" Det går att höra ekot från Storbritannien i vad de säger. Om det är något som Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson inte vill vara så är det Liz Truss och den sedan i måndags avpolletterade Kwasi Kwarteng.

– Vi ska respektera det finansiella ramverket. Det blir ingen expansiv ekonomisk politik, sa Kristersson enligt HD/Sydsvenskan på måndagen.

– Vi är på väg in i en lågkonjunktur, riskerar ju bli ännu värre. Då ska man ta ansvar för helheten och det kommer vi att göra, sa Svantesson i Ekot på tisdagsmorgonen.

Och så i regeringsförklaringen:

– Ordning och reda i statens finanser är en kärnuppgift, sa den nye statsministern.

– Budgetramverket ligger fast.

I Storbritannien presenterade nyligen den konservativa regering en minibudget, med stora skattesänkningar – utan finansiering. Mitt under galopperande inflation. Minibudgeten sänkte pundet och skickade räntor mot skyn för både stat och låntagare.

Sveriges statsfinansiella läge är inte Storbritanniens. Vi har en offentlig skuld på cirka 30 procent av BNP och inte runt 100 som britterna. Vi har också ”ramverket”.

Det handlar om den uppsättning regler som togs fram efter 1990-talskrisen och som syftar till att hålla statsfinanserna i schack. Det innehåller:

ett överskottsmål för hela den offentliga sektorn på 1/3 procent av BNP över en konjunkturcykel.

ett så kallat ”skuldankare” för offentliga skulden på 35 procent.

ett kommunalt balanskrav.

riksdagsbeslutade tak för statens utgifter flera år framåt.

Därutöver innehåller ramverket regler om budgetprocessen och att myndigheter följer upp finanspolitiken.

Om man vill ha en snuttefilt att visa upp för finansmarknaden att man inte är Truss/Kwarteng är ramverket ett bra val.

Finansmarknaden är extremt neurotisk just nu. Minsta tecken på att ett land inte gör allt för att få ned inflationen verkar vara skäl för investerare att dumpa både räntepapper och valutor. Vilket omedelbart gör livet svårare för både hushåll och regering.

Man förstår att firma Kristersson och Svantesson pratar om ramverket.

Men klarar den nya regeringen att leva upp till det?

Faktum är att vi hittills vet lite om hur den nya regeringens politik kommer se ut i kronor och ören. Inför valet fanns inga tabeller i Moderaternas partimanifest. Tidöavtalet innehöll inte några siffersatta förslag. Inte heller tisdagens regeringsförklaring.

Samtidigt är det fyra partier som snart ska få sitt i en höstbudget. Som Finanspolitiska rådets ordförande Lars Heikensten beskrev Tidöavtalet i SVT:s ”Agenda” i söndags:

– Det är väldigt många förslag på saker som ska göras som kostar pengar.

Och det är här det kan bli problem för Elisabeth Svantesson. Det ser nämligen ut som om den nya regeringen är på väg rakt emot den vägg som utgör ett av målen i ”ramverket” – det statliga utgiftstaket.

Under hösten har både Ekonomistyrningsverket och Konjunkturinstitutet varnat för att statens spenderande ser ut att bli så stort att det av riksdagen beslutade utgiftstaket för 2023 riskerar att brytas.

Om man är på väg att bryta mot taken ska en regering ”vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder”. I vårpropositionen sa S-regeringen bara att den ”påbörjat ett arbete” och skulle återkomma i en eventuell höstbudget. Som nu Elisabeth Svantesson får lägga istället.

För att hålla det nuvarande taket skulle krävas en massiv åtstramning. Ska den nya regeringen istället – trots att den säger sig värna om ramverket – det första den gör riva upp ett riksdagsbeslut om utgiftstak? SvD fick på tisdagen inget rakt svar på frågan från den nya finansministern:

– Vi återkommer i budgetfrågan, om utgiftstak och andra delar, sa Elisabeth Svantesson då.

Ska ett upprivet tak ses som ett brott mot ramverket? Praxis är att taket ska hållas, varför ska man annars ha det?

Men lagen möjliggör samtidigt att riksdagen beslutar om sådana justeringar. Tidigare beslutade utgiftstak har faktiskt rivits upp flera gånger förut. När den borgerliga regeringen tillträdde 2006, liksom den socialdemokratiska 2014. Liksom under pandemin.

Risken är ändå att den nya regeringen måste tvingas föreslå ett höjt tak när de lägger sin budget om någon månad. Om och i så fall hur stor kritik regeringen ådrar sig för det från myndigheter, opposition och finansmarknad återstår att se.

Det hela beror nog i stor utsträckning hur väl även de andra målen i ramverket kommer följas. Enkelt blir det i alla händelser inte."