Vad är det för märkligt signalvärde i denna information givet den möjliga kommande utvecklingen

" En dag i slutet av år 2000 satte sig Elisabeth Svantesson framför Anders Edfelt på Örebro universitet. Hon hade dykt upp på institutionen för att hon ville jobba där, som lärare i nationalekonomi.

Adjunkten noterade att 33-åringen såg pryd­lig ut, inte överdrivet elegant klädd, men absolut inte sjavigt. Själv skötte han anställ­ningsintervjun klädd i jeans och t-tröja – kanske en av favoriterna där det stod ”Fuck art let’s dance” med skagruppen Madness.

Elisabeth Svantesson var nästan klar med sin magisterexamen i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Att hon nu ville tillbaka till Örebro var inte konstigt. Universitet var Elisabeth Svantessons alma mater. Här hade hon tagit sin ekonomexamen i marknads­föring 1991.

Men det fanns ett problem. Hon hade ingen högre akademisk position utan jobbade som gymnasielärare. I vanliga fall var det i princip omöjligt för någon som inte var doktorand eller disputerad att undervisa vid universi­tetet.

– Men nu fanns det en lucka, säger Anders Edfeldt.

Elisabeth Svantesson fick tjänsten och inledde en sex år lång karriär vid institu­tionen, krönt med en licentiatavhandling 2006.

Nu, 22 år senare, är hon på väg att få ett nytt jobb. Om riksdagen röstar fram Ulf Kristers­son som statsminister är sannolikheten stor att Elisabeth Svantesson, snart 55, blir finans­minister.

Om så sker blir hon den på papperet akade­miskt mest meriterade sedan Ann Wibble. Med sin ”lic” högre utbildad än både Anders Borg och Magdalena Andersson, som båda stannade vid forskarstudier.

Men även om hon har mer på cv:t än före­gångarna är hennes ekonomiska böjelser mer okända. Och det är inte oväsentligt. I Stor­britannien skapade den nya regeringens förslag, om bland annat skattesänkningar, nyligen ett sådant rabalder på marknaden att regeringen fick backa.

Så vilken sorts ekonom är Elisabeth Svantes­son? Själv har hon avböjt en intervju. För att försöka besvara frågan åkte SvD till staden vid Hjälmaren och universitetet i dess sydöstra hörn.

Anders Edfeldt tar sin lunchbricka och slår sig ner vid ett fönsterbord på studentrestau­rangen Kraka den här gråmulna september­dagen 2022. En blick genom rutan visar att Kraka från den nordiska mytologin står staty i vitt utanför, naken med ett fiskenät i handen.

När Anders Edfeldt tänker på Elisabeth Svantesson återkommer han till luncherna som han åt just här med henne och kollegan Lars-Göran Nilsson.

– Det var ett fantastiskt lunchgäng, säger Anders Edfeldt.

De tre ekonomerna vid Örebro universitet hade olika syn på livet, särskilt moderaten Elisabeth Svantesson och vänsterpartisten Lars-Göran Nilsson, som numera är avliden.

– Jag blev lite förvånad över att hon blev en så hängiven moderat. Jag hade mera trott på KD med tanke på hennes bakgrund. Men hon var en stor beundrare av Margaret Thatcher, som tog sig fram i den mansdominerade världen. Elisabeth var djupt konservativ och kände till mer om Thatcher än vi andra gjorde, säger Anders Edfeldt.

– Elisabeth gillade att diskutera politik. Hennes syn är att man själv ska ta sig fram i samhället, kanske för att hon själv har gjort just det.

– Om man pluggar, får barn tidigt och gör karriär så innebär det stora umbäranden. Att man har kämpat sig igenom det kan också forma ens politiska ideologi. Det här blev det en diskussion om med vänsterpartisten Lars-Göran Nilsson.

Anders Edfeldt tyckte om att få igång sina båda vänner på ytterflankerna.

– Elisabeth är lätt att provocera. Ibland har jag gått över gränsen och då har hon sagt ifrån. Men vi har aldrig varit osams, säger han.

När det var fest brukade Anders Edfeldt skoja om att det var bra att Elisabeth Svantesson var med, för då hade de en chaufför. Hon dricker inte, röker inte, snusar inte.

– Men hon tyckte att det var bättre att jag var nykter. Vi munhöggs lite. Elisabeth har inga dåliga vanor.

