Stupande Grindvakt

2022-09-20
Nu jävlar är det rakt ut för stupet för Grindvakten och för oss som högst motvillig suttit och tragglat ekvationer av det mer imbecilla slaget just med avseende på namnet Taylor, kan ju konstatera att igår lät det så här: "Historiens största lärdom är att varje gång ekonomer tror att de förstått hur ekonomin fungerar, har de fel."
När man inte tar hänsyn till vad pengar ÄR - oavsett av vilken anledning...- så kan det inte bli annat än fel slutsats. Ekonomer och grindvakter mäter allt i pengar men de "vet inte" vad pengar är...
" Riksbanken ligger även efter dagens panikhöjning hopplöst efter i kampen mot inflationen. Hur mycket?
Enligt en tumregel som bankens ekonomer själv använt sig av borde styrräntan ligga på 15 procent.
Svenska folket får betala ett högt pris för myndighetens fiasko. Men allt är inte nattsvart.
Godmorgon, och välkommen till en ny värld – där det kostar pengar att låna.
Vi börjar med de goda nyheterna. Att räntan nu med stormsteg närmar sig vad som tidigare brukade kallas normala nivåer är egentligen något positivt.
Riksbanken (och andra centralbanker) har hållit räntan alldeles för låg alldeles för länge. Det har skapat mängder av problem: bostadsbubbla, överbelåning, felallokering av resurser och snabbt växande klyftor. Om detta fortsatt hade det varit en garanti för en gigantisk smäll längre fram.
PLUS: Efter chockhöjningen – så höga blir dina kostnader
Den dåliga nyheten är förstås att de snabba räntehöjningarna nu kommer som en chock för svenska folket som fått lära sig att låna och slösa är det nya spara.
Riksbankens besked på tisdagen är dramatiskt - en höjning av styrräntan med en hel procentenhet är den högsta sedan inflationsmålet infördes 1993.
Men en ränta på 1,75 procent är fortfarande mycket låg med historiska mått mätt och med en inflation på nästan 10 procent är den nästan skrattretande futtig.
Senast inflationen var så här hög i Sverige var i slutet av 1991. Då var Riksbankens ränta (som då hette marginalränta) nästan 15 procent.
Orimligt? Nja.
John Taylor heter en amerikansk ekonom som i början av 90-talet hittade på en tumregel för hur hög en styrränta ska vara. Det är en rätt komplicerad historia såvida man inte är villkorslöst förälskad i ekvationer, men 2009 skrev Martin Flodén, då professor på Stockholms universitet, idag medlem i RIksbankens direktion, ett blogginlägg på ämnet:
“En av de tydligaste slutsatserna från den penningpolitiska forskningen är att centralbanker bör reagera kraftigt på inflationsförändringar. Enligt den så kallade Taylorprincipen ska reporäntan förändras mer än inflationen, lämpligen med en faktor 1,5.”.
Inflation kan mätas på olika sätt men Martin Flodén lyfter fram hushållens inflationsförväntningar på ett års sikt. Enligt Konjunkturinstitutet var de 10,3 procent i augusti 2022.
Tumregeln skulle då indikera en styrränta på 15 procent.
Ouch.
Ni kan dock lägga undan defibrillatorerna. Några 15 procent lär det inte bli.
John Taylor själv rekommenderar i en intervju med nyhetsbyrån Bloomberg att amerikanska Federal Reserve borde höja sin ränta till 5 procent, en dubbling från dagens nivå.
Med svenska mått mätt vore det rena skräckräntan eftersom det skulle innebära boräntor på 7 procent eller mer.
Det är priset när Riksbanken, vars jobb är att hålla inflationen runt 2 procent, ska försöka rädda ansiktet.
Det blir svårt. Bankens egen prognos andas uppgivenhet: priserna spås öka med 8,5 procent 2023, mätt som konsumentprisindex KPI.
Den höga inflationen kommer slå hårt mot både vanliga svenskar, företag och offentlig sektor. Ta bara en så enkel sak som hyrorna. Många fastighetsbolag som hyr ut kommersiella lokaler har inskrivet i sina kontrakt att hyran ska följa KPI. Avstämningen sker i höst. Hyreshöjningar med tvåsiffriga tal väntar alltså.
Det kommer inte fungera.
PLUS: Efter chockhöjningen – så höga blir dina kostnader
När Riksbanken gjort bort sig måste nu den tillträdande regeringen gripa in.
Finansinspektionen uppmanar exempelvis bolånekunder att “prata med sin bank” om att pausa amorteringar.
Det samtalet borde landets finansmarknadsminister ta istället.
Att sluta amortera är visserligen osmart på sikt eftersom det inte lär oss att låna mindre, men nu befinner vi oss i ett nödläge.
De som är tillräckligt gamla minns kanske krisåret 1990, då dåvarande socialdemokratiska regeringen lade fram ett så kallat stopp-paket, med frysta hyror, löner och strejkförbud för att stoppa en skenande inflation. Det röstades ned i riksdagen och ledde till regeringskris.
Hur drastiskt man bör gå fram 2022 är en fråga om politisk uppfattning, men klart är att det finns massor som kan åstadkommas av regering och riksdag. I USA fick president Joe Biden för en tid sedan igenom sitt stora paket “Inflation Reduction Act”. Det finns ingen anledning för Sverige att ha lägre ambitioner.
När krisen är över är det dags att ta itu med Riksbanken.
Det som det tyvärr pratats alldeles för lite om är nämligen myndighetens ansvar för det läge svensk ekonomi befinner sig i, inklusive att banken tillåtit mängden pengar i omlopp att öka dramatiskt de senaste två åren vilket sannolikt bidragit till inflationen.
Nyligen meddelades att Riksrevisionen ska granska Riksbankens enorma köp av tillgångar.

Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför

Swish

Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Engström.

Patreon

Här kan du visa ditt stöd genom att bli månadsgivare på Patreon.

Swish

Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Engström.

De Fria

Besök folkrörelsen som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram