Vi noterar även den alltmer tydliga exponeringen av det kontextuella innehållet..

" Stämningen här i Moskva är väldigt annorlunda i dag jämfört med för två dagar sedan. Nu är alla rädda – både de som är för kriget och de som är emot det.

Det säger ryska Jelena till SvD över telefon från Moskva, ett halvt dygn efter president Putins tal till nationen och beskedet om att Rysslands mobili­sering.

– Alla talar om det. Det är så mycket som är oklart. Mobiliseringen. Utpressningen med kärnvapen. Det är väldigt skrämmande.

Jelena, som inte vågar uppge sitt riktiga namn, säger att alla familjer omkring henne nu försöker hitta vägar ut ur Ryssland – för sina manliga familjemedlemmar.

– I dag kan människor lämna landet ganska fritt, men man vet inte hur länge det varar. Just nu finns inga flygbiljetter till länder som går att resa till utan visum. Alla flyg till Georgien, Armenien, Kazakstan, Uzbekistan och Turkiet har sålts ut i förväg.

Hon berättar om personer som inte pratat med varandra på ett halvår för att de haft olika åsikter om kriget. Nu träffas de och talar om hur de ska göra. Hon själv, som varit emot kriget från början, får frågor som: ”Min son har precis fått ett papper om att han ska inställa sig hos armén. Vad ska vi göra?”

– Även om de stött den ”militära specialoperationen” så har de inte berörts av den. De har inte behövt ta värvning, gå ut i kriget eller dö. Men när mobili­se­ringen kom så började alla bara tänka på sina närmaste.

Osäkerheten späs på av oklarheten om vilka som omfattas av mobili­se­ringen. Försvars­minister Sjojgu sa att det handlade om 300 000 man som skulle kallas in. Men enligt Novaja Gazeta finns en hemligstämplad klausul som slår fast att det handlar om en miljon man.

Enligt de första rapporterna är det framför allt minoritetsfolk från Rysslands ytter­kanter som kallas in – precis som tidigare. Vissa kritiker kallar det till och med en form av etnisk rensning. Men även i storstäderna är det nu fler som tvingas ut i kriget.

Fast inte riktigt alla. Det visade sig när journalister ringde upp barn till ryska höjdare, bland annat Nikolaj Peskov – son till president Putins talesman Dmitrij Peskov – och låtsades komma från mönstrings­kontoret. Dialogen lades sedan ut på Youtube.

– Självklart åker jag inte dit klockan 10 imorgon. Om ni vet att jag är herr Peskov borde ni inse hur helt fel det skulle vara. Jag löser detta på en annan nivå, deklarerade sonen.

Att elitens barn knappast skickas som kanonmat spär på missnöjet bland vanligt folk.

– Många har frågat sig vad som kan få folk att vända sig emot kriget och det här är absolut en sån sak. För när de hör regeringen säga att – låt oss dra ut i krig och avsluta det här – så säger de att då får era barnbarn också följa med. Alla vet ju att soldaterna inte får betalt och varken har ammunition eller matransoner, säger Jelena.

Detta kan ha bidragit till den ryska arméns bakslag under den senaste månaden, då ukrainska trupper lyckats återta stora områden i östra Ukraina. Något som lett till öppen kritik mot president Putin och hans krig.

Liberala politiker har krävt Putins avgång och i ett fall även att han ska åtalas för högförräderi, vilket SvD skrivit om. Krigshetsare och högerextrema har å sin sida krävt allmän mobilisering och hårdare tag.

Dessutom har världsledare som Kinas Xi Jinping och Indiens Narendra Modi, som från första början inte tog avstånd från Rysslands angreppskrig, uttalat sig kritiskt. På torsdagen meddelade även Nordkorea att landet inte alls tänker leverera vapen till Ryssland, vilket tidigare har påståtts.

Kan detta hota maktinnehavet för Putin, eller inte? Han har överlevt många kriser förr. Brittiske Rysslandskännaren och säkerhetsexperten Mark Galeotti säger till SvD att det nu ett delvis är annat läge än tidigare.

– Det är en annorlunda kris. Inte minst för att Ryssland inte längre kan vinna. Det var ett katastrofalt misstag av Putin att gå in i Ukraina och det sätt han först gick till attack på var strategiskt uselt. Det har på sätt och vis avspeglat sig på hela kriget.

Galeotti betonar att Putin fyller 70 år i oktober och säger att han inte längre har samma politiska fingertoppskänsla som tidigare.

– I grunden handlar det om en man som till och med hans närmaste uppfattar som en person vars tid har passerat. Sedan finns det förstås ingen tydlig efterträdare, men om det finns ett vakuum att fylla så kommer det att träda fram kandidater, säger han.

Mobiliseringen ser Galeotti som ett tecken på den desperation som sannolikt råder inom Kreml. Han tror inte att mobiliseringen var något som president Putin hade önskat sig.

– Det militära värdet kommer inte vara särskilt stort medan den politiska kostnaden är desto högre. Därför har Putin försökt göra allt han kan för att undvika det. Han har erbjudit stora summor för att få fler att frivilligt ta värvning och försök har gjorts att värva fångar i fängelserna som soldater.

Men det har inte räckt. I stället har krigshökars krav på mobilisering blivit alltmer högljudda och till skillnad från liberalers kritik har den varit svårare att avvisa.

– Många av dem som uttrycker de här åsikterna utgör delar av makt­strukturen. Det är män med vapen som regimen lutar sig mot. De kan inte helt ignoreras, säger Mark Galeotti.