Östersund är en stad som berömmer sig av att vara Sveriges mittpunkt och kanske ha ett odjur i Storsjön. Hit flyttade Elisabeth Svantessons familj när hon skulle börja gymnasiet.

Att flytta var hon van vid. Under hennes uppväxt kuskade fembarnsfamiljen, med minstingen Elisabeth, runt allteftersom fadern fick nya pastorsuppdrag i Missions­förbundet.

Hennes lärare i Östersund tyckte att hon skulle bli skådespelare, har Elisabeth Svantesson berättat i medier. Genomsnitts­betyget på 4,6 från Palmcrantzskolans samhällvetenskapliga linje var klassens näst högsta. Det räckte till att söka lite vad som helst, lite var som helst.

Men hon valde att följa i en av sina tre bröders fotspår genom att läsa ekonomi i Örebro, enligt DI Weekend.

– Ekonomi är ju otroligt fundamentalt. Men jag var 19 år, vad vet man om livet egentligen? Jag tyckte att det var ett smart val, och har aldrig haft några bestämda målbilder, sa hon till magasinet.

Familjens egen ekonomi var dock inte så god. För partikamrater i Löddeköping berättade hon i valrörelsen 2018 att hon kommer ”från en familj som inte hade särskilt mycket pengar”.

– Det var en ostskiva på mackan – inte två. Jag uppmuntrades inte att plugga men jag hade ett eget driv. Mina föräldrars plånbok har inte styrt var jag hamnat, sa hon.

För DI Weekend berättade Elisabeth Svantes­son att hon tidigt fick ta ett stort ansvar, eftersom hennes pappa ”jobbade jämt” och hennes mamma led av ”psykisk ohälsa”. Själv var hon ofta ute på egen hand och under lågstadietiden i Avesta hjälpte hon till i blomsterbutiken Buketten. På mellanstadiet fick hon sitt första jobb när hon sålde lotter i en tombola. Allt enligt magasinet.

I högstadiet i Lycksele var hon ordförande för Finnbacksskolans kristna grupp och arbetade i kaféet på fritidsgården Duvan.

Anders Sellström, långt senare riksdags­ledamot för Kristdemokraterna, var fritids­gårdens föreståndare.

– Det syntes redan då att det här är en dam som kommer att gå långt i livet. Hon var energisk redan då, på hugget och framåt, och tog för sig, säger han.

I gymnasiet i Östersund väckte hennes sam­hällskunskapslärare intresset för politik, har hon berättat i medier.

– Hon diskuterade framför allt med Anders Sundin, som hette Edvinsson då. När de drog igång blev vi andra mer av statister. De hade olika sätt att se på tillvaron, säger Patrik Winterkvist, som gick i samma klass.

Anders Sundin blev senare S-märkt kommunalråd i Östersund.

En annan tidigare klasskamrat, Annelie Ericsson, berättar att Elisabeth Svantesson även diskuterade med en av klassens moderater.

– Hon var inte moderat då. Hon hade ett stort socialt patos för de svaga och utstötta, säger hon.

På rasterna spelade Elisabeth Svantesson ofta luffarschack med klassens ordningsman, Nils-Johan Persson.

– Vi spelade om chokladbollar. Jag förlorade oftast, säger han.

Men skådespelare ville Elisabeth Svantesson alltså inte bli. I stället blev det så småningom ekonomistudier i Örebro.

”Tröstlösa” blev Örebros smeknamn i en tävling anordnad av Örebro Dagblad 1955. Staden på Närkeslätten, 20 mil från Stock­holm och 28 mil från Göteborg, blev Elisabeth Svantessons fasta punkt. År 2022 skulle även hennes mamma, syster och två av hennes bröder bo här. Hennes pappa gick bort 2009.

När Elisabeth Svantesson flyttade hit 1987 var lärosätet en högskola. Hon studerade mark­nadsföring inom företagsekonomi, den ena av ekonomiämnets två fåror. Den andra är nationalekonomi.

Men redan tidigare hade hon tagit ett livs­avgörande steg. När hon gick första året på gymnasiet bjöd hon ut den tre år äldre för­samlingsmedlemmen Bjarne Svantesson på bio. De gifte sig när hon var 20 och fick sin första son när hon var 23. Ett år senare, 1991, tog hon examen och flyttade till Uppsala där hon så småningom gick i Livets ords bibel­skola.

– Bibelskolan gjorde att hon blev en annan person, mer konservativ, säger Annelie Ericsson, klasskamraten från gymnasiet i Östersund.

