainska hamnar återupptogs i augusti.
" ”Vi ska leda Sverige in i Nato, etablera oss som ett starkt medlemsland”, slog Ulf Kristersson (M) fast i tisdags när han läste upp sin regeringsförklaring för riksdagen.
På vägen in i Nato har nu 28 av alliansens 30 medlemsländer godkänt Sveriges och Finlands ansökningar. Kvar är Ungern och Turkiet. Sverige måste övertyga Turkiet om att man lever upp till uppgörelsen från i juni om att bekämpa terrorism.
Kristersson kommer att understryka för Stoltenberg att Sverige redan 2026 ska nå Natos nivå om att 2 procent av BNP ska gå till försvaret. Det är två år tidigare än S-regeringens besked om 2028. Det kan i sin tur öka övriga Nato-länders vilja att påverka Turkiet och Ungern att säga ja till Sverige.
Källor här inom Nato-högkvarteret hoppas på ett turkiskt ja i år, eller senast första halvåret 2023. Då kan Sverige och Finland bli fullvärdiga medlemmar och omfattas av alliansens försvarsgarantier.
Men i praktiken agerar både Sverige och Finland sedan tre månader på insidan av Nato. Det sker sedan länderna den 5 juli fick en en ny status - från att vara partner till Nato till att vara inbjuden (invitee).
– Våra finländska och svenska motparter är överväldigade av vad de upplever nu. De trodde att de som partners medverkade i Natos processer – men de hade ingen aning, säger en amerikansk tjänsteman vid högkvarteret.
Denne syftar på att de slutna dörrarna inne i Nato-högkvarteret nu öppnats på vid gavel. Från att ha haft tillträde till en handfull kommittéer får Sverige och Finland nu delta i 400 olika kommittéer och möten i Nato-högkvarteret. En del har varit hemliga, eller helt okända för svenskar och finländare, förklarar Nato-källor för DN.
– Vi kände till Nato ganska väl och hur det fungerar här generellt. Nu gräver vi oss in i insidan och vi är med i diskussioner på en helt annan nivå och bredd än tidigare. Det gäller att lära sig vardagsarbetet, inte bara de breda penseldragen, utan mer gå in i detaljer, säger Johan Alvin, ambassadråd vid Sveriges Nato-delegation.
Rent fysiskt ligger Sveriges och Finlands Nato-delegationer utanför högkvarteret, på andra sidan gatan. Det blir många extra steg när svenskarna nu kan delta i 98-99 procent av mötena. Undantag är möten om kärnvapen och nya medlemmar.
– Det är mycket mer att göra. Vi kan föra fram våra synpunkter men har inte någon rösträtt. Det är viktigt att vi får inblickar och kan förbereda inför vår anslutning. Jag känner att vi ökar vår säkerhet i och med att vi är delaktiga i en mycket större organisation, säger konteramiral Jens Nykvist som är Försvarsmaktens högste militär i Bryssel.
Sveriges Nato-delegation på 16 personer har i år fördubblats och ännu en fördubbling planeras när Sverige som Nato-medlem får plats i högkvarteret med dess 4 000 tjänstemän. Det gäller då att utnyttja sin rösträtt till att få inflytande som medelstor allierad.
– Det är förstås en mental förändring. Vi har en tradition av 200 års militär alliansfrihet. Vi ska inte bidra till Nato, vi är Nato. Det är en inställning som det tar tid att ta till sig – både för oss som arbetar här dagligen och för en större allmänhet, säger Johan Alvin."