I stället får den ryska befolkningen ta smällen, något som fått tiotusentals att gå ut på gatorna och protestera i nära 40 städer under onsdagskvällen. Över 1 300 av dem ska ha gripits, enligt människorättsorganisationen OVD-Info.

– Fram till nu har det funnits ett sorts kontrakt mellan Putin och folket om att han får ut­kämpa sitt krig, om de flesta andra får leva på som vanligt. Men med mobiliseringen förs kriget plötsligt in i de ryska hemmen, konstaterar Galeotti.

Kan det här leda till en förändring, ett uppror eller en palatskupp?

Keir Giles, Rysslandskännare vid brittiska Chatham House, betonar att det inte är säkert att folkets missnöje får några större konsekvenser:

– Vad vanliga ryssar tänker eller känner betyder lite för dem som fattar besluten. Regimen har fortfarande en nära nog fullständig kontroll över all informations­förmed­ling. Dessutom vet vanliga ryssar att öppet mot­stånd mot staten är ett ohälso­samt livsval, säger brittiske Rysslandskännaren vid Chatham House, Keir Giles, till SvD.

Opinionsstödet för kriget är inte riktigt så starkt som det kan se ut, enligt Denis Volkov på ryska Levada Center. I samtal med personer som svarat att de till stora delar stöder kriget uttrycks mycket tvivel på om det är rätt eller inte.

Det går ännu inte att avgöra om opinionsläget runt kriget och Putin förändrats efter beskedet om delmobiliseringen.

Men Giles tror att situationen i Ryssland kommer att fortsätta försämras.

– Vi har redan sett hur Ryssland ökat förtrycket mot befolkningen, men det finns ändå stora outnyttjade reserver av repressiva åtgärder som kan sättas in vid behov. Det kan helt enkelt bli mycket värre för den ryska befolkningen innan det blir bättre.

Men om det skulle ske en förändring kan det gå mycket snabbt och även helt oförutsäg­bart, påpekar han, precis som det gjort tidigare i Rysslands historia med revolutioner och Sovjetunionens sammanbrott.

– Det kan finnas personer inom den styrande eliten som ser hur katastrofalt det här kriget har varit för Ryssland och vilken strategisk blunder det var att starta det.

Även Mark Galeotti tror att det kan finns möjlighet att stödet för president Putin kracke­lerar inifrån. Han bedömer att de flesta inom den ryska eliten inte är ”Putinister” utan snarare hänsyns­lösa opportunister, som bara stöder regimen så länge som det ligger i deras intresse.

– De saknar den gamla goda tiden när de var fria att stjäla pengar på hemmaplan och sen kunde åka utomlands och spendera dem. Jag menar, vad är poängen med att stjäla om du inte kan köpa ett trevligt penthouse i London, skicka barnen till amerikanska universitet och ankra din yacht vid den italienska kusten?

Många av dem skulle föredra att sluta fred med Ukraina och återuppbygga relationen med Väst, tror han. Men det skulle bara kunna ske om Putin försvann från makten.

De skulle säkert också föredra en annat sorts samhällsordning eftersom de själva blev rika under det laglösa ryska 1990-talet, men nu vill de kunna föra över sin rikedom till sina barn under ordnade former.

– Du vill inte ha ett rättssamhälle när du är upptagen med att stjäla. Men när du väl är färdig med det vill du ha det för att skydda dina egendomar och kunna föra över dem till dina arvtagare. Så det kommer sannolikt att införas så småningom."

Ett rättssamhälle är samtidigt en grundförutsättning för en demokrati, vilket på sikt även skulle kunna leda till en demokratisk utveckling i Ryssland, menar Mark Galeotti.

Rysslandskännaren Keir Giles å sin sida varnar för att tro att något blir bättre bara för att Putin skulle försvinna från makten.

– Det enda som kan förändra Rysslands instinkt att expandera och kräva intilliggande lydstater är en signifikant förlust som inte kan förklaras bort. Det är det enda som kan förändra attityderna i Moskva, säger han.

Mark Galeotti tror dock att nationer kan förändras med tiden.

– Jag säger inte att det kommer att gå snabbt och lätt, men tänk på vad man påstod om tyskarna före och under andra världskriget. ”De är naturligt militaristiska, det är inget man kan göra något åt.” Men det stämde inte – se på Tyskland i dag.

Köer vid den ryska gränsen mot Finland.

Köer vid den ryska gränsen mot Finland. Foto: Olivier Morin/AFP

Under tiden söker Jelena efter möjliga utresevägar åt en vän, som var emot kriget från första början och redan då funderade på att lämna landet. Han stannade eftersom hans föräldrar är gamla och behöver honom.

– Han är ett exempel på att det inte är sant, som vissa säger, att alla som är emot kriget redan har dragit, säger hon och tillägger att hon verkligen hoppas att EU fortsätter att hålla dörren öppen för oppositionella ryssar.

I och med att Polen och Baltikum från och med i måndags stoppar alla ryssar med EU-visum från inresor är Finland det enda EU-landet som går att nå landvägen. Det har lett till ökat tryck vid den finsk-ryska gränsen.

Jelena berättar också att hon hört att en del ryska fångar som värvats som soldater lagt ifrån sig sina vapen och överlämnat sig till ukrainarna så fort de nådde fronten.

– Det förvånar mig inte. Förhållandena i ryska fängelser är usla, så de före­drar nog vad som helst annat än det.

Om den närmaste framtiden är hon dyster.

– Putin kommer knappast medge att han begått några misstag eller backa. När nu så många ryska och ukrainska liv har gått till spillo fruktar jag att han kommer att löpa linan ut. Det är oerhört skrämmande.