Trots utbildningen var familjeekonomin fortsatt knaper, till stor del eftersom paret turades om att studera, Bjarne Svantesson till sjuksköterska. Den 20:e varje månad, då barnbidraget kom, var ett viktigt datum.

– Att åka på charter var det inte fråga om. Vi bodde i Uppsala då, så ibland tog vi bilen och gjorde en utflykt till Arlanda. Vi tittade på flygplanen när de lyfte och landade. Jätte­mysigt. Och sedan åt vi på McDonald’s. Det var så nära vi kom en charter på den tiden, sa hon till Expressen.

1995, det år hon fyllde 28, slog hon sig på politiken i Uppsala. Först gick hon med i Kristdemokraterna, men kände att det var ”för mycket frikyrka”, sa hon till DI Weekend, och bytte till Moderaterna efter några månader.

Den första posten fick hon 1997, i det delvis kommunägda bolaget Upgårda AB, som drev ett så kallat motivations­hem för ungdomar med drogproblem. Senare samma år blev hon ersättare i kommunens socialnämnd.

I samma veva jobbade Elisabeth Svantesson som informationssekreterare för Anti-abort­organisationen Ja till livet där grundaren Mikael Oscarsson (KD) var ordförande. När Elisabeth Svantesson som 27-åring talade vid en manifestation mot abort i centrala Stock­holm sa hon, enligt en DN-artikel från den tiden: ” Vi hör inte deras rop.”

Då hon sökte jobb vid Örebro universitet vid millennieskiftet arbetade hon som lärare på Livets Ords gymnasium i Uppsala och var alltså nästan klar med sin magister i national­ekonomi vid Uppsala universitet.

Det var politiken som fick henne att inse vikten av att fördjupa sig i nationalekonomi. Flera av personerna som SvD talat med pekar just på att det är politiken som driver henne, inte ekonomiämnet – och då ligger national­ekonomin med sitt samhällsfokus närmare till hands.

Elisabeth Svantesson valde också examens­arbeten som hade bäring på politik. Det ena hade rubriken ”Kostnadsfördelning i kommunal verksamhet” och det andra ”Maxtaxa och arbetsutbudseffekter”.

När Elisabeth Svantesson hade varit adjunkt vid Örebro universitet i två år löpte hennes anställning ut, men hon stannade kvar genom att bli doktorand. Ämnet: integrationspolitik.

Angående ämnesvalet säger hennes hand­ledare Lars Hultkrantz, numera professor emeritus vid Örebro universitet:

– Antagligen berodde det på att den bild hon hade fått från kommunalpolitiken i Örebro var att integrationsarbetet var ineffektivt.

Lars Hultkrantz ordnade fram intressanta data åt henne.

– En utmaning för Elisabeth var att byta från politikerhatten till forskarhatten, säger han.

– Hon hade ganska klart för sig från början vad hennes undersökningar skulle komma fram till, att kommunen bedrev ett ineffektivt arbete inom integration. Men som forskare var hon tvungen att pröva invändningar och se om det kunde vara tvärtom.

Institutionen var mansdominerad och det krävdes enligt Lars Hultkrantz att en ung kvinna var ”en ganska stark person” för att klara det. Dessutom var doktorandutbild­ningen med avancerade kurser i matematik och statistik, resor, tentor och skrivande ”lika krävande som att vara minister”, enligt Anders Edfeldt.

Patrik Karpaty, som gick ett år på forskarut­bildningen med Elisabeth Svantesson, berättar att de fick resa till kurser i Umeå, Växjö och Göteborg.

– Vi var väldigt imponerade över att hon kunde klara av forskarutbildningen, politiken och en stor familj samtidigt. Utbildningen kräver mycket mer än heltid. Man måste sitta på helger med inlämningsuppgifter och tentor, säger han.

Paret Svantesson har tre söner.

– Hon pratade ofta om Bjarne, om att han fick ta hand om familjen. Hon var väldigt glad över honom. Det var lite ombytta roller i hus­hållet. Det var inte lika vanligt då, att en man tog hand om familjen, säger han.

Samtidigt som Elisabeth Svantesson för­sökte doktorera i Örebro kuskade hon runt i landet och träffade partimedlemmar. På så vis byggde hon sin position i partiet, något som många moderater hade gjort när de var med i ungdomsförbundet, Muf.

Hennes personalvalskampanj inför Modera­ternas provval till riksdagsvalet 2006 gick lysande.

