Norrland – bedragarnas nya paradis

Enorma investeringar, tidspress och personalbrist.

Alla dessa faktorer talar för en hög risk för bedrägerier i den gröna omställning som just nu sker i norra Sverige, menar Louise Brown, konsult i finansiell riskhantering på FCG.

Jag skulle verkligen önska mig att tjänstemän i både finansiell och offentlig verksamhet tog en praovecka ute i andra delar av näringslivet och samhället för att se hur det går till.”

Önskan kommer från Louise Brown, en av drygt 400 konsulter inom finansiell riskhantering och regelverksefterlevnad på svenska FCG. Hon har ägnat merparten av sitt yrkesliv åt att bekämpa korruption och granska företag.

”Vi hjälper till att bygga system, säkra regelefterlevnad, utbilda och riskanalysera bland mycket annat. Mitt arbete handlar om att uppmärksamma banker och andra verksamheter på hur kriminella intäkter genereras.”

För trots att den finansiella brottsligheten globalt motsvarar mellan 3 och 5 procent av BNP finns mycket naivitet och okunskap, det behövs bättre riskmedvetenhet från styrelserummet och ner, menar Louise Brown.

”Det finns ett stort gap kvar att fylla med kunskap och bättre fungerande system.”

I Sverige ökar bedrägerier, som är den vanligaste formen av finansiell brottslighet, med 30 procent per år.

”Ungefär 200.000 bedrägerier anmäls per år. Bedrägerier sker i industriell skala med bulvaner och stora swishnätverk där minderåriga används väldigt strategiskt.

Bedrägerigiggare skickar ut 500 sms per dag, tyvärr är det alltid några som luras. Intäkterna tvättas sen genom komplexa upplägg med oklara bolagsstrukturer.”

I fjol avslöjade SVT det som kan vara den största bedrägerihärvan som någonsin drabbat Sverige. Totalt kan över hundra bolag vara inblandade i en stor härva av momsbedrägerier inom handel med mobiler.

Härvan har kopplingar till grov organiserad brottslighet och till stora aktörer som den internationella mobildistributören Brightstar, som tillbakavisar anklagelserna. Ekobrottsmyndigheten tilldelades extra resurser för att hantera härvan.

Ett annat uppmärksammat fall av bedrägeri i stor skala i Sverige i fjol var de falska covidintygen från Doktorsgruppen och provtagning.se.

Verksamheten kan ha dragit in så mycket som 150 miljoner kronor på de falska intygen, samtidigt som uppåt 100 000 personer kan ha rest med falska negativa intyg.

Var ser du de största riskerna för finansiell brottslighet i Sverige just nu?

”I de enorma investeringar som görs i den gröna omställningen i norra Sverige där staten föreslås agera garant i stor omfattning. Det ska gå rasande fort samtidigt som det råder brist på arbetskraft.

Det öppnar möjligheter för bluffbolag och finansiell brottslighet om det inte hanteras korrekt, med noggranna kontroller och uppföljning.

Vi har redan sett exempel på att det förekommer”, säger Louise Brown och pekar på hur arbetslivskriminalitet redan upptäckts kopplat till batteriföretaget Northvolts bygge i Skellefteå. Något som lyftes i media i slutet av förra året.

”Om vi hade bedömt dessa faktiska risker tidigare så hade det inte varit så svårt idag.

Utan kontroller och uppföljning är dörren öppen, och i dag är kriminella aktörer infiltrerade och integrerade i så många sektorer. Skulle man städa bort allt skulle det rent krasst resultera i resursbrist.”

Är det så illa?

”Ja, delvis. I vissa branscher.”

Miljöbrott är ofta direkt kopplade till penningtvätt enligt Louise Brown.

”Avgifterna för avfall har höjts. Genom illegala avfallstransporter och dumpning kan man undgå dessa skatter och avgifter, vilket i praktiken innebär penningtvätt. Miljöbrott är spaningsbrott, de tar tid att hitta och lagföra och straffen är dessutom låga. Om man däremot skulle kunna använda penningtvättslagen för att approchera miljöbrott, är de legala konsekvenserna mycket vassare.”

Förutom att vara mer uppmärksamma på vår omgivning och fundera på var killen som städar trappan är anställd, eller hur all byggpersonal får sin lön, skulle Louise Brown önska att våra myndigheter gavs en chans att kunna jobba mer effektivt.

”Myndigheterna har ju verkligen ett svårt läge eftersom de på grund av sekretess inte får dela information med varandra. Vet man hur man navigerar i glappen mellan myndigheterna finns oändliga möjligheter för finansiell brottslighet. Men nu, långsamt, långsamt så börjar de samverka, men under tiden har Sverige blivit en ganska tacksam måltavla för kriminell verksamhet. För att vi som samhälle ska lyckas vända utvecklingen, behövs både bättre samverkan mellan myndigheter och med den finansiella sektorn, och en ökad kunskap om hur den organiserade brottsligheten fungerar. ”

DETTA ÄR FINANSIELL BROTTSLIGHET

Skattebrott

Begrägeri

Penningtvätt

Förskingring

Mutor

Insidertrading

Cybercrime