– Det var som att se ett barn som har gjort en idrottsprestation. Hon var så bubblande glad, så entusiastisk. Det var en kometkarriär. Hon var duktig på att marknadsföra sig inom partiet, säger Anders Edfeldt.

Med riksdagsplatsen i hamn bestämde Elisabeth Svantesson sig för att skjuta upp sina planer på att doktorera. I stället skrev hon en licentiatavhandling utifrån sin forskning. Den bestod dels av en skrift om invandrares integration på arbetsmarknaden, dels av en uppsats om huruvida introduk­tionsprogram påverkade invandrares möj­lig­heter att få jobb. Uppsatsen skrev hon tillsammans med Ted Aranki, för att han, enligt Lars Hultkrantz, var bra på statistik.

– Hon var väldigt driven. Hon visste vilken fråga hon ville studera och hade ett dataset där vi kunde analysera om SFI (svenska för invandare, reds anm) påverkade integra­tionen, säger Ted Aranki.

De kom fram till att vissa program, som arbetsmarknadspraktik, hade en positiv effekt medan andra inte hade någon effekt alls, eller en negativ effekt.

Våren 2006 lade Elisabeth Svantesson fram sin licentiatavhandling. Att slutseminariet för en ”lic” var tänkt att vara enkelt struntade hon i.

– Det skulle inte vara mamma och pappa och en massa folk. Men när vi kom ut från Elisabeths licentiatseminarium stod ungefär hundra personer utanför, bland annat det moderata kommunalrådet med blommor i handen, säger Lars Hultkrantz.

Inte heller skulle en licentiatavhandling tryckas utan bara kopieras.

– Elisabeth hade blivit engagerad i rikspoliti­ken så hon såg till att vaktmästaren tryckte hennes licentiatavhandling, säger Lars Hultkrantz.

Opponent på slutseminariet var nationalekonomen Mats Hammarstedt, numera professor vid Linné­universitet i Växjö. Han säger att han slogs av hennes politikersvar.

– Jag skämtade med henne om att jag i fram­tiden skulle kunna skryta om att jag hade opponerat på integrationsministern. Hon svarade som en politiker redan då, säger han.

– Hon var ideologiskt övertygad om vissa saker och det färgade av sig på hennes svar. Hon var bestämd i vad hon trodde på och vad som var den rätta vägen.

Elisabeth Svantesson tog plats i riksdags­huset samtidigt som Alliansen – med hennes partiledare Fredrik Reinfeldt i spetsen – intog regeringskansliet i Rosenbad.

I början märktes det inte så mycket att hon var ekonom. Hennes första motion gick emot samkönade äktenskap och sedan motioner­ade hon under sitt första riksdagsår bland annat om kooperativt företagande, elektro­nisk röstning, nationell skolpeng, uigurernas och de religiöst troendes situation i Kina, asylprocessen och entreprenörskap.

I september 2013 utsåg dåvarande stats­ministern Fredrik Reinfeldt Elisabeth Svantesson till arbetsmarknadsminister, med tillägget: ”Hon är också troende.”

Ministerkarriären blev kort. Under året på posten lade hon inte en enda proposition i riksdagen.

I stället var det den politiserade delen av hennes kristna tro som väckte uppmärksam­het. Den del som liknade den kristna högern i USA: Livets ord, Ja till livet och medlemskapet i det Livets ord-anknutna Kristet center i Örebro."

När hon och Ulf Kristersson var huvud­kandidater till att efterträda Anna Kinberg Batra 2017 kom bakgrunden i Ja till livet upp igen. Detta trots att hon året innan, i en stor intervju i DN, berättat att hon för länge sedan hade tänkt om när det gällde aborter och samkönade äktenskap.

Ulf Kristersson tog över som partiledare, medan Elisabeth Svantesson blev vice parti­ordförande och ekonomisk-politisk tales­person.

Med den nya positionen kom hårdare gransk­ning i medierna. TV4 avslöjade 2019 att Elisabeth Svantesson skrivit sig på familjens vinterbonade sommarstuga i Örebro och fått bidrag för dubbel bosättning på 50 000 kronor om året i drygt tre år, 2014–2017. Svantesson hade dock följt reglerna. År 2000 fick hon böter för fortkörning.

I valrörelsen har Svantesson och Kristersson framträtt tillsammans vid upprepade till­fällen. När det gällde ekonomin var ledorden i valmanifestet: ”Skydda hushållen, stärka arbetslinjen, ordning och reda.” Ord som inte avslöjar någon större ideologisk riktning.

I manifestet finns dock formuleringar som inte ligger långt från hur omvärlden beskriver Svantessons samhällssyn:

”Moderaterna vill bygga ett Sverige där tyd­liga drivkrafter banar väg för egen försörj­ning. Där jobb och flit lönar sig bättre – så att du som jobbar får råd med vardagen och ibland kan unna dig något extra.”

Åsa Westlund (S), som var finansutskottets ordförande fram till valet, säger sig inte ha någon uppfattning om hur Elisabeth Svantes­son är som ekonom eftersom Svantesson ”har hållit sig mycket till Moderaternas talepunk­ter och konkreta förslag”.

Men det betyder inte att Elisabeth Svantesson, som var finansutskottets vice ordförande fram till valet, saknar åsikter. Flera av dem som haft med henne att göra vittnar om en i botten ideologisk person.

– Hon är mera åt Thatcher än Keynes. Hon förespråkar incitamentens styrka. Det är viktigt att det lönar sig att arbeta och i detta ligger skattesänkningar. Det är keynesianskt i den meningen att man, allt annat lika, ökar budgetunderskottet, men då kan man tro att skattesänkningar är långsiktigt bra för att människor får behålla mera av sin lön, säger Anders Edfeldt vid Örebro universitet.

Själv hälsar Elisabeth Svantesson, via sin pressekreterare, att hon är ”arbetslinjeeko­nom” och har ägnat stora delar av sitt poli­tiska arbete åt just arbetslinjen och integra­tion. Men i den blå fyrklövern finns olika viljor, även när det gäller arbetslinjen.

I den uppgörelse som de fyra samarbetspartierna presenterade på fredagen, "Tidöavtalet", var "Tillväxt och hushållsekonomi" ett av de sju samarbetsprojekten. Här fanns flera klassiskt borgerliga förslag som lättnader för företag och sänkt skatt, men också en större bidragsreform.

Att båda sänka skatten och höja bidragen skulle elda på ekonomin. En påeldningsstrategi som alltså Storbritanniens regering fick backa ifrån.

Men ingen budget ligger på bordet än och exakt hur finanspolitiken kommer att se ut i detalj är fortfarande oklart

Elisabeth Svantesson kan få användning för sin fallenhet för att förhandla.

Ulla Andersson, Vänsterpartiets före detta ekonomiskpolitiska talesperson, har tidigare sagt till SvD:

– Hon är lätt att ha göra med. Hon är ärlig och jag uppskattar henne som person. Hon är ambi­tiös och jobbar grymt mycket.

Även Åsa Westlund anser att Elisabeth Svantesson är ”väldigt lätt att komma överens och prata med” och att de båda har ”ett pres­tigelöst samarbete”.

Samtidigt finns exempel på vasshet i rep­liken. Eva-Lena Jansson (S) som känner Elisabeth Svantesson både från Örebropoli­tiken och från riksdagen, minns när de var på olika sidor i EMU-debatten 2003.

– Hon var på ja-sidan och jag var på nej-sidan. Vi hade en ganska stor debatt på komvux där jag resonerade om penningpolitik i förhåll­ande till finanspolitik och hon sa: ”Nu låter du som en nationalekonom fast det är jag som är det.” Men kunskap kan man ju tillägna sig fler sätt, exempelvis genom folkbildning, säger Eva-Lena Jansson, som har en bakgrund som brevbärare.

Eva-Lena Jansson beskriver en politiker som ligger nära två av de borgerliga samarbets­partierna, KD och SD.

– Hon står till höger i Moderaterna.

Anders Edfeldt på Örebro universitet be­tonar svårigheterna i rollen just nu:

– Den här gången borde hon hellre vilja vara arbetsmarknadsminister igen. Att vara finans­minister i det här läget är ett kamikazeupp­drag.

Om hon får jobbet lär Elisabeth Svantesson nu platsa på Örebro universitets Wall of Inspiration i Långhuset, nära restaurang Kraka. Här finns framgångsrika alumner, bland andra den före detta Teliachefen Johan Dennelind, OS-medaljören Ulrika Knape och operasångerskan Camilla Tilling.

Själv har Anders Edfeldt inte träffat Elisabeth Svantesson på länge.

– Men varje år dyker det upp en like på Facebook."